All Posts By

Heidi Wold

Allmänt Karriär

The Nest is finally open!

Idag hade vi pressvisning på The Nest, tillbyggnaden ovanpå Downtown Camper. Hotellet har ju varit öppet sedan september men vi har ruvat (hihi, ruvat, do you get it?) på en sista hemlighet i bygget. Ovanpå det gamla hotellet har vi alltså byggt två nya våningar och på den översta ligger det nu en cocktail lounge och wellnessavdelning med uppvärmd utomhuspool och Stockholms vackraste utsikt. Det är helt magiskt där uppe!

Jag är tyvärr inte begåvad med fotografisinne förutom på selfies där kanske var 17:e blir bra (inte för inte som jag har över 11 000 bilder i telefonen) så ni måste kika in på proffsbilderna på vår sajt - eller rent av komma på besök! Vi serverar frukost, lunch och middag här uppe också. Salladerna är fantastiska smakupplevelser. F&B Manager Johan och kökschefen Claes vet vad de pysslar med.

--- --- ---

Today, we had a press breakfast for The Nest, the addition to Downtown Camper. The hotel has been open since September, but we've been sitting on (hihi, sitting on, do you get it?) a final little secret. On top of the existing building, we've added two floors and on the very top we now have a cocktail lounge and a wellness area with heated outdoor pool and the best view of Stockholm. It's just magical up there.

Sadly, I haven't been gifted with photography skills except for selfies where maybe one in seventeen turns out ok (I don't have more than 11 000 photos on my phone for nothing), so you'll have to visit our site for the professional photos - or, better yet, come visit! We serve breakfast, lunch and dinner up here. The salads are great. F&B Manager Johan and Head Chef Claes knows what they're doing. 

Allmänt Karriär

Wanna work at the coolest place on earth?

På tal om gårdagens inlägg och att man inte ska släpa sig runt på ett jobb man inte gillar för länge finns här nu en konkret möjlighet att ta sig vidare till världens coolaste arbetsplats. Eller, ja, coolast och coolast, det kan ju diskuteras men vi är mest awesome av alla. Så det så. 

En nära kollega till mig ska ha barn och sedan förändra sin roll lite så hon lämnar efter sig en mycket spännande tjänst här på vårt huvudkontor. Gillar du strategi, analys och att gräva ner dig i data så kanske du är vår nästa Strategy Manager. Är du mer hotellfokuserad och vill jobba nära våra gäster har vi också ganska många roliga jobb up for grabs!

Klicka dig vidare till Strategy Manager här, och till alla lediga jobb här!

Speaking of yesterday's post, about not schlepping yourself around in a job you don't like for too long, here's a concrete opportunity to move along to the coolest workplace in the world. Or, well, coolest and coolest, I guess that can be discussed but we're the awesomest of them all. So there.

A close colleague of mine is off having a baby and also changing her role a little bit, and in her wake, there's a very exciting job available at our head office. If you like strategy, analysis and digging down into data, then you might just be our new Strategy Manager. If you're more into hotels and want to work closer to our guests, we have quite a lot of fun opportunities up for grabs there as well!

Get directly to Strategy Manager here, and to see all our listings here!

Karriär

Kick the boss to the curb

Första arbetsmåndagen på året är avklarad! Jag har faktiskt verkligen längtat efter att komma igång igen. Nej, jag är inte knäpp, jag gillar bara mitt jobb. Jag råkar ju ha världens bästa jobb, som ni kanske vet!

Igår kväll när jag gjorde upp planen för dagen tänkte jag lite på det där, att det är så många som sitter hemma och har ångest inför att gå tillbaka till jobbet efter en ledighet. Det är så trist att inte alla får ha ett jobb som man gillar, som utvecklas på och trivs med kollegorna. För många är det som att gå rakt in i mur att vakna måndag morgon. Jag känner bara: Men, nej! Gör inte det! 

