Monthly Archives

juli 2014

Blandat

Linnea

Har idag hängt med en supergo tjej i stallet, Linnea. Bland annat har hon testat att långtygla sin fina shettis för första gången. Klickerträning, långprommenad, ridlektion har också hunnits med, härlig heldag! image
Blandat Utbildning

Ridlektion för Linda Eriksson

Igår hade vi lektion för bästaste Linda Eriksson. Vi har kunnat rida mer på Nemah på sistone och även galopperat en tid nu (sakta men säkert efter låååång konvalescens). Vilket gladeligen lett till en lite starkare och mer balanserad pålla. Vi har en lång väg kvar, men är så glad att det går framåt. Vi övade på förvänd öppna på volt, vilket vi bara gjort på rakt spår innan, samt gjorde några i trav också. Kul hur man kan göra en övning, i det här fallet förvänd öppna, på så många olika sätt! Och roligt att känna hur vi som ekipage tillsammans växer med rörelsen. foto: Linnea Gusfors image
Blandat

Matjakten

Tycker det är rätt knepigt att hitta bra "on the go" -mat. Man är ju oftast i stallet flera timmar i sträck och köksmöjligheterna är begränsade, en mikrovågsugn och vattenkokare har vi hos oss. Att hitta bra, nyttig och prisvärd mat som går att knapra i sig som den är, är rätt svårt. Är glad över Delizies nya soppor som går att dricka direkt ur förpackningen. Morotssoppan med koriander var snäppet godare än denna med potatis och purjolök. En fralla till det är gott att ha till och mättar lite extra. Kostar 34,50:- och finns på Ica och Hemköp. image
Blandat

Moln

Efter flera helt underbara dagar i solen så blev jag ändå lite glad över molnen idag då jag tänkte ta en tur till åkern och öva på min "ridläxa". Kändes på tok för varmt igår så gjorde några feldenkraisövningar på Nemah som förnöjt stod och mös. Tog en promenad i skogen i hopp om skugga men det var bra hett ändå. Grymt skönt att hoppa i sjön vi har intill stallet när pålle var parkerad i hagen.
Blandat

Besöksrekord!

Tack till alla er som läser, delar och sprider bloggen vidare, blev så glad nu när jag gick in på Google Analytics och såg mina stigande besökssiffror -superkul!!

Ni är givetvis varmt välkomna att även kommentera inlägg eller höra av er med eventuella frågor.

❤️

Blandat

Bett -nej tack!

