Browsing Category

Träning

Träning

Focus


Jag är ofta rätt arg på mig själv för mitt bristande fokus. Andra i min närhet kanske inte håller med om att fokus skulle vara en svaghet hos mig men inuti mitt huvud är det som ett flipperspel med extraboll. Jämt. Jag har massor av idéer och gör upp massa planer på allt möjligt men jag fullföljer inte så mycket för jag kommer hela tiden på bättre idéer och framför allt andra idéer. Tänk om jag kunde bestämma mig för något och fokusera bara på det. Vad bra det skulle bli liksom! 

Jag har fått rådet att testa yoga för att bli bättre på att fokusera. Det har hittills bara gett en snygg bild till bloggen och en sträckning i låret. Vi får se om det dyker upp någon bättre idé. 

I'm usually pretty angry with myself for my lack of focus. Others around me maybe won't agree with me on this, that focus is my weakness, but inside of my head it's like a pinball game with extra ball. All the time. I have a lot of ideas and make like a 1000 plans for everything, but I don't complete many because I keep coming up with better ideas, or completely new ideas. What if I could just decide on what to do and then focus on only that. How great would that be?

I've been given the advice to try yoga to be able to focus. So far, all it's given me is a pretty cool photo to the blog and a pulled muscle in my leg. We'll see if a better idea comes up.

Tävling Träning

Care Pack from Craft

"Det vore kul om ni åker i Craft." sa de. "Vi skickar lite grejer!" Eh. I fredags anlände en jättekartong med kläder och grejer så vi ska vara kittade till tänderna på Nattvasan. Det är så här det är att vara sponsrad idrottare alltså... pressen på att åka fort ökade ju nu alltså, haha! Ser fram emot att prova allt lite senare i veckan.  Stort tack Craft! Vi kommer lätt vara snyggaste laget i spåret! Ni hittar Crafts alla längdprodukter här. "It would be nice if you could race in Craft." they said. "We'll send you some stuff!" Eh. A huge box full of clothes and things arrived on Friday. Now we're fully geared up for Nattvasan. This is how it is to be a sponsored athlete... the pressure to race fast just doubled, haha! Really looking forward to test everything out later this week. A big thanks to Craft! We're going to be the best looking team out in the track, for sure!
Träning

Working those muscles

Jag har lyckats sträcka en muskel i låret så skidorna får ligga lite till det lägger sig. Därför spenderade jag förmiddagen på gymmet med min PT, tillika granne, Mikaela på gymmet! Det blev fokus på axlar och rygg eftersom det ju är ganska begränsat vad man kan göra utan att involvera låret annars. Kommer nog kännas gött imorgon!  I've managed to pull a muscle in my thigh so the skis have to rest for a while until that comes down. Instead I spent the morning in the gym with my personal trainer and neighbor Mikaela! Focus was on shoulders and back since the options are limited when you can't use your leg. I'm sure going to be sore in the morning!
Tävling Träning

Nattvasan – courtesy of Craft!

Igår råkade jag vinna startplats i Nattvasan så om ca tre veckor står jag i Berga By och ska skejta 90 km. Oups! Träningsklädesmärket Craft hade en tävling på Facebook och av någon anledning tyckte de att min motivering var bäst! Så kul! Och sjukt läskigt! Nu blir det till att hårdträna så man har en chans att gå i mål. Klarar jag det här är det mitt livs hittills största fysiska bedrift.  Som tur är gör jag det inte ensam. Nattvasan är ett parlopp så stackars Hubby tvingas med ut i spåret han också, haha! Yesterday I won a start in the night version of Vasaloppet, Nattvasan so in about three weeks, I'll be standing in Berga By ready to take on 90K skate. Pups! The sports brand Craft had a competition on Facebook and for some reason, they thought my entry was the best! Great fun! And insanely scary! I have to workout like a crazy person to be able to finish. If I make this, it will be the biggest physical accomplishment I've ever done.  The good thing is that I won't have to go by myself. Nattvasan is a couples race so poor hubby now have to race too, haha!
Träning

Chasing The Dawn (and old men) 

Uppe med tuppen idag igen! Vet inte riktigt varifrån jag fick energin men den fanns där och runt 06:45 stod jag ute i spåret på Täby Konstsnöspår med skejtskidor på fötterna. Såg ingenting för jag hittade inte pannlampan, hade någon idé om att snön skulle lysa upp lite. Det första varven var lite mörka men som tur var körde jag med jämna mellanrum ikapp gubbarna som var ute och åkte och de hade alla strålkastare på huvudet. Inte säker på hur gamla de var egentligen men rubriken blir bättre då och jag var i alla fall ensam kvinna och by far den snabbaste av oss 5-6 personer därute. Efter ett tag hade jag lärt mig banan och var snön var lite bucklig och då kunde jag trycka på ordentligt! På väg hem sprack himlen upp i en helt otrolig soluppgång som jag bara var tvungen att försöka fånga. Inget kan plocka ner mig från den här endorfintrippen! Up before the sun again today! Not sure where I got the energy from but it was there and 06:45 I had skis on and was out on the track at Täby Konstsnöspår. I couldn't see a thing because I couldn't find the head lamp, but fortunately I overtook the other geezers every now and they all had headlights on. Not sure they were old really but they were men and the headline is better if they're old. Anyway, I was the only woman and the fastet of all of us 5-6 people out there. After a couple of laps, I knew the track and could step on it!  On the way home, the sky erupted into a magical sunrise that I just had to get a photo of. Nothing can get me down from this endorphin trip!
Träning

Who RUN the World?