Livet är för kort för att slösas bort på något man inte gillar. Vi spenderar trots allt väldigt mycket tid på jobbet, mer än hemma för vissa (typ jag). Ska man då gå runt och må dåligt? Det är ju hemskt! Jag skjuter iväg ett karriärråd så här direkt i januari: Om du inte gillar det, lämna. Hatar du chefen? Gör slut med jobbet och hitta en ny kärlek. Sitt inte och vänta på att saker ska förändras, ingen kan eller kommer göra det åt dig. Du måste själv aktivt göra något för att förändra situationen. Jag säger såklart inte att du ska säga upp dig utan att ha en plan. Vissa gör ju det, kastar sig rätt ut utan skyddsnät, men för de flesta av oss finns det en diskbänksrealism med räkningar som ska betalas oavsett om du långsamt dör på jobbet eller inte. 

Trivs du inte, gör upp en plan. Vill du inte stanna får du aktivt söka efter ett nytt jobb. Vill du stanna får du göra något för att göra att situationen förändras. Definitionen av galenskap är som bekant att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat. Det kanske är du som måste förändra din attityd till chefen, eller kanske bara rent av prata med henne för att berätta hur du känner och - och det här är det viktigaste - komma med egna förslag på hur du kan förändra situationen. Din chef kommer inte att göra det åt dig. Hon kommer att förvänta sig att du tar ansvar för dig själv.

Låter det hårt? Jag lärde mig det här på mina tidigare jobb. Det var en dyrköpt läxa och det kostade både halsbränna och näsbränna. Det gör ont att gå runt och må dåligt. Och det gör ont i egot att inse att den som måste förändras är du själv. Men det är guld värt idag för det har lett mig dit jag är idag.

Så, ska du stanna? Eller ska du gå?

First working Monday of 2018 is in the bag! I've actually been looking forward to getting back at it. No, I'm not crazy, I just happen to like my job. As you know, I have the best job in the world actually!

Last night, when I laid out the plan for today, I thought about all the people who are sitting at home with angst of going back to work after a vacation. It's sad that not everyone get to have a job they like, where you grow and like the colleagues. For a lot of people, Mondays are like walking into a brick wall. All I feel about that is: But, no! Don't do it!

Life is too short to waste on something you don't like. After all, we spend quite a lot of our time at work, for some more than they spend at home (like me). Are you then supposed to walk around feeling bad? That's horrible! I'm going to shoot out a piece of career advice straight away here in January: If you don't like it, leave. Do you hate your boss? Break up with work and find yourself a new love. Don't sit and wait for things to change, they won't because no-one can or will do it for you. You have to actively do something yourself to change the situation. I'm not saying you should quit without a plan. Some do, just throw themselves out there without some kind of safety net, but for most of us, there's a reality where we have to pay the bills whether our jobs kills us or not.

If you're not happy, make up a plan. If you don't want to stay, you have to actively find new work. It you do want to stay, you have to make the situation change. The definition of insanity is, as you know, doing the same thing over and over again and expecting different results. It just might be you who have to change your attitude towards the boss, or maybe you just have to talk to her and tell her how you feel and - and this is the most important part - bring your own suggestions to change the situation. Your boss won't do that for you. She'll expect you to take responsibility for yourself.

Does it sound tough? I learned this on my previous jobs. I learned it the hard way through both heartburn and nose burn. It hurts going around feeling bad. And it hurts even more when you discover that it's actually you who have to change. But to me, it's been worth it because it's led me where I am today. 

Now, are you in? Or are you out?

Allmänt

2018 – Game On!

 

Nu sitter vi här med ett nytt år igen. Jag vet inte riktigt vad som hände, 2017 gick så vansinnigt fort. Jag tänker inte ens ge mig på att försöka summera året, det har hänt så mycket. Våren bara försvann och hela hösten är mest suddig tycker jag. Bättre att blicka framåt då tycker jag.

Vad ska hända 2018 då?

