All Posts By

Heidi Wold

Hus

Spring in the North 


Det är typiskt nordbor att tvinga sig själv att sitta ute så fort solen visar sig på vårkanten helt till man skakar av köld i mörkret på hösten. Har man en uteplats ska den användas liksom. Vi orkade inte länge men årets första utekaffe i solen är nu avklarad!

It’s very typical for Nordics to force themselves to sit outside as soon as the sun shows itself in the spring, all the way through summer until you shiver from the cold in the darkness of fall. If you have a patio, thou shall use it. We couldn’t take it for long, but the first coffee outside now has a tick in the box!

Allmänt

Busy Bee


Hallå!

Det har varit tyst här en vecka, sorry för det, men i vanlig ordning har dagarna rasat förbi med massor som händer hela tiden! Älskar det men det är svårt att hinna med att blogga till exempel.

Veckan har inneburit konferens med alla hotelldirektörer och ledare i Norden med efterföljande gala och prisutdelning. Det var roligt för tre av ”mina” projekt fick gå upp på scen och hämta hem diplom. Konferensen inleddes förresten med ett fackeltåg genom Stockholm till förmån för Rädda Barnen. Sjukt coolt!

Annars har jag mest ätit, to be honest. Infra City, Grand Central och Sjöfartshotellet har alla tillgodosett mitt behov för sötsaker genom helt brutala fikabufféer. Idag är det ytterligare ett heldagsmöte, denna gång på Järva Krog och här kommer det verkligen krävas karaktär för att hålla fingrarna borta för det är bra grejer som dukas upp! Mina fyra Scandic-kilo som jag äntligen lyckats skaka av mig börjar smyga sig på igen efter en sådan här vecka…

Hello!

It’s been quiet here for a couple of days, sorry about that. As per usual, the days have just flown by because of a lot of things happening. And I love it! But it leaves little time for things like updating the blog. 

So far, the week has held a big Nordic conference with all GM:s and leaders with a gala and awards. It was fun because three of ”my” projects won and got to go up on stage and get a diploma! By the way, the whole conference started with a manifestation on the streets of Stockholm for Save The Children. So cool!

Other than that, I have mostly been eating to be honest. Infra City, Grand Central and Sjöfartshotellet have all satisfied my sweet tooth with brutal taste break buffets. Today, I have another all-day-meeting, this time at Järva Krog. It’s going to take a lot of character to keep away from the sweets, the goodies are pretty awesome. My four Scandic kilos I finally managed to shed are on their way back on…

Allmänt

Anniversary!


I veckan har det passerats en liten milstolpe här hemma. Mannen och jag har lyckats hålla ihop hela nio år. Det ni! Hubby verkar vilja att det ska bli nio till för han kom hem med en bukett helt fantastiska rosor! De var så stora att vår allra största vas ser ut som ett dricksglas, haha! På bilden ser allt annat ut som miniatyrer men det är verkligen rosorna som är så stora. Har aldrig fått så fina rosor förut!

This week, a small milestone has been passed in the household. The Man and I have managed to stay together for nine years. How about that! Hubby seems to want another nine, because he came home with a bouquet of amazing roses! They’re so huge that our biggest vase looks like a water glass, haha! On the photo, everything around them looks like miniatures but it really is the roses that are huge. I’ve never gotten so pretty roses before!

Allmänt

Monday Morning Luck!


Ibland har man tur! Började dagen med ett riktigt härligt möte med vår hotelldirektör på Scandic Klara och så skulle jag ta en taxi tillbaka till kontoret. Egentligen hade jag velat gå för det var riktigt fint väder men idag var en sådan där hopplös dag med möten staplade på varandra så snabbaste transportmedlet fick det bli. 

I alla fall, beställde en helt vanlig taxi och fick en av Taxi Stockholms premiumbilar! Sjukt skönt att glida fram i trafiken och kunna maila på vägen i sällskapet av ett gigantiskt baksäte! Att få en sådan en måndagmorgon måste ju innebära att veckan kommer bli kanon, eller hur? :)

Sometimes you have the luck on your side! Started my day with a good meeting at Scandic Klara with our general manager there and then I was going to grab a cab back to the office. Actually, I would have liked to walk because the weather today was so great, but today’s been one of those kinda hopeless days with back to back meetings, so the fastest means of transportation was my only choice. 