Här är en artikel som nyligen publicerades på Djurens Rätt, som skriver om fakta kring hur bett påverkar våra fyrbenta vänner. Ord och inga visor. Effekten av bettet och hur bettet påverkar munhålans stukturer är okänd för de flesta ryttare och kuskar. Trots det experimenteras det vilt med olika typer av betsling både inom travsporten och inom ridsporten. På senare tid har hästens munhåla och bettrelaterade skador fått större uppmärksamhet, tack vare ett antal intressanta forskningsprojekt samt några engagerade hästtandläkare som hjälpt till att kasta ljus över situationen. För Djurens Rätt står det klart att vi nu har tillräckligt med forskning på fötterna för att helt sluta använda bett. Det finns en överhängande risk för skador i munnen i samband med användning av bett, även för rutinerade ryttare och kuskar. Samtidigt finns det ett stort antal varianter av bettlösa huvudlag på marknaden. Få koll på läget i bettdebatten med vår litteraturgenomgång kring aktuellt forskning och risker med användning av bett. Munhålans förutsättningar för betsling Det finns stora individuella skillnader i hästens munhåla avseende hur mycket plats det finns för ett bett. Framförallt finns det en stor variation i hur mycket plats det finns mellan över- och underkäke vid lanerna (det tandlösa utrymmet framför kindtänderna, där bettet placeras). En studie visade på upp till 40% skillnad i utrymme mellan olika hästar. Samma studie visade också att en och samma häst kan ha olika mycket plats mellan över- och underkäke på höger och vänster sida. Man kom också fram till att man inte kan bedöma lämplig tjocklek på bettet genom att titta på huvudets yttre anatomi utan man måste titta inuti munnen. (1) Detta bekräftar att det är mycket svårt att hitta ett bett som verkligen passar. Hästen har fyra olika tandtyper; framtänder (incisiver), hörntänder (canintänder – finns vanligen bara hos valack och hingst och kallas därför också för hingsttand), främre kindtänder (premolarer) och bakre kindtänder (molarer). Hos ungefär hälften av alla hästar finns en rudimentär främre kindtand som kallas vargtand (P1) (1). Vargtanden är inte till någon större nytta för hästen, men ställer inte heller till något problem. Däremot uppstår en konflikt när ett bett skall placeras i hästens munhåla. När den unga hästens vargtänder springer fram runt ett års ålder kan vargtanden ställa till problem då den stöter ihop med bettet och orsakar smärta och obehag. Unghästen kan upplevas som ”tjafsig” och ”bråkig” i munnen och resultatet blir oftast att vargtanden avlägsnas med ett operativt ingrepp för att man ska kunna rida eller köra hästen med bett i munnen. På travhästar tar man rutinmässigt bort de flesta vargtänder eftersom de annars ställer till problem med möjligheten att använda uppkäkningsbett på hästen vid travlopp. (2) Det är också viktigt att ha i åtanke att hästens tänder är anpassade för att mala gräs. Därför finns det alltid vassa åsar och kanter på hästens tänder, och de vässar sig själva hela tiden vid tuggning av grovfoder. (1) Detta är helt normalt, men ställer till problem när vi vill sätta ett bett i munnen på hästen. Vad händer när vi placerar ett bett i hästens mun? Hos en häst utan huvudlag och med stängd mun ligger tungan tryckt mot gomtaket. (3) När ett bett sätts in i munnen trycks tungan istället ned mot underkäken där bettet ligger. Tungan är så pass stor att det finns en överhängande risk att tungan kläms mellan bettet och underkäken och tryckskador kan uppstå. (3) Det finns också en risk att bettet pressar tungan mot tändernas vassa kanter och orsakar sår. (4) Bettet kan röra sig i två plan i hästens mun; framåt/bakåt samt uppåt/nedåt. En jämn kraft i båda tyglarna samtidigt gör att bettet sjunker i munnen och pressar tungan nedåt. (5) Tryck i bara den ena tygeln (exempelvis vid ett ledande tygeltag) resulterar i att mjuk vävnad i underkäken på motstående sida med hjälp av tryck från bettringen trycks upp mot de främre kindtänderna i överkäken och ett sår kan uppstå. När bettet sedan rör sig i munnen så kommer det givetvis att irritera såret. (5) Bettet påverkar också salivutsöndringen och hästens möjlighet att svälja och andas. Detta blir särskilt påtagligt hos kapplöpningshästar som kan drabbas av kvävning när de pressas att anstränga sig hårt samtidigt som de har bett i munnen. Gomsegel och struplock påverkas också negativt, vilket kan ge kroniska besvär hos trav- och galopphästar som då kallas för ”halshästar” och som i stor utsträckning opereras för denna åkomma. Mer om fenomentet ”Halshästar” i vår artikel på ämnet kan du läsa om HÄR. Ett annat problem med att placera ett bett i munnen på en häst under ansträngning är att det uppstår en neurologisk konflikt i hästens kropp. Salivutsöndring och sväljreflex innebär naturligt sett att hästen äter (betar), och det innebär lugn och ro. Blodet omfördelas till matsmältningsapparaten och hästen går ner i varv. Men under ansträngning behöver blodet omfördelas från matsmältningsorganen till muskulaturen, hjärta och lungor. Därför uppstår en konflikt när hästens kropp får signaler om både matsmältning och ansträngning på samma gång. (6) Exakt hur detta påverkar hästens fysiologi är ännu helt klarlagt. image Skador till följd av bettanvändning Den vanligaste orsaken till utvecklandet av