Jag vet inte faktiskt. Det finns inga stora händelser planerade förutom att jag ska fira ett decennium tillsammans med mannen på bilden. Faktiskt är nyårskyssen på bilden vår tionde ihop. Det är bara det att vi inte kan bestämma oss för hur vi ska fira, haha! Vi har pratat om att resa någonstans men kan inte komma på vart vi vill åka. Kom gärna med förslag!

I övrigt ser jag fram emot att fortsätta på tåget jag redan åker med. Jag har verkligen världens bästa jobb och har vansinnigt roligt på jobbet. Nya, roliga saker händer hela tiden så allt jag behöver göra är att åka med.

Det är lite härligt och kittlande att stå framför ett år och inte veta vad som kommer. Det var länge sedan jag stod framför ett så blankt papper som nu. Hur det än blir kommer det att vara roligt, utmanande, underbart, kämpigt och förmodligen försvinna lika fort som 2017. 2018 - Bring it on! Jag är redo.

--- --- --- --- ---

Here we are with yet another new year. I'm not entirely sure what happened, 2017 went by so fast. I'm not even going to try to summarize this year, so much has happened. The spring just disappeared and the fall is mostly just a blur. Better to focus on what's ahead.

So, what's in store 2018?

I don't know. There are no big events except celebrating a decade with the man in the photo above. Actually, this New Year's kiss is our tenth. The thing is, we can't decide how to celebrate, haha! We've talked about traveling somewhere but can't figure out where we want to go. Suggestions are welcome!

Apart from this, I'm looking forward to staying on this train I'm already on. I literally have the best job in the world and have so much fun at work. New, cool things keep happening and all I have to do is to tag along for the ride.

It's exciting to stand before a new year and know nothing about it. It's been a long time since I've stood before a slate as clean as this. Whatever's coming, I know it's going to be fun, challenging, wonderful, frustrating, and fly by just as fast as 2017. 2018 - bring it on! I'm ready.

 

Allmänt Träning

About Reaching A Long Term Goal

Igår kväll nådde jag en enorm milstolpe jag pratat om att försöka nå i flera år. Som ni vet har jag trasslat in och ut hos ortopeder och operationsbord de senaste åren blandat med timvis av sessioner på gymmet där jag tragglat rehabövningar den ena är tråkigare än den andra. Det har gjort ont, fysiskt och i huvudet. Och i hjärtat. Särskilt det senare varje gång jag fått ett bakslag och inte kunnat göra det jag vill. När jag pratat med folk har jag sagt att jag nog inte kommer tillbaka till karaten men att jag grämde mig lite över att jag aldrig tog det svarta skärpet.

Sedan började en idé ta plats i huvudet. Allt eftersom jag blev starkare och mer stabil i knäna tänkte jag: äh, vad fan, jag går ner till dojon och testar. Tar det lugnt och bara kör grundtekniker. Och döm om min förvåning, sex år efter att jag lagt av, att det mesta finns kvar! Kroppen mindes! Då kom nästa tanke. Jag hade först trott att det här projektet skulle ta två år. Det tog fyra månader. Sedan igår kväll kan jag äntligen titulera mig svartbältare. 

En gradering är svintuff, let me tell you. Det är helt vansinnigt jobbigt! För er som aldrig varit med på en sådan går det helt kort ut på att man ska visa att man behärskar ett visst antal tekniker och de ska visas i en viss ordningsföljd inför en jury. Det tar ca två timmar och man ger allt, fysiskt och mentalt, i varje rörelse. I ansträngning tycker jag att det är att jämföra med ett Vasalopp. Faktum är att jag har mer ont i kroppen idag än jag hade efter Nattvasan i våras! 

Det har inte helt sjunkit in ännu, det kommer det nog inte göra förrän vid svartbältesceremonin i början på nästa termin, men jag kan säga att det är riktigt skön känsla! Tre av oss gick upp för bältet och tre av oss klarade det. Så stolt över mig själv och mina klubbkamrater!

Last night, I reach a goal I've been talking about for years. As you maybe know, I've been in and out of ortho's offices and surgeries, mixed with hours and hours at the gym doing rehab where the first exercise is more boring than the next. It's hurt, both physically and in my head. And in the heart. Specially the latter every time I've had a setback and when I couldn't do what I've wanted to. When I've talked to people, I've said that don't think I'll ever go back to karate, but that I've always thought about the fact I didn't get that black belt.