Anyway, I ordered a regular cab but I got one of Taxi Stockholm’s premium cars! It was really nice gliding through the traffic and getting some emails handled in the company of a huge back seat! Getting a Monday morning like this must mean that the rest of the week will be pretty awesome, right? :)

Mat

Brekkie with the best!


Hon är hemma! Min bästa S har äntligen kommit hem från ett nio (9! NIO!!!) veckor långt äventyr Down Under, Nya Zeeland och Australien. Över en härlig frukost på Luzette fick jag höra allt om hur fantastiskt det är där så nu känner jag att jag vill åka på en gång!

Energin man får av att hänga en stund med en av sina bästa är magisk! Jag blev så till mig att jag glömde fota oss så ni får hålla till godo med en bild av min frukost, fruktsallad med extra allt! Så gott!

She’s home! My best S has finally come home from a nine (9! NINE!!!) week adventure Down Under, New Zeeland and Australia. Over breakfast at Luzette, she told me all about how amazing it is and I feel like I have to go right away!

The energy you get from hanging out with one of your best is magical. I got so excited that I forgot to take a photo of us so you have to settle for a pic of my breakfast, fruit salad with extra everything! Yummy!

Allmänt

A day in the life

photo-on-2017-03-07-at-18-30

Vissa dagar går snabbare än andra. Idag är en sådan dag som bara försvunnit och hade jag inte haft bildbevis hade jag inte varit helt säker på att den hänt alls!

Började med frukost på favoritfiket Pascal med fina kollegor. Sedan promenerade jag i snöyran till Downtown Camper där jag riggade för ett föredrag för de hundratal byggjobbare som hjälper oss att skapa Stockholms nästa coola hotell. Innan föredraget hann jag med en lunch med en gammal kollega och god vän på min andra hotellbaby, Haymarket, och nu sitter jag på min först-öppnade baby, Scandic Continental, och försöker komma ikapp mailen. Mycket hotell idag alltså! Hade stora planer på att åka skidor nu på kvällen men det blir nog inte så riktigt, kanske orkar ut till spåret, vi får se!

Some days go by faster than others. Today is one of those days that just disappeared and if I didn’t have photos to prove it, I wouldn’t be too sure it happened at all! 

Started with breakfast at one of my fave coffee shops Pascal with lovely colleagues. Then i walked over to Downtown Camper in the snow storm to prepare for a talk for the somewhat hundred construction guys who helps us to create the next cool hotel in Stockholm. Before the talk I had lunch with an old colleague and friend at my second hotel baby, Haymarket, and now I’m at my first-opened baby, Scandic Continental, trying to catch up with my emails. A lot of hotels today! I had plans to head out to the track to ski this evening but I’m starting to realise this might not happen. Maybe, I’ll find the energy to head out, we’ll see! 

Tävling

Race report Nattvasan

 


Vi klarade det! Jävlar i min låda! Och vilken upplevelse det var. Halva Dalarna hade gått man ur huse och tänt marschaller och eldar längs spåret och stod och hejade entusiastiskt långt efter tolvslaget. Det var så vackert att jag bara ville stanna och fota men det kunde jag ju inte. Hade aldrig kommit fram till Mora då, haha!

Loppet då?

Starten var cool, alla hade släckt sina pannlampor och tände upp dem samtidigt precis innan start. När den väl gick var det inte med den vanliga hetsen utan folk jublade och började åka i sakta mak och bara njöt. Sen kom vi till backen och då blev det allvar, haha! Överlag hade vi en ganska behaglig resa ner till Mora. Planen var att ta det lugnt och inte jaga. Halvvägs, vid Evertsberg hade jag en redig dipp, började frysa och skakade så tänderna skallrade. Hade det inte varit för Erik hade jag brutit där. Bytte till torrt underställ och jacka och fortsatte ändå. Bara att plocka fram pannbenet och fortsätta gräva. Efter ett tag hade jag blivit varm igen och kunde trycka på lite igen. Efter sista kontrollen tog tävlingsdjävulen tag i mig (plus att jag hade tryckt i mig en gel med koffein) och då skulle det jagas. Både andra lag och tid! In i mål som lag 290 av 800 känns klart godkänt givet att förberedelserna varit minst sagt bristfälliga!

