Fredagsjogg med vackraste idag, svettiga båda två. Tog oss runt hela ängsrundan, puh!

Ikväll blev det ashtangayoga, så skönt! Ska skaffa mig en yogaboll också att ha på kontoret för att stärka upp min sits, mage, bål + rygg. Allt för hästen -eller hur! Inväntar med spänning en leverans från Börjes också -varför är det alltid så kul med produkter som kommer per post? Något som hänger kvar från barndomens pirrighet vid presentöppning? (Inte för att den pirrigheten direkt avtagit med åren i mitt fall 🙂 )

Drangelska Institutet anordnar ännu en miniclinic med Paulo Bastos, Johannesberg den 30 september.

http://admin.getanewsletter.com/t/pm/638491815408/

Blev annat än det jag främst skulle köpa på Hööks idag :/

I butiken stod en annan kund och skulle köpa sista(!) exemplaret av gramantygeln med snabbspänne, fick be dem beställa hem en ny och vänta en vecka, suck.

En sådan här är nu beställd iaf.

Nemah gick superfint idag! Långtyglade, först ”off-road” som uppvärmning och sedan på sandvägarna, så kul att vi gör framsteg! Blev ikappridna av två tjejer i full galopp, de saktade ner just som de passerade oss, för att sedan bränna iväg igen. Några minuter senare har en av dom ramlat av och hästen kommer springande lös emot oss. Kompishästens matte fick dock tag i den och de fortsatte iväg. Efter en stund när vi hunnit vända om hemåt hör vi dem komma i full fart igen, den här gången travar de glatt förbi för att sedan öka på i galopp igen. TUR att Nemah och Melody, som vi hade i sällskap idag är så lugna! Kollar man inte att det är ok att dra på i galopp om man just passerar ett annat ekipage? Saktar man inte ALLTID ner till skritt och hälsar när man möter någon i skogen? Det var bland det första jag fick lära mig -visa hänsyn och respekt för andra ekipage! Så hoppas alla ni därute är supertrevliga och visar hänsyn, till ALLA ni möter -blir så mycket trevligare och framförallt SÄKRARE då. Hade inte varit så kul att ha en het unghäst i handen idag…

Tycker Djurens rätts hästgrupp verkligen satte pricken över i med denna text. Jag väljer helt enkelt att inte utrusta hästen med skarp, hård utrustning då jag som ryttare, eller människa för den delen, inte KAN känna när jag tar för hårt i hästens mun. Och hur VET vi att vi skänklar ”rätt” och på för hästen ett SKÖNT sätt använder en metallsporre?!? Kommentera gärna om du har svaret på detta, skulle var intressant att se om fakta finns som bevisar motsatsen.

Svårt även för proffs att avläsa dressyrhästars stressnivå

 International Society for Equitation Sciense, ISES, hade sin tionde konferens i Danmark i somras. Det presenterades många intressanta studier under dagarna i augusti och det skulle ta … dagar att gå igenom alla. Men här är ett par som kan vara intressanta ur ett ”efter VM”-perspektiv.

Text: Husdjursagronom Sara Slottner
Arkivfoto: Tomas Holcbecher

Tre brittiska forskare från Nottingham Trent University presenterade en studie, där de tittat på i vilken utsträckning bedömningen av en riden hästs stressnivå stämmer överens med den stressnivå som kan mätas vetenskapligt. Ingen lätt uppgift, men viktig.
Eftersom vi inom dressyren, och inom alla andra discipliner också för den delen, strävar efter en avslappnad och harmonisk häst – en ”happy athlete” – är det självklart relevant att fundera över om de som arbetar med hästar professionellt verkligen kan känna igen stress hos den ridna hästen.