Then an idea started to form. As I grew stronger and more stable in my knees, I thought: why don't you go back into the dojo and just try. See what happens. Just take it easy and do the basic exercises. And  was I surprised when most of it was still there, six years after I quit the last time. My body remembered! Then I had the next thought. I first thought this project would take two years. It took four months. Since last night, I can finally call myself a black belt.

The exam is gruelling, let me tell you. It's insanely exhausting! For those of you who haven't seen one, you perform a series of techniques, in a certain order, in a certain way in front of a jury. It takes about two hours and you give your everything, physically and mentally, in every movement. As far as the physical effort, I'd compare it to a Vasalopp. Fact is, I'm more sore today than after the Nattvasa earlier this spring!

It hasn't quite sunken in yet. It probably won't until the black belt ceremony in the beginning of the next semester, but I can tell you that it feels awesome! Three of us tried for the belt, and three of us passed the exam. So proud of my team mates and myself!

Outfits

Bling Thursday – Christmas Came Early

Jag har en väninna som alltid ser fantastisk ut. Det spelar ingen roll om vi hänger i skidspåret eller om vi träffas på nätverksmiddagar - hon är bara glamourös. Ja, jag är avis. Särskilt när vi ses för middagar steppar hon upp det extra och kommer alltid med de mest fantastiska smycken. Hon tröttnade till slut på att jag tjatade på henne om dem så hon drog ihop ett event på Haymarket igår kväll där hon bjöd in designern, norska powerkvinnan Gunilla Sterud från Caprice Decadent, som i sin tur tog med sig halva sitt lager. Det blev... dyrt.

Eller, det blev inte så farligt faktiskt. Jag besinnade mig till slut och köpte bara ett par helt magiska örhängen och en ring. Nu väntar jag bara på inbjudan till Nobelfesten och myser över det faktum att det är hela norska kändiseliten och så jag (och min väninna Eva, och alla andra kvinns som också köpte smycken igår) som har dessa fantastiska skapelser.

Jag älskar när det går bra för kvinnor som brinner för något och som vågar satsa på att bygga upp ett varumärke. Gunillas örhängen syns på massa norska TV-kändisar och hon säljs i butiker bredvid Gucci, Louboutin med flera. Så coolt! Passade såklart på att ta en bild med Gunilla också. When she makes it big i Hollywood och jag inte längre har råd med hennes vackra saker, kan jag titta tillbaka och säga att jag var med in the early days!

I have a friend who always looks amazing. Doesn't matter if we hang out skiing or meet at networking dinners - she's just glamorous. Yes, I'm envious of her. Especially when we meet for dinners, she brings it up to a new level and always show up with the most amazing jewellery. She finally got tired of me pestering her about them and pulled together an event at Haymarket last night where she invited the designer, Norwegian powerwoman Gunilla Sterud from Caprice Decadent. She, in turn, brought half of her stock. Last night was... expensive.

No, not really actually. I eventually calmed myself down and bought only a pair of magical earrings and a ring. Now, I'm only waiting for the invitation to the Nobel banquet, and love the fact that it's the whole Norwegian celeb elite and me (and my friend Eva, and all the other women who bought jewellery last night) who have these amazing creations.

I love it when women who are passionate about something and dare to build a brand, do well. Gunilla's earrings can be seen on a lot of the Norwegian TV celebrities, and her pieces are sold in stores carrying Gucci, Louboutin, and the likes. So cool! Of course, I made sure I got a photo together with Gunilla. When she hit it big in Hollywood and I no longer can afford her beautiful things, I can look back and say - I was there in the early days!