undvikande beteenden eller aggressiva beteenden mot människor tros vara smärta i ryggen och i munnen. (7) Skador i munnen till följd av bett är alltså inget vi bör ta lätt på. image Bettrelaterade skador kan förekomma på läpparna, lanerna i underkäken, tungan och hårda gommen. Även hakan kan ha skador efter kindkedjan vid användning av stång. (8) Bettanvändning kan leda till smärtsam benhinneinflammation i underkäken, samt skärsår i slemhinnan (4). På grund av den goda blodtillförseln i munhålas strukturer så läker sår och skador snabbt. (3) En benhinneinflammation tar däremot betydligt längre tid på sig att läka, och kan bara upptäckas genom att man trycker på det ömma området. Sår kan även uppstå genom att munslemhinnan trycks mot vassa tandkanter på de främre kindtänderna, genom att nosgrimma, kapson och/eller bett används. (3) Vid en studie på tandtrauman hos hästar upptäcktes att grovt missbruk av bettet kan ge svåra kroniska skador, bland annat i form av infektioner i käkbenet och benpålagringar som följd av inflammationer i lanerna. (9) Vid en undersökning av hästskallar i USA visade 75% av skallarna smärtsamma benpålagringar till följd av bettanvänding. (10) En svensk studie kunde också visa att uppskattningsvis 30% av alla hästar äldre än sex år och som rids med bett har onormalt slitage på den första främre kindtanden (P2). (11) Ensidigt tryck på laner, tunga och slemhinna ger ökad risk för tryckskador. Därför verkar hästar som rids på olika typer av bett ha mindre problem med sårbildning. Hästtandläkare och veterinärer har därför allt mer börjat sprida budskapet att det är viktigt att variera bett, och gärna också rida bettlöst. (12), (13), (14) Hur vanligt är det med skador i munnen på grund av bettet? Majoriteten av alla hästar som rids eller körs med bett har skador i munnen. En svensk studie undersökte förekomsten av sår i munhålan hos drygt 100 hästar. (11)Efter ridning på ledat tränsbett och nosgrimma i sju veckor hade förekomsten av sår fördubblats jämfört med när studien inleddes, då hästarna kom direkt från sommarbete och vila. Man såg framförallt sår vid första kindtanden (P2) samt i kindslemhinnan längre bak. Man kunde också se att andelen sår i läpparnas struktur hade ökat. Den 70 hästar i studien som ridits regelbundet, utan betesperiod med vila, med olika typer av bett och med olika ryttare (vilket kan antas motsvara den vanliga populationen av svenska ridhästar) visade mycket stor förekomst av sår och skador i munnen. 94 % av hästarna hade sår eller ärrvävnad efter gamla sår i munhålan. Ingen av ryttarna i studien hade märkt att hästen hade ont i munnen. Intressant att notera är också att stora hästar hade fler och värre skador än de ponnyer som ingick i studien. 11 Man kan misstänka att detta beror på att stora hästar rids av större och starkare ryttare som kan lägga mer kraft bakom tygeltagen. (3) Inom travsporten ser det tyvärr inte mycket ljusare ut. Uppskattningsvis 10 % av hästarna (alltså en häst i varje lopp om man ska konkretisera siffran) har akuta tryckskador på tungan, och 70 % visar tecken på att någon gång ha haft sådana skador. (15) image Inom islandshästsporten har man nyligen börjat intressera sig för hästarnas munhälsa på allvar. Islandshästar rids traditionellt på ganska skarpa bett, ofta med hävstångsverkan. Vid Islands största årliga tävling, Landsmót, kunde man år 2013 konstatera att hälften av alla deltagande hästar hade tryckskador på lanerna efter stångbett, och 7 av 10 deltagande hästar i töltfinalen var drabbade av samma sak varav två hade mycket allvarliga skador. (16) Vi känner inte till någon studie på bettrelaterade skador inom westernsporten, men en kvalificerad gissning är att förhållandena inte ser bättre ut där då man i stor utsträckning rider på skarpa bett och i fartfyllda grenar. Beteendet som symptom på smärta från bettet Om vi nu inte kan titta våra hästar i munnen så lätt, kan vi använda oss av hästens beteende som riktlinje för om hästen känner obehag från bettet eller ej? Ja, visst kan vi det. Det gäller bara att vi tolkar hästens signaler på rätt sätt. Ett första tecken på obehag är att hästen försöker gapa och därmed undkomma bettet. En häst som upplevs som ”tjafsig” och ”bråkig” i munnen, är stark och hård i munnen eller tuggar och ”fixar” med bettet hela tiden försöker tala om att den inte trivs med situationen. Att dra igen munnen hårdare med en nosgrimma kommer inte att lösa problemet, men det är tyvärr så många ryttare och kuskar gör. Andra signaler om missnöje och obehag innefattar piskande med svansen, huvudskakningar, synliga ögonvitor och bakåtvinklade öron. Många hästar visar dessa beteenden utan att för den skull bli lyssnade på. Vissa hästar verkar utveckla i det närmaste fobiliknande reaktioner på ökat tryck av bett eller skänkel. Dessa hästar kan till exempel bocka, sparka bakut, vägra att hoppa eller tvärtom rusa i hög fart mot hindret och hoppa i närmast okontrollerbar hastighet för att bli av med smärtan. (17) Vi är nog många som har sett dessa hästar rusa runt på hopptävlingar, med fara för både sitt eget liv och ryttarens. Det kanske allra yttersta tecknet på hästens oförmåga att undkomma obehaget är det som kallas inlärd hjälplöshet. Om obehaget är stort och hästens försöka att mildra sina plågor misslyckas kan