Loppet hade inte gått att genomföra utan Erik som pushade och peppade och som hade fixat otroliga skidor åt mig. Jag gled om folk hela tiden och plockade massor i utförsbackarna. Det är för övrigt rätt speciellt att sätta utför i full kareta utan att se mer än ett par meter framför sig och än mindre var spåret tar vägen!

Vi hade också ett fantastiskt stöd i mina föräldrar som stod med sportdryck i Mångsbodarna och vår grymma kompis Magnus med systerson som supportade med en fikabuffé i varje kontroll från Evertsberg och in i mål. Ett fett tack!

Stort tack också till Craft som inte bara fixade startplatsen utan också kittade oss med riktigt grymma kläder! De var förutom sjukt snygga också väldigt sköna at åka med!

Vad var målen?

  1. Först och främst ta sig i mål! – check!
  2. Inte komma sist! – check
  3. Komma in på 7 timmar. – 7:12 blev tiden. Sätter en bock på det med!

Kommer jag åka igen? Ja, det kan jag nog tänka mig men aldrig att jag ställer mig på startlinjen otränad igen, haha! ”Riktiga” Vasan då? Vet ni, det är alldeles för roligt att skejta så jag tror det ska mycket till för att jag skulle åka en klassisk Vasa faktiskt.

Nu är kroppen mör och jag har ont på många konstiga ställen typ ringtån och så kan jag inte lyfta högerarmen riktigt. Dagen idag ska spenderas i en vallabod och se till att åkarna imorgon får lika fina skidor som jag hade!

We did it! I’ll be damned! And what an experience as well. Half of the people in Dalarna had gone out and were cheering from the top of their lungs way past midnight with lit torches and burning fires. It was magical and I wanted to stop and take photos. Of course I couldn’t because, you know, I was in a race, haha! Would never had made it to Mora then.

So, the race?
The start was very cool. Everyone had their head lights off and then lit them at the same time just before the start. When they lifted the gates, everyone cheered and started out slowly just enjoying the experience. Not like the usual flood gates and stress! Then we hit the first hill and the game was back on, haha! Overall, we had a pretty nice ride down to Mora. Our plan was to take it slow and not chase after a specific time. Halfway, in Evertsberg, I had a real dip. I was so cold that I had hypothermia. If it wasn’t for Erik, I would maybe had quit the race then. But I changed into dry and warmer clothes and continued to fight. After a while, I had got the heat back up and could continue to ski properly again. After the last check point, I felt the competitiveness rise in my veins (that, and the fact that I had eaten an energy gel with caffeine) and I started to chase the clock and other teams. Finished as team 290 of 800. I feel it’s a pretty good result given the very lacking preparations before the race!

The race wouldn’t have been possible without Erik who pushed and pepped me to continue. And fixed my awesome skis! I overtook people left and right going downhill. For the record, it’s quite a special feeling to set off down a slope with no more than a few metres of clear vision, let alone seeing where the track goes!

We also had great support from my parents who met us at a check point with cheers and drink, and our amazing friend Magnus and nephew who met us in Evertsberg and every check point after that with a buffet of every snack possible! A huge thank you for that!

Also, a big thank you to Craft Sportswear who not only made this whole experience possible because they gave us the start, but also for the great clothes and equipment. Not only did we look good in them, they were very comfortable too!

And the goals?

  1. First of all: to finish! Check!
  2. Not finish last! Check!
  3. Finish around seven hours. Check on that too. 7h 12 min 8 sec.