Karriär

Tuesday Gala – Di Gasell

Det är inte varje tisdag man får gå på gala i konserthuset men ikväll var det Di Gasell och jag och vår marknadsdirektör Eva fick hänga med näringslivstoppar, entreprenörer och en och annan politiker. Typ Annie Lööf och Ulf Kristersson. Hänga är kanske ett starkt ord i sammanhanget men jag blev i alla fall väldigt inspirerad av att lyssna på föredragshållarna, känner mig lite sugen att starta företag nu faktiskt. Det är något med att skapa något, bygga något från grunden. Det kanske ligger i korten längre fram i tiden, vem vet! På scenen var också Anna Throne-Holst, VD på SACC New York. Samma handelskammare som jag går mentorskapsprogrammet genom. Hon berättade om sina erfarenheter när hon försökte bli vald till senator i USA. Högg henne efteråt, hoppas att hon kan komma på nästa mentorträff! It's not every Tuesday you get to go to a gala at the beautiful concert hall, but tonight was Di Gasell and I together with our Marketing Director Eva got to hang out with business leaders, entrepreneurs and top politicians. Like Annie Lööf and Ulf Kristersson. Hanging out is a strong expression perhaps, but I got very inspired by listening to the speakers. Feel like starting a business now. There's something about creating something, building it from the ground up. Maybe it's in the cards in the future, who knows! On stage was also Anna Throne-Holst, president of SACC New York. It's the same chamber of commerce that runs the mentor program I'm in. She talked about her experiences running for senate. I talked to her afterwards, it would be amazing if she could come to the next mentor meeting!
Allmänt

The Money Gym

Hej hörni!

Long time, no blog! Det blev visst en liten bloggpaus så här i november, det har varit lite mycket att göra, men eftersom jag inte fått några arga mail om att det bloggas för lite drar jag slutsatsen att ni har lika mycket för er. För inte kan det väl vara så att ni inte saknar mitt bloggande? Nä, tänkte väl det.

I veckan var jag på en grym middag med nätverket Women With som jag är med i. Varje middag gästas av en föreläsare och denna gång fick vi höra på aktiegeniet Andra Farhad som grundat Börshajen. Hon är en grymt cool katt och det var väldigt spännande att höra henne berätta om sin resa. Sedan började hon prata ekonomiska om hur hon utvärderar olika aktier och bolag och då, ja, då påmindes jag om varför jag hoppade av ekonomiprogrammet på universitetet. Det är inte min grej. Alltså, jag förstår det, rent intellektuellt, men det ger mig eksem i hjärnan av uttråkning. I ett försök att skämta om min egen otillräcklighet i ämnet råkade jag nog dissa alla som var där - so sorry gänget!

Anyway. Andra hade ett par viktiga poänger. Till exempel att vi kvinnor faktiskt måste ta mer ansvar för vår egen ekonomi. I det innebär att se till att vi har tillräckligt med egna medel för att till exempel kunna lämna ett dåligt förhållande eller kunna parera andra oförutsedda utgifter. Fuck-off-money kallade hon det. Det mest puckade man kan göra är att ha sina pengar på ett sparkonto med nollränta. Då riskerar pengarna faktiskt att minska i värde på lång sikt eftersom inflationen äter upp penningvärdet. Att se över sitt sparande och handla med aktier är som att gå till gymmet, sa Andra. Det är bara att gå dit, det är bra för din hälsa och det är jobbigast i början. As much as I hate to admit it, det är ju sant. Tro det den som vill men jag var en riktig gym-motståndare en gång i tiden också. Titta på mig nu liksom!

Sagt och gjort. Nu i eftermiddag har jag tränat mina besparingar och gett dem ett nytt träningsprogram för de kommande månaderna. Ska bli intressant att se om det ger lite resultat längre fram!

Hi guys!

Long time, no blog! Apparently, I've had a little blog pause in November, I've had a lot on my plate lately, but since my mail box haven't been flooded with emails complaining about my absences, my conclusion is that you've been busy too. Because it's can't be that you haven't missed my posts, right? Nah, thought so.

