Denna artikel dök upp i mitt flöde på Facebook idag. Gillar för övrigt hur mycket kunskap som numera kan bytas, delas och spridas via denna och alla andra kanaler såsom youtube och flera forum. Underbart!
Denna skrift i tidningen Hippson berör ämnet utrustning, och då främst bett, se länk nedan. Jag har som ni som följt mig en tid redan vet, haft en hel del tankar och funderingar och en och annan tveksamhet kring ämnet.
http://www.hippson.se/blogs/KajsaBostrom/index.htm
Hur gör ni själva med bett på era hästar? Och har ni funderat på hur era händer känns för hästens mun -och om din kompis händer känns likadana som dina -eller inte?
Lämnade en smärre roman i kommentarsfältet på forumet ”Akademisk ridkonst -en samlingsplats” då ämnet kom på tal där.
Av rädsla för bettets eventuella skadebringande effekter (av allehanda modeller) red jag bettlöst i åtta år.
Jag har nu utbildat mig djupare (till diplomerad ridinstruktör i Integrerad Ridkonst) där vi bla. studerat hästens mun och även våra händers inverkan på den. Och har kommit fram till följande:
Olika hästar, olika munnar. Olika händer, olika finmotorik. Another horse another dance.
Testa ”lek” tygeltag genom att hålla en ridkompis i handen -ungefär som när man hälsar på varandra med ett vanligt handslag -och låt den ena ömsom den andra leda/föra den imaginära tygeln. Du kommer säkert göra fynd både hos din kompis och dig själv.
Precis som vi hälsar på olika sätt rider vi på olika vis, med olika muskeltonus.
En tumregel är att: är hästen lugn i munnen (inte slänger med huvudet/leker med tungan mm.) så är det ett gott tecken.
Dock kan den väldigt överrörliga hästen (vanligt hos bla PRE och islandshäst, vara just väldigt orala under ridningen -för att allt rör sig hos den hästen -precis som en del av oss är väldigt pratglada, eller gillar att göra flera saker samtidigt).
Några har även funderingar på hur högt man ska ”hissa” upp bettet i munnen -det klassiska rynk-knepet är jag tveksam till. Känn efter och lär känna din hästs mun i största möjliga mån. Och prova (avsuttet) att laborera med att ha det jättelågt kontra jättehögt bara för att ge dig en känsla och när du hamnat i det gyllene läget så kommer hästen förmodligen bli stilla och lugnt och liksom bara stå rättuppochner med huvudet stilla och munnen stängd.
Känn gärna på grannhästens mun och bilda dig en uppfattning om olikheterna. Jag rider tex. en häst som har enormt stora tjocka läppar och en annan som har mer spända smala läppar och som är mycket känsligare av sig.
Ta bort nosgrimman och se hur din häst reagerar under ridningen. Nosgrimman är som oftast helt onödig.
Gör en årlig tandkontroll där tandläkaren öppnar munnen ordentligt. Viktigt!!!
Bett med såkallad tungfrihet är ett lätt missvisande ord då ”friheten” innebär ett större tryck på lanerna och en ihoptryckt tungmuskel.
Generellt har många för tjocka bett, det är vanligtvis väldigt trångt i en hästs mun. De är liksom inte skapta med någon naturlig ”bettplats” utan laner, tänder och tungmuskulaturen tar upp i stort sett hela munnen -precis som vår egen mun liksom är full med -mun.
Dubbla bett är det extremt få hästar som har utrymme för, långt färre än vad som tävlas med på högre klasser.
Jag rider nu på stång med dubbla tyglar, för det fungerar på den hästen. Den andra hästen varvar vi med bettlöst/stång/tränsbett och stång -för den mår bäst av variationen.
Och slutligen, ridning är en konst och en resa, för mig i alla fall, -och resan utvecklas ständigt. Försök vara lyhörd, våga fråga om hjälp och ha roligt ihop! ?
No Comments