Har haft tillbringat några dagar i den nordtyska ”ridmyllan”. Intressanta samtal och möten har avlöst varandra.Har sett god ridning. Ridning som gynnar både hästen och ryttaren. Så glädjande och roligt att se hästar framför skänkeln, på hjälperna och framförallt genomsläppliga. Ryttare och ridlärare som låter ting ta den tid de behöver inspirerar. Men tro inte att det nödvändigtvis tillhör regeln. Detta var alla ryttare som rider fälttävlan. Då måste man hålla sig till den gamla vägen. Hästen måste ha tillit och självbärighet och få vara med och tänka. Så som det en gång i tiden var tänkt att det skulle vara. För att fungera liksom.
No Comments