Monthly Archives

maj 2016

Blandat

Sköna maj 

Maj avslutades på det böljande blå med middag till havs. Helt underbart!

Ser fram emot att välkomna juni med ett upp- och ett avsuttet pass med de grå pållarna, eller grållarna, som vi kallar dom, imorgon. Längtar!

Blandat Utbildning

Utbildning i Integrerad Ridkonst -Fördjupningskurs

Här följer mina anteckningar från en givande fördjupningskurs i Integrerad Ridkonst.

Grundutbildningen är avklarad och examensdiplomet pryder min bokhylla här hemma. Men vetgirigheten är omättad och jag är glad att jag fick tillfället att gå en fördjupningskurs.

Jag anlände tidigt och fick härlig egentid innan alla hästar anlänt. Mös i biblioteket med mängder av lektyr och labyrintspelet -som är helt fantastiskt att öva sin fingerfärdighet på!

IMG_1291 IMG_1292

Med viss nostalgikänsla samlades vi åter på Johannesberg. Vi som deltog är alla examinerade ridinstruktörer i integrerad ridkonst, vilket gör att vi kunde dyka rakt in i olika ämnen och vidareutvecklas.

Som jag nämnt tidigare så är resan själva målet, jag har inget specifikt jag vill kunna göra, och heller ingen tidsram på när jag vill kunna göra det. Hästhantering är här och nu, och dagsformen varierar. Jag kan ha en plan, men den ser jag mer som en väg vi kan gå, inte som destinationen där jag ska hamna för att stanna.

Vi pratade om hur allt är publikt och online i olika forum på internet numera, att man kan få så fantastiskt mycket information via YouTube, Facebook och otaliga hemsidor. Vi ska dock vara försiktiga med att döma, allt är taget ur sitt sammanhang, och man missar ofta bakgrunden varför den tränaren gjorde si eller så just där och då. Ändå kan det snabbt få en snöbollseffekt i kommentarsfälten och spridningen kan gå snabbt, både till ens favör eller nackdel.

Vi kom in på ämnet marknadsföring, hur vi gör, hur andra gör. I vilket syfte och till vilken budget. Efter några samtal och funderingar kring detta gick vi vidare till dagens första övning.

Vi fick välja vilka elever vi helst vill undervisa, och vilken av dessa ord vi känner oss som själva.

Välj två du gillar bäst och två du gillar minst.

  • Resultat -en resultatinriktad ryttare, med en klar agenda och ett tydligt mål
  • Relation- en som vill bygga på relationen, både med dig och hästen
  • Rutin -en som gärna har samma upplägg och en klar process för hur saker ska göras och fungerar
  • Risk-en som glatt antar nya utmaningar utanför komfortzonen, alltifrån att rida med händerna mer brett isär till att hoppa en fälttävlansbana, olika risk kan upplevas olika riskfyllda för olika ekipage
  • Roligt-en som bara är där för att det är roligt, för den sakens skull inte för att den kräver underhållning, kanske någon som bara genuint tycker det är kul att undervisas eller undervisa

”To be a good teacher, you need to adapt to your pupils needs”

Jag upplever att jag som ryttare trivs bäst med relation + rutin, och jag tilltalas mindre av risk och resultat.

IMG_1315

Dags för första ridpasset! Jag fick äran att rida en PRE på 12 år, Papillon. En vit dröm, det var kärlek vid första ögonkastet <3

Vi parade ihop oss två och två, en undervisade och en red. Jag fick guidning av en kvinna som hade tränat just denna häst tidigare vilket kändes tryggt, då hästen var helt ny för mig. Jag fick feedback att jag hade en bra sits som var balanserad, att jag kan vara lite snabbare i eftergiften och att där verkligen våga ge, och hon tyckte generellt att jag var väldigt lyhörd. Kul!