This week, I was at a very interesting dinner with the network I'm part of, Women With. At every dinner we have someone cool coming in doing a talk and this time, we got to listen to stock market genius Andra Farhad who founded the companu Börshajen. She's a very cool cat and it was very interesting to hear her story. Then she started talking financials, how she evaluates companies and stocks and then, well, then I remembered why I left my studies in finance. It's not my thing at all. I understand it, intellectually, but it gives my brain eczema out of boredom. In an attempt to joke about my own inability, I think I accidentally offended everyone there - so, sorry guys! 

Anyway. Andra had some good points. For instance that we, the women of the world, need to take more responsibility for our own finances in terms of long term saving. If we do, we have the means to leave a destructive relationship, or deal with unforeseen expenses. Fuck-off-money she calls it. The stupidest thing you can do is to keep your cash in a savings account with no interest. Your money will actually lose its value because of the inflation diminishing the currency. Checking your savings, investing in stocks and funds is like going to the gym. You just have to do it, it's good for your health and it's hardest in the beginning. As much as I hate to admit it, she's right. Believe it or not, I was a huge anti gym person before too, and look at me now!

Said and done. This afternoon I've given my savings a good workout and a new training routine for the coming months. Anxious to see the results!

Hus Inredning

The Bedroom Is Finished!!!

 

Sovrummet är äntligen klart! Och det är så fint att jag bara vill säga hejdå till världen och aldrig mer lämna det. Tack för den här tiden, jag finns här inne ifall ni behöver mig. Rummet är den perfekta blandningen mellan skandinaviskt och kontinentalt och skapar en riktig hotellkänsla. Det räcker liksom inte att jag jobbar med hotell, jag vill ha hotell hemma också, haha!

Bakom mästerverket står min kompis Maria på Fähnrich Design och hon har gjort ett helt fantastiskt jobb. Jag är lite biased här förstås men jag kan verkligen rekommendera att ni anlitar henne när ni är sugna på att göra om hemma eller på kontoret. Hon har fixat allt, från att skapa en moodboard till att deala med alla inköp och leveranser - det har varit så skönt!

Som en bonus, kommer ni ihåg där vi startade? Kolla nedan, alltså jag skrattar på mig så fult det var!

The bedroom is finally finished! And it's so amazing I just want to say good bye to the world and never ever leave. Thank you for this time, I'll be in here if you need me. It's the perfect mix of Scandinavian  and continental design, creating the right hotel feeling. It's not enough to work with hotels, I want to have it at home as well, haha!

Behind this masterpiece is my Friend Maria at Fähnrich Design, and she's done a fantastic job. I'm a little biased, of course, but I can really recommend you to hire her if you're thinking about redecorating at home or an office space. She's taken care of everything, from creating the moodboard to handling all the purchasing and shippments - that in particular has been great!

As a bonus, do you remember where we started? Look below, it's so ugly I'm dying!  

Hus Inredning

The Lack of Photos…

Av någon anledning har jag slutat fota det jag gör, kanske har jag drabbats av något slags självcensur, men det har skapat ett problem i att jag har svårt att skicka upp bilder här på bloggen. Och ingen bild, inget inlägg - sådana är reglerna.  Helgens inlägg får illustreras av en sneak peek av sovrummet och våra nya lampor. Jag är helt kär i dem! Nu är det inte långt kvar innan vi är klara med hela rummet. Så fort det är klart blir det bildbonansa! Maria har verkligen lyckats skapa ett helt fantastiskt sovrum åt oss! Hon kommer att få berätta allt om det senare. Hon och jag har ägnat dagen åt att skruva ihop grejer, packa upp och ställa i ordning. Det blir så fint! For some reason, I’ve stopped taking photos of what I’m doing. Maybe it’s some sort of self censorship, but it’s created a problem in me having difficulties blogging. No pic, no blog post - those are the rules. This weekend’s photo is a sneak peek of the new bedroom and our new lamps. I’m totally in love with them! It’s not long until we’re all done with the room and then there will be a photo bonanza for sure! Maria has created a fantastic bedroom for us! She and I have spent the day assembling, unpacking and styling. It’s going to be amazing!