hästen träda in i ett apatiskt hjälplöst tillstånd där den ”ger upp” och slutar reagera på stimuli. Det är inte alldeles lätt att upptäcka att det är inlärd hjälplöshet det handlar om, då en dylik häst i själva verket kan betraktas som ridskolans allra snällaste (eftersom den helt har slutat att göra motstånd). Mer om inlärd hjälplöshet kan du läsa i vår artikel HÄR. Betydelsen av hård hand och styrkan i tygeltagen Ofta hör man att ett bett inte är hårdare än handen som håller i tygeln. Ovanstående litteraturgenomgång visar att det inte riktigt är sant. Ett bett utövar ett negativt tryck på tunga, laner och slemhinnor bara genom att finnas i hästens mun. Däremot har kraften i tygeltagen betydelse för hur STOR skada bettet kommer att göra. Det är flera saker som påverkar hur hårda tygeltag en ryttare tar. Dels påverkar materialet i tygeln hur hårt man tar i den. Ryttare tenderar att ta hårdare i flätade tyglar än i väv- och lädertyglar (18). Men inte minst ryttarens uppfattning av styrkan i sina tygeltag är mycket avgörande. I själva verket är majoriteten av alla ryttare, från alla utbildningsnivåer, mycket långt ifrån att Tygeltagen har betydelse, men de flesta ryttare är dåliga på att bedöma hur hårt de tar i tygeln. Detta i kombination med att det är svårt att anpassa bettets storlek och det faktum att kunskapen kring bettets verkan i hästens mun är b korrekt bedöma styrkan i sina tygeltag. Man är heller inte överens om vad som menas med en ”lagom kontakt” med hästens mun, utan ryttare har mycket olika uppfattning om hur hård denna kontakt skall vara. (19) image Även hjälptyglar kan påverka styrkan i tygeltagen, men detta är dåligt vetenskapligt undersökt. Det är dock konstaterat att styrkan i tygeltagen tenderar att vara större vid arbete i töm, alltså vid longering, tömkörning och körning, än vid ridning. (20) Är bettlöst ett bättre alternativ? Man måste vara medveten om att även bettlösa huvudlag utövar ett tryck, men bettlösa huvudlag brukar ändå benämnas som icke-invasiva (eftersom man inte har något i hästens mun) och därför snällare mot hästen. (6), (10) Ibland stöter man på argumentet att en häst som är riden på bett inte kan vänja sig vid bettlöst över en natt, att det kräver stor kunskap hos ryttaren att skola om hästen och att det kommer att ta lång tid. Tyvärr riskerar sådana rykten att sakta ner omställningen till bettlösa huvudlag helt i onödan. När 605 hästägare i en studie bytte till bettlöst huvudlag – från en dag till en annan – så framkom det att man på en gång blev av med en stor mängd oönskade beteenden som hästarna uppvisat, som istadighet, huvudskakningar, hett temperament och ovilja att ta tygeltagen. Även hästarnas andning och rörelsemönster påverkades omedelbart positivt av att bettet plockades bort. (10) En annan missuppfattning kring bettlösa alternativ är att man helt enkelt inte kan utbilda sin häst lika effektivt utan ett bett. Även detta har motbevisats i forskning. Under en australiensisk studie utbildades unghästar, både från marken med longering/tömkörning och under ryttare, en grupp med bett och en grupp med bettlöst huvudlag. Resultaten visade att de hästar som ingick i den bettlösa gruppen presterade minst lika bra, om inte bättre, än den grupp med hästar som ridits in med bett. Den bettlösa gruppen visade mindre frustration, sänkte huvudet till en mer avspänd form under arbete och hade lägre puls än gruppen som utbildats med bett. (21) Djurens Rätts ståndpunkt Forskningen kring bettlösa alternativ är än så länge eftersatt och vi hoppas att vi i framtiden kan se jämförande studier mellan olika typer av bettlösa huvudlag. Sammanfattningsvis tycker vi dock att ovan redovisade litteraturgenomgång klart slår fast att ett bett inte hör hemma i en hästmun och att bettlösa alternativ är att föredra. Det finns numera en mängd olika bettlösa alternativ, varav de flesta inte verkar med hävstångseffekt och därför är snällare än det traditionella hackamoret som använts som bettlöst alternativ under lång tid. Det torde därför finnas ett bettlöst huvudlag för alla, och vi tror att det säkert finns något som passar just din häst. Om du har provat en variant och inte tycker att det fungerade så bra, var inte rädd för att prova en annan. Och kanske viktigast av allt – var lyhörd! Vi har ett ansvar mot våra hästar att förse dem med skonsam utrustning och lyssna på deras signaler när de försöker tala om för oss att de inte trivs med vårt val.
Blandat

Bryggtid

Just gjort Feldenkraisövningar här, så häftigt att känna hur kroppen rättar till sig eller rätar ut sig och blir mer jämn. Klart intressant att medvetandegöra sin kropp så man iaf kan försöka rida mer "rakt" på pållen. image
Blandat

Millenium

Goaste kelgrisen i stan, det är Nemahs hagkompis Millenium det. Mysstunderna som är sådär spontana och helt kravlösa, det är de stunderna som är de bästa ❤️ image
Blandat

Ponnyridning new style

Diggar verkligen dessa söta hästar och zebror för barn att rida omkring på i parken. De var själva tvugna att använda sin sits för att få hjulen att röra på sig och på så vis få mjukistotton att gå framåt, och de gick även att styra. Tänk om alla ridskolor hade ett par sådana! Vilken lättnad för många hästars ryggar det förhoppningsvis skulle vara 🙂 http://www.myhorsescooter.com image
Translate »