IMG_1328

Efter att vi turats om att instruera och bli instruerade fick vi individuella ridlektioner av Christina Drangel.
Papillon var lite svår att sitta upp på, han ville inte stå still och stressade iväg så snart man nästan hunnit landa i sadeln -vilket givetvis inte är så bra. Så vi började med att ta det därifrån. Ställa honom  stilla, och få ner honom i varv, massera, klia och kravlöst mysa. När han kändes mogen kunde man börja klappa lite på sadeln och dra i stiglädren och berömma massvis. Ge lite morötter och bara ta det lugnt. Gå några steg och sedan stanna och börja om. Lät honom bekanta sig med pallen vi hoppade upp ifrån och avdramatiserade den. Hängde lite i ena stiglädret när han kändes mogen för det. Lät en medhjälpare med låg hand mata långsamt med små morotsbitar samtidigt som jag hände runt sadeln på olika vis. Så han kunde stå med huvudet lågt och vänja sig vid mig och att någon höll på kring sadeln. Kunde sätta mig upp och han stod relativt lugnt kvar och fortsatte få morotsbitar av medhjälparen. Detta upprepade vi under följande uppsittningar och sista dagen stod han helt lugnt och väntade på att jag gav signalen att han kunde börja skritta. Härlig känsla!!

Så, till ridningen, detta är en PRE som så många andra av denna ras är även Papillon överrrörlig i sin kropp, motsatsen till stel, lite som en gummibjörn där alla muskler rör sig hela tiden och samtidigt. Det är mao. väldigt mycket häst i rörelse. Så det gäller att få energin och rätt muskler att röra sig vid rätt tillfälle.

Jag fick försöka hålla mig extra lugn då Papillon gärna rusade på och fram i övertempo -vilket inte är gynnsamt för honom. Försöka att bli kvar i min position och hålla en lagom böjning, och få honom att falla in i min rörelse och styrning. Få honom att gå långsammare, så han hinner med att få med hela sin kropp i rätt form -och inte bara hasta fram sig. En känslig häst som reagerar snabbt och mycket, jag fick liknelsen att puffa smultronet (hästen) med grässtrået (mina ben).

Jag fick allokera min kropp till att göra microsmå rörelser, och akta mig för att hänga för mycket till utsidan, även om det är där min vikt måste vara, så att jag inte vek mig för mycket i midjan eller började hänga i mitt knä. Ofta när vi vill hjälpa en häst att förstå en rörelse eller göra något, är det lätt så att vi gör för mycket, så det blir kontraproduktivt.

Skärmavbild 2016-05-29 kl. 23.16.53 Skärmavbild 2016-05-29 kl. 23.21.18

Nästa ekipage var en häst som inte var så balanserad, hon gick helt enkelt ganska vingligt, lite bambi på hal is. Hon hade som ett litet jack i halsmuskeln, (som ett avbrott i den stora boaormsliknande muskeln som går längs med hästens man) vilket hästar som har en balansstörning kan ha. Ryttaren fick börja från marken och uppmärksamma hästen på dess kropp och ge den några toucher (googla TTouch). För detta ekipage var det enklare att göra övningar först avsuttet, och sedan repetera samma övning uppsuttet -något jag varmt rekommenderar i många fall. Avsuttet får vi också se hästen från ett annat perspektiv, och se hur den reagerar på olika hjälper, och kan assistera den att tex. böja sig rätt i ganaschen och inte bara svänga eller välta fram.

Vi kikade även på munnen och bettet, då denna häst inte verkade vara helt tillfreds med det bett den hade där och då.

När gjorde du en objektiv check av din utrustning senast? Hästarna förändras hela tiden, och det som fungerade för ett halvår sedan kanske inte är optimalt idag. Personligen rekommenderar jag att varva utrustningen. Olika sadlar, barbacka, bett, bettlöst och gärna avsutten träning flera gånger i veckan, för omväxling och uppbyggnad + vila av olika muskler både för dig och hästen.

Vi avslutade dagen med samling i biblioteket för teori. Vi pratade om hur man bemöter en elev vid ett träningspass och vi hade alla flera bra idéer, lite beroende på ekipage -här kommer några:

Ta ett steg tillbaka och titta på när eleven värmer upp sin häst själv, fråga efter en stund hur det känns och vad hen vill fokusera på idag.

Fråga hur jag kan hjälpa hen med något, många gånger har eleven en egen bild av vad som är det som hästen eller den själv behöver.

Elever kan vara mer eller mindre lyhörda, en del kan man ställa frågan ”vad ska/vill du ha mig till?”. Svaren kommer vara väldigt olika.

Hur är du själv som elev? Vi fokuserar ofta på hur tränaren är eller ska vara, men hur är du som elev, är det något du kan eller vill göra annorlunda för att utvecklas ytterligare?

Om vi skulle göra övningen på ett annat sätt, vad skulle du vilja börja med då?

