Browsing Tag

Per Michanek

Föreläsning med: Veterinär MD Per Michanek, del 2 av 2

Posted on 3 oktober, 2014

Active Stable

active-stable

Det är väldigt lite som vi kan göra bättre än naturen, tre av de bästa sakerna med active stable är:

Rörelsefrihet = egenträning
Hästriktig utfodring = minimal insats (när det väl är installerat)
Frisk luft

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 00.01.09

Varför bygger vi dyra och arbetskrävande hus till hästar som inte behöver dem? Som inte trivs med att vara instängda? Som till och med (se mitt tidigare inlägg från Del 1) tom. blir sjuka av att vistas i husen?

Skärmavbild 2014-10-03 kl. 23.59.27

Foder

Att ge hästen små portioner mat flera gånger per dag är ju det mest naturliga för dem, om man tänker på hur vildhästarna äter, så rör det sig knappast om några specifika måltider då de raskt kastar i sig maten.

Äter hästen små portioner flera gånger per dygn kan den dessutom tillgodoföra sig mer av maten. Per sade att hans galopphästar äter ungefär hälften så mycket som galopphästarna som står uppstallade på box. Och då pratar vi om just galopphästar, hans går ute dygnet runt och får maten portionerad ca 20 ggr / dag via en matstation, och galopphästarna som står på box får utfodring av det mer ”klassiska” manéret -frukost, lunch middag osv.

Detta blir ju givetvis billigare för Per. Kostnadsfrågan kom snabbt upp för detta, och ca 25 000 SEK / box har han räknat ut att han sparar i arbete och foder per häst och år. Keep it simple! -som han sa 🙂

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 00.02.18

Man kan också se på en tabell att hästen ätit ordentligt och får ett larm om det skulle vara något som frångick det normala. Man kan ställa in det så att om man är borta med hästen från anläggningen några timmar, så ser automaten till att portionera ut den ”missade” maten under de kommande dygnet.

Tillsammans

Man har också sett att ”matgalna” hästar slutar att vara så galna efter en tid. Det tar ca 1-14 dagar att vänja in en häst vid systemet. Man estimerar att ca 25 hästar tar ca 4 timmar / dag att sköta för EN person. -Fantastico!

♡

Detta ger oss såklart möjlighet att umgås mer med hästen och kan fokusera på relationen oss emellan och inte massa sopning, mockning, fodring mm.

♡

Det har också visat sig vara väldigt bra för fånghästar, då de rör mer på sig och får ett kontrollerat matintag.

♡

De visades bilder från olika anläggningar, de ligger före oss i Tysklan, men finns ca 30 stall i dagsläget i Sverige som har Active Stable. (kan ha en siffra fel men tror det stämmer). De hade olika lösningar för olika anläggningar och mängd hästar på olika stor yta.

♡

Hippson publicerade för en tid sedan en artikel i ämnet: http://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/box-ger-fler-skador-an-losdrift.htm

Även tidningen Ridsport var på plats -i publiken på bilden sitter jag och antecknar frenetiskt 🙂 http://www.tidningenridsport.se/Hastliv/Hastliv/2014/9/Grupphallning-ar-framtiden/

Sedan har min kurskamrat Eriks skrivit några rader om ämnet här också: http://www.fardsjocurlyhorses.se/vara-hastar/ny-i-stallet/

Och mitt eget tidigare inlägg (Del 1 av 2) hittar du här: http://blogozine.net/malin/?p=745

Täcken, ja eller nej?

Posted on 22 september, 2014

På föreläsningen för Per Michanek pratade vi om värme/kyla/täcken. Mycket intressant läsning! Bilder och viss text är från hans föredrag i Nyköping i torsdags.

Täcke på häst -värmebalansen

Vi pratade om varmblodiga djur -endoterma; dessa producerar dess egen värme inifrån och bibehåller temperaturen oberoende av omgivningen och kan leva överallt. Kallblodiga -exoterma; växelvarma, de slösar inte med energi, är bränslesnåla och inte aktiva i kyla -tex en ödla.

Vi är olika tempererade beroende på vad vi ÄR för något, naturen har anpasat oss efter vad vi var i för miljö från starten helt enkelt. Men coolast är ändå kamelen när det kommer till kroppstemperatur!

Hästar är precis som vi människor, varmblodiga. Är vi för varma så avstannar ämnesomsättningen och är vi för kalla så börjar vi skaka (musklerna börjar arbeta) är vi dock kalla en längre period så slutar vi skaka/”frysa” och bruna fetter börjar produceras.

Hästen kan hålla värmen genom olika saker, precis som vi människor, här är några exempel:

Kyla

En människa kan börjar bli kall redan vi +27 grader (om vi står nakna utomhus) en häst däremot börjar bli kall först vid -25 grader (!) Ett stor djur klarar sig bättre i kyla än ett litet djur -tänk tex. på extremerna elefant kontra en liten mus.