Will I race again? Probably. But I will never come to the start this unprepared again, haha! How about the classic Vasaloppet? No, I don’t think so, actually. This race I could skate and that is too fun to give up.

Now, my body is quite sore and I hurt in weird places like the toes, and I can’t really lift my right arm. Today will be spent waxing skis for the people racing tomorrow and I’ll try to make sure they have as good skis as I had!

Mat

Miss Voon


Jag sa ju att middagen på Miss Voon i måndags förtjänade ett eget inlägg! Kolla in de här tallrikarna alltså! Vi gick helt bananas på menyn och åt oss hummertacos, krabba, anka, fläsksida, wagyu, tryffeldumplings, lammracks, oxfilé, dessertdrinkar och en Grand dessert. Det är tur att det inte är så mycket på varje tallrik men jag är fortfarande mätt nästan. 

Jag kan varmt rekommendera Miss Voon för ditt nästa krogbesök. Visst det kostar en slant men jag tycker ändå att det verkligen är prisvärt sett till vad man får. 

I told you the dinner at Miss Voon on Monday was worth a post of its own! Look at these plates! We went bananas on the menu and ate through lobster tacos, crab, duck, pork, wagyu, truffle dumplings, lamb racks, beef, dessert drinks and a whole grand dessert. It’s a good thing each plate didn’t that much food on it, but I’m still kind of full. 

I can absolutely recommend Miss Voon for your next restaurant outing. Sure, you’ll pay a bit more but I really think it’s value for money given the quality you get. 

Allmänt Mat

Never too old for birthdays!

Vilken dag igår alltså! Så mycket kärlek jag fick från nära, kära, vänner, bekanta – och några lite mer okända men det var ju trevligt det med! Och Facebook gör det ju väldigt trevligt att fylla år, det måste jag säga! Explosion av grattishälsningar! Jag kommer aldrig att bli för gammal för att fira födelsedagar, det är ju så roligt! 

Dagen började på bästa sätt med skidåkning, fortsatte med roligt jobb och sedan en naprapat som stack mig med nålar och tryckte på ömma punkter. Därefter avslutade jag med en brakmiddag utan dess like på Miss Voon tillsammans med Hubby. Det var så gott att det förtjänar ett eget inlägg. Plågade honom, stackarn, med att inte låta honom äta någon rätt förrän jag tagit bild på den, haha! Ovan ser ni deras fantastiska Grand Dessert som den fina personalen satt ett födelsedagsljus i!

What a lovely day yesterday was! I received so much love from family and loved ones, friends, acquaintances – and some I don’t know but that’s great too. And Facebook makes birthdays very pleasant, I must say. Explosion of birthday wishes! I will never be too old to celebrate birthdays, it’s so much fun!

I started the day skiing, then moved on to some fun at the office and got poked and stung by needles by my chiropractor. After that I ended the day in splendor at Miss Voon with hubby. The meal was so good it deserves a post of its own. I tormented him, the poor guy, by not letting him eat a single course until I had taken a photo of it, haha! Above, you see their grand dessert which the lovely staff had placed a birthday candle in!

Allmänt

Double Trouble Birthday Bash!


Födelsedagsveckan är inledd! Och vilken start sen! Christines och min gemensamma födelsedagsfest på Grand Central överträffade alla förväntningar och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på vilka fina människor jag har i mitt liv! Ett fett stort tack till er som kom och firade! Hade stora planer på att dokumentera och ta massa bilder men jag hade så roligt att jag glömde bort det helt!

Idag blir aktiviteterna lite lågmälda för att ladda inför morgondagens nya festligheter. Då vankas det finmiddag på Miss Voon!

The birthday week has begun – and what a start! Christine’s and my birthday party at Grand Central last night exceeded all possible expectations and my heart goes all warm and fuzzy when I think about all the lovely people I have in my life! A huge thank you to everyone who stopped by to celebrate! I had big plans to take a lot of photos and document the evening, but I had too much fun and forgot all about it!

Today, the activities will a bit low key to re-charge the batteries for tomorrow’s celebrations. Fancy birthday dinner at Miss Voon is the plan!