Något som jag själv uppskattar är att få -eller ställa frågan ”vad tar du med dig från det här träningspasset?” För då får man själv tänka efter vad man har gjort och sätta ord på det, och har man en elev så har den kanske uppfattat något annat än vad man själv som tränare har gjort. Det finns ofta många guldkorn att plocka hem här.

Dag 2

Jag red Papillon och fick försöka sitta lite mer rakt över honom men ändå ha lite vikt till utsidan och böja men samtidigt hålla om honom med skänkeln. Liksom bokstavligen talat rama in honom och liksom ge honom en stödjande kram som hjälp.

Jag fick öva på att ha axeln parallell med bogen vid arbete avsuttet vid handen, det är lätt att vi viker in eller ut vår axel för att hjälpa/balansera upp hästen. Men vi gör bäst i att agera som ett ”stadigt staket”, så den får en tydlig inramning.

Skärmavbild 2016-05-29 kl. 23.13.34 Skärmavbild 2016-05-29 kl. 23.13.20 Skärmavbild 2016-05-29 kl. 23.14.08

Nästa ekipage red ett lite stelare halvblod. Be eleven om kontraställning om hen blir hängande i innertygeln. Ofta tar vi första tygeltaget för stort, vi liksom ”grabbar tag”, istället för att ”pillra” upp tygeln lite försiktigt hela vägen. På en stelare häst som gärna upp med halsen är det extra viktigt att försiktigt ”pillra” för att inte få en motsatt effekt.

Akta så hästen inte faller fram och över sin bog, den ska gå ut med bogen. Tex går hästen i höger varv ska höger bog gå utåt.

Näste ekipage red en pigg häst, ryttaren fick fokusera på att räkna stegen i skritten. Ibland kan en sådan enkel sak göra hela skillnaden. Prova!

Hen fick också öva på att plocka upp tygeln så försiktigt att den inte störde takten i skritten, och akta så hen inte fällde ut lillfingrarna (har vi lillfingrarna mot varandra så blir vi ofta mjukare i händerna), samt bibehålla armbågarna böjda. Hon skulle lätta på trycket i stigbygeln så hälen kom lite mer upp så den blev lite mer parallell med marken. När hälen blir för djup och pekar ner mot marken blir ofta armbågarna raka.

En kommentar från Christina ”-Lek lite med dina imaginära gummiknän och känn hur din underskänkel påverkas”.

Var observant, särskilt vid lättridning i trav, att det är du som styr hästens takt och tempo och inte tvärtom. Dubbelgunga i traven för att swunga upp ryggen, liknande känsla som när man travar över bommar, fast man skapar själva gunget själv. 

Möter man ett ekipage där det är något som inte känns rätt så gör en snabb felsökning. Se hur hästen rör sig på böjt och rakt spår, med och utan ryttare. Stanna upp börja titta efter det som sticker ut mest exteriört. Det kan även vara hovar/skoning, tänder, mage/njurar, sadel, ridning…. Bestäm inte så fort vad som är ”tokigt” känn efter, och känn ordentligt.

Insidan av låret är en av våra starkaste muskler, det kan vara svårt att frikoppla dom från varandra. Så man inte ger skänkelstöd med höger och ändå håller i eller spänner vänster. Känn efter hur du själv gör och försökt göra dig själv uppmärksam.

Tar jag i innertygeln och hästen inte svara, måste jag nog sätta mig lite mer till utsidan.

Vi går in på en mängd detaljer dessa dagar, och jag har inte skrivit ner allt. Men värt att nämna är tumtaket. Hur jag har min tumme vinklad mot tygeln när jag rider. Håller jag toppen av tummen mot tygeln eller har jag sidan (som när man gör fingeravtryck) mot tygeln. Testa de olika varianterna och känn skillnaden i vilka muskler som spänns/slappnar av vid de olika lägena.

En elev fick tänka att hon höll en bricka mellan händerna, samtidigt som hon skulle ”hålla in svansen” med sin sits.

Skärmavbild 2016-05-29 kl. 23.11.03

Summa sumarum: givande och utveklande dagar. Jag längtar tillbaka!

Blandat

Snart så

Idag blev en kombination av Tteam, långtygling och longering med bästa Indigo. Imorgon publiceras ett inlägg med mina anteckningar från fördjupningskursen i Integrerad Ridkonst, håll utkik!

Natti natt

 

Utrustning

Sagt om bett

Denna artikel dök upp i mitt flöde på Facebook idag. Gillar för övrigt hur mycket kunskap som numera kan bytas, delas och spridas via denna och alla andra kanaler såsom youtube och flera forum. Underbart!