Hur kan en katt med en nedre kritisk temp på +30C klara sig ute i svenskt vinterklimat? Jo den ökar sin förbränning och äter tre gånger så mycket mat som vid +30C. Katten går inte och fryser hela vintern, den ändrar sin förbränning och därmed ändrar den också sin nedre kritiska temperatur.

Hästen och andra däggdjur gör på samma vis. De kan anpassa sig till i stort sett alla klimat så länge det finns föda, det skulle finnas vilda hästar på nordpolen om det inte vore för kallt för gräs att växa där.

För att kompensera ”värmereglaget” på en klippt häst kan man istället för att sätta täcke på den, öka dess foder.

En blöt eller svettig häst på vintern då -när pälsen är alldeles lurvig och det är flera minusgrader ute -vad gör jag då?

Antingen kan man ta in hästen, låta svettet komma ut i täcket, och du får ett blött täcke att ta reda på (mao. ganska obehagligt för hästen och onödigt extrajobb). Eller så låter du hästen låta sin kropp ta hand om jobbet själv. Vilket Per tycker är helt ok upp till minus 25 grader. Det är vad han gör på sina galopphästar.

Vattnet på ytan förångas med hjälp av strålning utifrån (sol -och atmosfärisk strålning) men på vintern är strålnignen så liten att avdunstningen tar mycket längre tid. Vattnet ute i pälsen stjäl dock ingen värme från hästen, om så var fallet skulle ju hästen torka jättesnabbt!

Givetvis är det skillnad på päls och stor och liten, gamal och ung… var lyhörd och håll koll på hästens vikt!

Behöver hästar täcken då? Man har gjort en studie på detta och kommit fram till följande skillnader:

Hög luftfuktighet kyler INTE när det är kallt, vid låga temperaturer kan luften endast innehålla obetydliga mängder fukt. Torr luft leder faktiskt värme något bättre än fuktig. Avdunstningen från huden ökar när luftfuktigheten är låg. Vid moln är det mindre strålning från solen vilket gör att det känns kallare än vad det är, detta behöver inte påverka luftfuktigheten.

Problem: att bli AV med värme(!)

75-80% av den kemiska energi som används vid muskelarbete blir värme

Ca 50% av fullblodshästens vikt ÄR muskler (en människa ca 40%)

En mycket stor del av hästens muskler arbetar när den galopperar

En arbetande häst producerar 2-3 gånger mer värme per kilo än en människa, men har bara en tredjedel av kroppsytan att avge värme ifrån.

Hästar är bra på att svettas, en 500kg häst kan svettas upp till 15 liter, per timme! Latherin är ett ytaktivt protein som finns i hästsvett och som gör att pälsen snabbt blir blöt, för att underlätta avdunstning. (Mc Donald et al., 2009)

Svettkörtlarna blir större och huden tunnare under sommaren (Sneddon et al. 2008) Större skillnad hos fullblod än ponnys.

Hästarna anpassar svettning genom att vänja sig. Ta tempen på en galoppör efter ett lopp, så har den ca 42 grader i temp. Är temperaturen på din häst över 40 grader direkt efter arbete (före avskrittning osv.) kan det vara kritiskt. Så vi kanske tror att hästarna klarar värme bättre än kyla -men så är alltså inte fallet.

Om hästen själv får välja -så är den hellere inomhus i skuggan varma sommardagar, än kalla vinterdagar, då den föredrar utomhusvistelse -trots snöoväder och hård vind.

Utbildning

Föreläsning med: Veterinär MD Per Michanek, del 1 av 2

Posted on 19 september, 2014

Lyssnade på intressanta föreläsningar igår, den ena av dem var Per Michanek.

En mycket bra talare som lyckades hålla publikens uppmärksamhet på ett riktigt bra sätt. Med pedagogiska bilder och förklaringar och frågeställningar, klargjorde han att en häst mår bättre utomhus än i en box.

Han får helt klart tummen upp av mig!

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.44.26

Här är mina tankar och noteringar från detta:

Fakta om boxhästar:

Stillastående (utehästar förflyttar sig mer än 15 km/dygn)
Dålig Luft
Onaturlig miljö
Stor skaderisk
Dyrt
Vanligare med hovbensfraktur (från tex. sparkar i vägg)
Rulla fast
Bogfraktur
Rulla fast -vilket kan orsaka bla. ryggproblem
Spark mot galler -som de kan fastna och skada sig rejält i
Inredning som de kan fastna i -tex utstickande krokar mm. (de är experter på att hitta dessa ställen)
Kolik (ovanligt hos utehästar)
Krubbitning
Vävning med huvudet
Boxwalking (vandrar runt runt i boxen)
Luftvägsproblem
Sämre hållbarhet
Brandrisk
Grovtarmsomvridning -en studie har gjorts på 69 fall på engelska kliniker och där man sett att en häst som vistats ett ökat antal timmar på stall de senaste 14 dagarna, löpte 5,5 gånger så stor risk för en grovtarmsomvridning.
100-2000 bakterier / liter luft (utomhus är det < 0,5 bakterier / liter luft).