Miss World har varit ute och sprungit på morgonkvisten. Jojomensan! Jag hade tänkt gå morgonpromenad bara men så ville kroppen springa (jogga är väl en mer korrekt term kanske) och vem är jag att säga emot? Dä ä ba å åk. Knäna har inte protesterat nämnvärt heller så torsdagen startar bra! Min träning är annars det första jag tummar på när jag jobbar så här mycket. Det är dumt för jag vet ju att det är det snabbaste sättet att bli sjuk samtidigt så måste man kapa minuter någonstans och sömn måste prioriteras. Att då lyckas komma ut såhär betyder extra mycket.  Miss World has been out for a run this morning. Mhm! I was actually going for a morning walk, but then the body felt like running (jogging is perhaps a more appropriate term) and who am I to disagree? Just do it! My knees didn't protest much either, so all in all a good start to my Thursday! My workouts are the first thing to go when I work this much. I know that's stupid since it's the fastest way to get sick, but at the same time you have to cut minutes somewhere and prioritize sleep. Being able to get out in the morning like this means so much more because of that.
Träning

Early Morning Workout

Av någon anledning tyckte vi att det var en bra idé att gå upp i gryningen för att dra till gymmet. Var inte skitpigg första kvarten efter jag lämnat kudden men tjugo över sex stod vi på gymmet i Kista och körde ett pass. Jag höll järnfokus och fick till ett bra rehabpass, det börjar faktiskt ta sig lite tycker jag! Vi närmar ju oss årsdagen för operation snart och jag visste ju att det skulle ta more or less ett år att komma tillbaka. Känns skönt! For some reason, we thought going to the gym at dawn was a great idea. Can't say I was all peachy the first 15 minutes after leaving the pillow, but twenty past six we were at the gym in Kista for a workout. I was able to seriously focus and got a great rehab session out of it. It's actually going places now! We're closing in on the anniversary of the big surgery and I knew it would take more or less a year to get back on track. Feels good!
Träning

Some way to go…

Lördagseftermiddagen har spenderats på gymmet med fokus på rehab och stretch. Jag är inte i närheten så vig som jag var förut men när hubby också gav sig in i leken kände jag att det var ok ändå. Han har lite förbättringspotential kan man säga, haha! Det ska bli kul att se förändringen framöver. Själv måste jag öka på stretchen en del också. Trivs inte med att vara så stel! Saturday afternoon has been spent at the gym with focus on rehab and stretch. I'm nowhere near as flexible as I used to be but when hubby entered the game, I felt ok about it though. Let's say there's some room for improvement, haha! It's going to be fun watching the progress. I have to up the stretching myself too. I don't like it when I'm this inflexible!
Träning

Late Night Gym

Efter att jag kom hem och slängt i mig lite mat skulle jag bara softa några minuter på soffan innan jag tog tag i allt. Tjena. Tvärsomnade och vaknade två timmar senare när telefonen ringde. Jag låg kvar en stund och funderade på om jag skulle åka till gymmet eller inte, jag hade ju lovat mig själv att åka in idag och köra rehab. Till slut tog jag mig ändå i kragen och åkte dit. Rehaben är ju som töntigast precis efter en operation. Allt är pyttesmått och lättlättlätt. Ja, bortsett från att det inte är det då, men det ser lätt ut. Och svettig blir man ju inte heller så träning är det ju inte i egentlig mening. Hursomhelst, det kändes ändå skönt för pannbenet att få vinna den här striden mot kroppen. Det kommer bli många fler nu när jag ska bli git for fight igen! After I got home and had some dinner, I was just going to chill on the couch for a bit before I started with my todos. Yeah right. Fell asleep- hard! And woke up two hours later when the phone rang. I stayed on the couch for a bit, arguing with myself over going to the gym or not, I had promised myself I would go in today for a rehab session. Finally, I pulled myself together and went. Just after surgery, the rehab is at its lamest. All the exercises are small and easy easy easy. Except, they're not, but that's what it looks like! No sweating and proper workout there. Anyway, it felt good to give my head this win, mind over body. There will be plenty more disagreements between the two as I'm going to be fit for fight again!
Träning

Pain is part of the process

Jag ler på bilden för att det är så vackert och för att jag har tur som får njuta av det en tidig morgon innan jobbet. Samtidigt upprepar jag "Pain is part of the process" som ett mantra inne i huvudet för varje steg jag pushar mig framåt. Det syns ju inte utanpå hur ont det gör i knäna när jag stegar fram på en rask promenad och särskilt inte i mina små, små joggingsteg jag börjat lägga in här och där. Utifrån ser det ju väldigt löjligt ut, helt säkert.  Men man kommer ingenstans utan att det gör lite ont. Man brukar ju säga att inget som är värt att kämpa för kommer gratis. Så därför är smärtan, så länge som den är hanterbar och "rätt" smärta, ett tecken på att det går framåt. Därför ler jag på bilden. I'm smiling in this picture because the park is so beautiful and I get to enjoy it an early morning before work. At the same time, I repeat "pain is part of the process" on and on inside my head for every step I push myself forward. You can't see it from the outside, how much it hurts in my knees when I walk fast. Especially not in my tiny, tiny running steps I've started every now and then. I'm sure it looks ridiculous from the outside.  But you'll never get anywhere without a little pain. The saying is true: nothing worth fighting for comes easy. So the pain, as long as it's manageable and the "right" kind of pain, is a sign I'm moving forward. That's why I'm smiling in the photo.