Denna skrift i tidningen Hippson berör ämnet utrustning, och då främst bett, se länk nedan. Jag har som ni som följt mig en tid redan vet, haft en hel del tankar och funderingar och en och annan tveksamhet kring ämnet.

http://www.hippson.se/blogs/KajsaBostrom/index.htm

Hur gör ni själva med bett på era hästar? Och har ni funderat på hur era händer känns för hästens mun -och om din kompis händer känns likadana som dina -eller inte?

Lämnade en smärre roman i kommentarsfältet på forumet ”Akademisk ridkonst -en samlingsplats” då ämnet kom på tal där.


Av rädsla för bettets eventuella skadebringande effekter (av allehanda modeller) red jag bettlöst i åtta år.
Jag har nu utbildat mig djupare (till diplomerad ridinstruktör i Integrerad Ridkonst) där vi bla. studerat hästens mun och även våra händers inverkan på den. Och har kommit fram till följande:

Olika hästar, olika munnar. Olika händer, olika finmotorik. Another horse another dance.

Testa ”lek” tygeltag genom att hålla en ridkompis i handen -ungefär som när man hälsar på varandra med ett vanligt handslag -och låt den ena ömsom den andra leda/föra den imaginära tygeln. Du kommer säkert göra fynd både hos din kompis och dig själv.

Precis som vi hälsar på olika sätt rider vi på olika vis, med olika muskeltonus.

En tumregel är att: är hästen lugn i munnen (inte slänger med huvudet/leker med tungan mm.) så är det ett gott tecken.
Dock kan den väldigt överrörliga hästen (vanligt hos bla PRE och islandshäst, vara just väldigt orala under ridningen -för att allt rör sig hos den hästen -precis som en del av oss är väldigt pratglada, eller gillar att göra flera saker samtidigt). 

Några har även funderingar på hur högt man ska ”hissa” upp bettet i munnen -det klassiska rynk-knepet är jag tveksam till. Känn efter och lär känna din hästs mun i största möjliga mån. Och prova (avsuttet) att laborera med att ha det jättelågt kontra jättehögt bara för att ge dig en känsla och när du hamnat i det gyllene läget så kommer hästen förmodligen bli stilla och lugnt och liksom bara stå rättuppochner med huvudet stilla och munnen stängd. 

Känn gärna på grannhästens mun och bilda dig en uppfattning om olikheterna. Jag rider tex. en häst som har enormt stora tjocka läppar och en annan som har mer spända smala läppar och som är mycket känsligare av sig.

Ta bort nosgrimman och se hur din häst reagerar under ridningen. Nosgrimman är som oftast helt onödig.

Gör en årlig tandkontroll där tandläkaren öppnar munnen ordentligt. Viktigt!!!

Bett med såkallad tungfrihet är ett lätt missvisande ord då ”friheten” innebär ett större tryck på lanerna och en ihoptryckt tungmuskel.

Generellt har många för tjocka bett, det är vanligtvis väldigt trångt i en hästs mun. De är liksom inte skapta med någon naturlig ”bettplats” utan laner, tänder och tungmuskulaturen tar upp i stort sett hela munnen -precis som vår egen mun liksom är full med -mun.

Dubbla bett är det extremt få hästar som har utrymme för, långt färre än vad som tävlas med på högre klasser.

Jag rider nu på stång med dubbla tyglar, för det fungerar på den hästen. Den andra hästen varvar vi med bettlöst/stång/tränsbett och stång -för den mår bäst av variationen.

Och slutligen, ridning är en konst och en resa, för mig i alla fall, -och resan utvecklas ständigt. Försök vara lyhörd, våga fråga om hjälp och ha roligt ihop! ?

IMG_9302.JPG
Blandat

Tröttmössor 

Pållarna har börjat gå ute dygnet runt nu och det tär på krafterna att  gå och äta gräs natten lång. 

Taboo valde att lägga sig ner och snooza i boxen.


Och Indigo i snyggaste morgonfrillan från flugluvan ?

Blandat

Tillbaka

Hemma i Svedala igen efter underbara dagar i Spanien med tjejgänget. Så otroligt roligt vi har haft det. 

Men nu längtar jag efter de grå pälsbollarna som just börjat gå ute dygnet runt nu, äntligen sommar!