En färgsprakande och inspirerande kvinna berättade om flera tankvärda saker, mycket med fokus på hästen som ursprungsdjur. Hennes presentation baserades på frågan kring till vilken utsträckning inhysning och skötsel tillfredsställer hästens beteendebehov.
Hon berättade om kontroll av hästens beteende. Hästarna är ”hårt kodade” där de är anpassade sedan flera generationer. Instinktivt beteende, som inte kan förebyggas men minskas (tex. rädsla) Fasta handlingsmönster är en annan punkt, något som hästen alltid gör på samma sätt -såsom att resa sig upp / lägga sig ner. En häst reser sig alltid upp med frambenen först, och en ko med bakbenen först.
Det finns också mer ”flexibla koder” där anpassningen sker inom en hästs livstid. Till exempel inlärning av nya beteenden som att använda en vattenkopp. Grundbeteendet är instinktivt medfött, men detaljerna måste läras in, tex. prägling på rätt moder.
Att veta vilken del hos hästen som är ”flexibelt kodad” eller ”hårt kodad” är avgörande för att hålla djur på ett bra sätt.
Svenska Djurskyddslagen säger:
4§ Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Djurskydd: Det vi människor gör eller bör göra för att skydda djur.
Djurvälfärd: Djurens upplevelse av sin egen situation.
Naturligt beteende kontra externt motiverat beteende
Reaktion på något i omgivningen, tex flykt från ett rovdjur. Behöver inte uttryckas när inget externt stimulus finns närvarande. Kommer att uttryckas när externt stimulus finns närvarande.
Internt motiverat beteende, en reaktion på interna signaler, tex hunger och törst.
Enligt definitionen är ett naturligt beteende ett beteende som individen är starkt motiverad att utföra och ger en funktionell återkoppling.
Hon pratade om olika beteendekategorier
Socialt beteende
Hästen är en mycket social art, vilket är ett stort problem i dagens hästhållning då vi ofta begränsar hästens möjlighet till att utveckla/anpassa sitt sociala beteende full ut. Exempelvis genom att placera dem en och en i box.
I det naturliga så lever de i flock med kontakt med varandra dygnet runt, blandade åldrar och även en blandning av hingstar, ston och föl i samma grupp, -en stabil och social struktur över flera år.
I dagens samhälle är det klart färre som lever i flock, kanske i grupp i hagen men ensam i stallet. Det är ett begränsat åldersspann och ofta står ston och valacker isär, det är också en struktur som ständigt förändras, blir nästan som ”deltidsmedlemmar” i gruppen och flocken blir inte en genuin ”riktig” flock.
Hon tog exemplet på om man själv är på en middag med ett fåtal människor, så pratar alla kring matbordet med varandra, men när man blir fler och blir ett större antal, som på en fest, så ändras gruppdynamiken och det blir också även lätt så att vi ”grupperar” oss bland de andra gästerna på olika sätt.
Man har gjort studier på olika ”typer” av hästar och hur de står uppstallade:
Att lära sig sociala färdigheter; förhållandet mellan antalet vuxna och unga hästar påverkar aggressivt beteende hos de yngre hästarna. Man har gjort studier på detta och ser att det är en minskad aggression i gruppen när fler vuxna hästar är inkluderade.
Hon jämförde det med om man skulle ha ett dagis utan vuxna närvarande, så skulle det förmodligen bli väldigt stökigt….
Här gjorde man ett test på en grupp arabhästar som först bestod av en grupp unghästar, sedan lät man en grupp vuxna hästar komma in i gruppen och sedan lämna gruppen -för att se vad som hände med unghästarna efter att de fått ”vuxenbesök” ett par dagar. Mycket intressant resultat!
Linda berättade också om instabila hästgrupper.
Antalet aggressiva interaktioner är högre bland domesticerade hästar i grupp (47 st/timme) jämfört med vilt levande grupper /1,3 st/timme).
Aggressionsnivåerna är högre i instabila grupper jämfört med stabila grupper av domesticerade hästar. Med stabila/instabila menar hon hästar som gått i samma grupp en mer eller mindre lång period tillsammans.
Hon påpekade också att det är otroligt viktigt för ett föl att ha en kompis i samma ålder, då de utvecklar ett enormt lekbeteende som inte kommer lika naturligt genom att bara leka med vuxna hästar.
En mix mellan unga och vuxna = gladare, mer vänskapliga och mindre aggressiva hästar.
Självklart har utrymmet med saken att göra också, se nedan exempel:
Dessa hästar kände varandra före studien och hästar kan visa aggression för att återuppta sin sociala status när en ”ny” häst släpps in i gruppen.
Aggressionsnivån i ”unstable” gruppen var inte påverkade av veckan, dvs. ingen habituering eller sensibilisering skedde mot omgrupperingen.
Hästarna i ”unstable”grupppen visade en högre aggressionsnivå än hästarna i den ”stable” gruppen. Icke-kontaktaggression visades mest (66%), inga större skador och ingen skillnad mellan grupperna.
Man ser högst antal aggressiva interaktioner kring fodret, värt att tänka på hur man utfodrar hästarna i hagen så man kan se om man kan förbättra för flocken på något vis. Hon sa även att detta är den största orsaken till onormalt beteende hos en häst.
Vi pratade också om täcken, hur dessa faktiskt även förhindrar fysisk kontakt för hästarna, även munkorg försvårar detta… Att täcken i mångt och mycket är överflödigt på en häst kan ni läsa om HÄR.
Ätbeteende
Om vi först tittar på lite skillnader mellan ätbeteende och aktivitet.