Vävnad + Ledbrosk

Vävnaderna anpassar sig till den belastning de utsätts för.

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 18.47.53

Per berättade om ett test som gjorts på föl som delades upp i några grupper och tränades på olika sätt, därefter avlivade man fölen för att se vilket som var bäst för hästen.

Grupp 1: Dessa stod bara i box
Grupp 2: Box + aktiv motion
Grupp 3: Bete

Grupp 3 fick starkast senor och benbrosk. Grupp 2 fick skador i senor och ledbrosk.

Senor och ledbrosk utvecklas INTE senare i livet!

I ett annat försök lät man hästar under 14 veckor tränas på olika sätt på en hästverksamhet, liknande ett naturgymnasium.

Grupp A gå och beta på ett stort område ( 50 ha )
Grupp B fick stå på box på natten, i en hage på 0,5 ha på dagen och ridtränas
Grupp C fick stå på box på natten, i en hage på 0,5 ha på dagen men tränades inget

Grupp A var de enda som förbättrade sin kondition

Han nämnde att en stilastående häst kan man likna vid att när hjärtat stannar -för ledbrosket. Är ledbrosket skadat så gör det ont på hästen.

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.01.07

Ledbrosken saknar blodkärl, de är beroende av att hästen rör sig för att näringsutbytet med ledvätskan ska kunna fungera.

Det är ledvätska ni ser mellan benbitarna på bilden nedan.

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.13.51

Här ser ni en led som är skadad och saknade ledvätska -aj! Man kan se hur benet blivit avskavt på grund av detta.

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.16.42

Hovar

Nu har jag vidrört en del aspekter så går raskt vidare till hovarna! Hovmekanismen och musklerna hjälper till att pumpa blodet till hjärtat. Så rör inte hovarna på sig -tex. om de står stilla i en box, så pumpas mindre blod till hjärtat.

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.19.38

Vid markkontakt trycks den elastiska putan ut åt sidorna, och hovens bakre delar trycks ut. Detta verkar stötdämpande och hjälper till att pumpa blod tillbaka upp mot hjärtat.

Luft

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.28.26

En annan aspekt är bakterier och damm. Som ni kan se i punktlistan ovanför så skiljer sig antalet baketerier / liter väsentligt inne i en stallmiljö kontra utomhus -vilket givetvis är sjävlklart. Men, det ÄR ju heller inte naturligt för hästar att vistas inomhus.

Partiklarna är stora och små, det är de stora (som ser ut som damm) som vi kan se med blotta ögat, och de är också dessa som är farligast. Slemhinnan är konstruerad för att klara utemiljöns bakterier för hästen. De små partiklarna fortsätter ner i hästens lungor och orsakar irritation. De stora partiklarna fastnar i hästens näsa och svalg.

Vad händer då? Jo, slemmet samlas då hästen håller huvudet högt, tex. kan man tänka på detta om hästen ska vistas en längre tid (flera timmar) en transport. Då kan man ibland se att den ruskar och slemhostar efteråt.

Det finns också olika grader på luftvägsproblem, var lyhörd om din häst börjar hosta -och tänk då ett extra varv på i vilken miljö den vistas i.

Lungvolymen och gasutbytet i lungorna går inte att träna upp. Andningsfrekvensen är kopplad till gångarten. En häst som tar ett galoppsprång andas i takt med galoppen.

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.42.13

Skärmavbild 2014-09-19 kl. 19.42.19

Hästens syrebehov kan vid hårt arbete ökas med en faktor 30, men lungorna klarar bara att öka gasutbytet 20 gånger.

Beteendeskillnader

Det har gjort undersökningar på hästars beteende när de står ensamma i box eller är tillsammans med flera hästar i grupp. Helt klart stora skilnader!

Tittar man på siffran på tid spenderad på att bara ligga ner så är den markant högre för ”boxhästarna” vilket kan vara ett tecken på att de är uttråkade. 102 minuter liggtid / dygn för en boxhäst kontra 39 minuter för en utehäst.

Detta var några punkter vi gick igenom, har några till att berätta om, men vi börjar såhär. Har ni frågor/funderingar så hör gärna av er. 🙂

Foton: Per Michanek