Oense om huvudpositionen
Forskarna hade tio hästar som reds enligt ett förutbestämt program. Hästarna filmades och forskarna mätte vissa beteendeparametrar, kortisolnivåer i saliven (utsöndras bland annat vid stress) samt ögontemperaturen. Alla används de som metoder för att göra en objektiv bedömning av hästens stressnivå.
Filmerna bedömdes sedan av fyra veterinärer, fyra instruktörer och fyra professionella ryttare. De fick poängsätta sju punkter; avslappningsgrad, energi, samarbetsvilja, elasticitet, förtroende, motivation och glädje.
Det visade sig att bedömningarna och mätningarna inte verkade stämma överens. Kortisolen i hästarnas saliv ökade när de hade en låg huvudposition. Och ögontemperaturen ökade när de hade nosen bakom lodplanet. Men när hästarna bedömdes fick de överlag sämre poäng när de hade högre form och nosen framför lodplanet.
Bara tränarna tyckte att nosen i lodplanet var ett positivt tecken. De andra gav låga betyg på de hästar som gick så, generellt satte de i stället högre betyg på dem som gick bakom lodplanet och lågt.

Lite väl tuffa idrottare?
En annan brittisk dressyrrelaterad studie, som presenterades under konferensen, handlade mer om ryttarnas välfärd. Där hade forskarna undersökt hur stor andel av brittiska dressyrryttare som tävlar trots någon form av smärta.
Förhoppningen var att i förlängningen kunna bidra till att utveckla kunskapen om ridrelaterade idrottskador – utbilda tränare, ta fram rehabiliteringstekniker för ryttarna och förbättra ergonomin, allt för att förbättra prestationen.
Forskarna delade ut enkäter till 50 elitryttare vid ett dressyrmeeting, 74 procent av dem svarade att de tävlade trots smärtor! Det är självklart inte säkert att siffrorna ser likadana ut i Sverige, men det borde ändå kunna ge en fingervisning om hur det står till med ryttarhälsan.

Referenser:
Hall, C., Kay, R. & Yarnell, K. 2014. Can equestrian professionals recognize signs of stress in the ridden horse? Proceedings 10th International Society of Equitation Science conference (2014) abstract nr 6; s. 26. Lewis, V., Davies, E. & Kennerley, R. 2014. A Preliminary Study to Investigate the Number of Elite Dressage Riders Competing in Pain in the United Kingdom. Proceedings 10th International Society of Equitation Science conference (2014) abstract nr 55; s. 78.

 

Sitter på tåget på väg till mitt arbete, solen fullkomligt strålar ute idag. Längtar till stalltid ikväll, tror bestämt det står långtygling på schemat för dagen, och massa mys -det får man inte glömma!

Att verkligen läsa en text, förstå den, och leta upp det som texten eventuellt refererar till är vad jag delvis ägnat kvällen åt. Att texten dessutom är på engelska gör att jag som plus i kanten lär mig flera nya ord.

Så ofta man bara skyndar igenom och läser något snabbt, men oj vad lätt det är att missa superintressant information då.

Vad jag pluggat? En hästbok (såklart)

Igår var det hagröjning på hög nivå, då ett par träd blåst ner under sommarstormarna fanns det en hel del att röja undan efter det.

Vi har krattat, burit stenar och jag gjorde en del fynd i form av två järnkopplingar, två järnrör och en spräckt glasflaska jag lyckades karva fram med en hovkrats -kände mig som värsta arkeologen!

Idag testade jag att långtygla Tuff för första gången, det gick så himla bra! Märks att han bara är tre år, mycket att titta på runtomkring 🙂 Lite vingligare i ena varvet men pålle får guldstjärna för dagens bravader och verkade helt tillfreds med upplägget, så det känns jättekul.

Känner inte Tuff så bra ännu, men han verkade tycka det var helt ok att gå på rakt spår och ha mig vid sin höft några varv på banan. I morgon ska jag försöka umgås lite längre med honom, bonda lite i hagen och mysa.

Här myser han med sin förra hagkompis Birdie förra sommaren (Tuff är den ljusa)

Det är Alexander Nevzorovs fru Lydia Nevzorov, som skrivit denna bok om barfotahovar, och tydligen ska det finnas inlägg från deras representant Lovisa Nilsson, som jag gick en helgkurs för i Skåne för några år sedan.

http://horse-revolution.com/product/hoofcare/?PHPSESSID=255c97e85a3a296ba63ff43dc88128d8

Och när vi ändå är inne på Nevzorov så passar jag på att länka till denna video -kan era hästar läsa?