Naturligt för en häst är att:
- Beta 60% av tiden
- Näringsinnehållet är av låg kvalité men mängden är stor
- Nästan ständigt i rörelse (som är en del av betandet) över stora områden.
- Aktivitet är självklart kopplat till utfodring (betande inkluderar förflyttning för att hitta nytt gräs) Hästar i det vilda kan förflytta sig 80 km på en dag och är aktiva 16-18 timmar per dag.
Modernt beteende för en häst är att:
- Tiden för foderintag är begränsad
- Näringsinnehållet är av hög kvalité men mängden är liten
- Kortare tillfällen av intensiv aktivitet följt av längre tids inaktivitet (tex. ridning och sedan in i boxen)
- För hög andel inaktivitet i moderna hästhållningssystem, tex. häst som står i box istället för att vara ute och äta gräs.
Hon berättade också om hur den typiska foderstaten (högenergi-diet) för tävlingshästar inte passar hästens matsmältningssystem. 82% av kapplöpningshästar har någon form av magsår, 39% visar kliniska symptom. Det finns också en koppling mellan foderkvalité – kolik och fång.
Konsekvenser
- Onormala beteenden
- Stereotyper för att mildra stress i fångenskap
- Motoriska identiska rörelser som upprepas om och om igen, som inte har någon tydlig funktion (boxvandring, vävning, skrapning, boxsparkning) Detta kan man också hitta hos andra djur som hålls i fångenskap på tex. djurparker, laboratorier mm. Men ALDRIG bland djur i det vilda.
- Orala: Krubbitning (äter man inte gräs så börjar man knapra på inredning) eller luftsnappning.
- Invärtesparasiter pga. konstant användning av samma bete
- Möjligt att de kortare tillfällena av aktivitet är relaterade till ben- och ryggproblem
- Möjligt att dagens utfodringsrutiner leder till matsmältningsproblem
- Möjligt att dessa kan leda till hovproblem
De flesta av dessa beteendeproblem liknar de beteenden som hästen är förhindrad att göra (tex. inte kunna gå fritt eller äta gräs).
Vad är det då som orsakar ovanstående punkter? Det kan bero på flera eller en av nedan saker:
- För liten andel grovfoder.
- Icke halmbaserat strömaterial.
- Hög andel kraftfoder.
- Många utfodringstillfällen per dag ( upphettsande / retningseffekt)
- Begränsad kontakt med andra hästar.
- Avvänjning för föl, mjölken är så otroligt viktig för hästen! Att dia / suga för att långsamt få sin mat, i en hink går det ju kanonfort!
- Plötsliga förändringar i inhysningsmiljön.
- Begränsad tid utomhus och stimulans att röra sig.
Man har gjort en studie över de nordiska länderna som visar att de flesta av oss tycker att hästar som hålls i grupp är bättre för deras välfärd än hästar som hålls ensamma.
Här är några diagram om vad vi i norden tycker om grupphållning och skötsel:
Allmänna åsikter om skötsel vid grupphållning; unga hästar ska hållas tillsammans med äldre hästar, men de ska ha en jämnårig lekkamrat (så det inte blir en ensam unghäst med en massa vuxna). Utfodringsrutiner är mer problematiskt när hästar hålls i grupp. Hästar som hålls i grupp ska vara barfota.
Allmänna åsikter om hästens säkerhet; att introducera främmande hästar i en grupp är svårt. Hästar som jagar och mobbar varandra är ett problem vid grupphållning. Grupphållning ökar risken för skador.
Linda tipsar:
Låt obekanta individer träffas först i grannboxar /ridtur innan de släpps ihop.
En och en eller flera individer släpps ihop samtidigt.
Åldersmix är viktigt och könsblandning är bra.
Om aggressionsnivån itne skiljer sig när hästar möts en och en eller när en häst möter två hästar samtidigt, så kan en ny häst sammanföras med två redan bekanta hästar samtidigt, eftersom den totala aggressionen den nya hästen möter från de andra två kan minskas.
Allmänna åsikter om människans säkerhet: Grupphållning av häst ökar risken för skador även för människor. Att hantera hästen när den är ensam (utanför gruppen) är svårt. Att ta ut hästen från gruppen är svårt. 
Framtiden – Grupphållning
Grupphållning av hästar anses vara det bästa alternativet för att uppfylla deras fysiska och betendemässiga behov.
Fysiska skador inträffar sällan när hästar är vana vid grupphållning och uppväxta med artfränder. Aggressionsnivån kan minskas genom att blanda ålder på hästarna i gruppen. Obekanta hästar kan introduceras i en säker miljö innan de släpps i gruppen. Tillräckligt med utrymme.
Vi får försöka se den miljö vi ger våra djur ur djurets perspektiv -inte vårt eget.
Efter föreläsningen åkte vi och besökte ett ”Active Stable” utanför Nyköping. Kul att se ett ”live” och hästarna där verkar trivas väldigt bra -gillar verkligen idéen och konceptet för detta! Tror det är framtiden 🙂 Tog några bilder:
Mysig ligghall som bara fylldes på med jämna mellanrum, hon som drev stallet berättade att hästarna föredrog att strö ut halmbalarna själva och använde dem som leksaker. De tömde hallen någon gång per år, men den höll sig fin och de flesta valde att inte använda den som en toalett.
Fanns möjlighet för box om någon blivit skadad. Fanns också en större box för invänjning de första dagarna. 
Foderautomat er av olika slag från olika vinklar. Med hjälp av halsband så doserades rätt mängd mat ut till respektive häst. 
