Ovanstående rubrik innehåller några viktiga punkter; den är kort, klar och begriplig. Den lockar till fortsatt läsning. Frågan gör att läsarna vill ha ett svar…

AV: Lars Wickberg

Rubrik – latinska rubrica, rödkrita, röd överskrift i romerska lagar är en viktig del av all journalistik, men dessvärre ofta förbisedd och slarvigt hopkommen i svensk press.

I utlandet är det bättre. Kanske är det både lättare och roligare att formulera klurigheter på exempelvis engelska. Jag tror det. För inspirationens skull rekommenderar jag alla journalistiskt verksamma att läsa flera olika utländska tidningar, amerikanska nyhetstidningen TIME är ett föredömligt exempel på bra rubriksättning!

Men att hitta på bra rubriker är något känslomässigt och abstrakt. Resultatet ska vara “klockrent” och konkret. Men resan dit går genom migrän, ångest och starkt kaffe…

 

 

GRUNDREGELERNA

• Läs igenom texten noga flera gånger och hitta en helhetsbild. Vaska fram budskapet, det väsentliga.

 

• Lek fritt, bolla ideér, testa på andra, skriv många utkast. Det ena ger det andra. Ett ord föder flera ord.

 

• Komprimera, skala bort onödiga bindeord! Utgå från fakta och krydda med humor eller en klackspark. Försök finna flera bottnar, associationer.

 

• Skriv kort! Jag har som målsättning min “fem-ords-regel” även om vissa rubriker kräver flera ord räcker förbluffande ofta med just fem ord. Prova!

 

Det gäller alltså att koncentrera budskapet. Samtidigt är det viktigt att bygga upp en förväntan som skall infrias.

Underskatta aldrig läsaren, även om fyndig rubrik fordrar allmänbildning hos mottagaren. Försök också sälja varje text och tänk på att förena form med innehåll. Den grafiska delen måste harmonisera med rubriken och den övriga texten samt bilder och illustrationer.

Det handlar om samarbete, tidningsmakeri är ett teamwork.

Bra egenskaper hos rubriksättaren:

Nyfikenhet – Humor – Fantasi.

 

 

Rubriken skall:

Överraska – Locka – Informera.

Liksom ingress och bildtexter skall rubriken utgöra en självständig del av innehållet. Man gör det alltför lätt för sig om rubrik, ingress och bildtexter bara blir upprepningar och citat ur artikeln.

Att sätta en verkligt begåvad rubrik kräver:

Erfarenhet – Respekt för läsaren – Hårt arbete – Begåvning – Och passion!

Det lustfyllda slitet är avgörande för slutresultatet, liksom den svåra konsten att koncentrera och lyfta fram ett ” obegripligt ” sammanhang till någonting lättfattligt.

Kanske måste den sanna rubriksättaren vara besatt av tidnigsskapandets bitterljuva puls och ständiga kamp mot ännu en deadline? En individ som luktar på de färska trycksvärtan innan han eller hon börjar läsa morgontidningen…

 

 

UNDVIK EGNA TEXTER

Det är alltid svårt att sätta rubrik till sin egen text. Begreppet ” kill you darlings ” stämmer även här. Lika svårt som det är att stryka sin egen text ( varje ord är ju vägt på guldvåg ), lika knepigt är det att förmå se sin egen text med läsarens ögon. Därför redigeras och layoutas ju ofta tidnigar av speciella medarbetare med “långt till sentimentala tårar.”

 

 

Bra att tänka på:

Koncentrera – Komprimera – Förstärk kanske, men ljug aldrig!

EXEMPEL PÅ BRA RUBRIKER

“Drip, Drip, Drip – Leaks swamp the White House…”

Om nyhetsläckorna från vita huset.

Just det, ibland får man ta till speciella knep. För att uppnå en slagkraftig och tydlig grafisk signal kan budskapet förtydligas genom en mindre underrubrik. ( Exemplet ur Time magazine 16.2.98 )

 

 

Svenskt exempel på bra rubrik:

” Visst hade Tintin rätt om månen “

Vilken underbar rubrik! Forskarna tror sig ha funnit is vid månens båda poler och artikeln illustreras med Tintin-teckning från 1954 där seriefiguren just funnit is på månen. Men i ärlighetens namn hade rubriksättaren allt gratis den här gången eftersom Tintin-kopplingen nämndes i texten… ( DN 7.3.98 )

 

 

Tänk på det engelska ordet headline: Rubriken är huvudlinjen, det järnvägsspår som ska leda resenären in i textens härliga virrvarr av sidospår mot slutmålet som bör vara ökad kunskap.

Exempel på en suverän klassiker; Expressents löpsedel från hjärttransplantationernas barndom i Sydafrika:

” Svart hjärta lika rött som vitt “

 

 

Ett exempel på ovanligt korkad löpsedel från 1993 som fick Expressens chefredaktör att avgå. Man hade en serie om svenskar och invandrare och påstod att läsarna var negativa till invandring:

” Kör ut dem! “

Så tycker svenska folket om invandrare och flyktingar.

Inte bara ett olycksfall i arbetet, utan direkt självmord!

 

 

Exempel på ” fyrkantig rubrik ” :

En gamal man i stockholm bygger modellhus. Jag intervjuar honom och rubriken kunde ha varit exempelvis:

” Pensionär duktig modellbyggare “

Min rubrik blev:

” Martin bygger kåkar mitt i stan “

Våga vara personlig, undvik konventioner. För en dialog med läsaren. En holländsk tidningstecknare av politisk satir, vars alsterubliceras världen runt intervjuas. Min rubrik:

” Holländaren med den flygande pennan “

Associera gärna till kända boktitlar, musik- eller filmnamn, ordspråk, berömda sagor etc. Läsaren begriper!

 

 

När T-banelinjen till Akalla och Hjulsta invigdes 1975 skildrades stationernas konstnärliga utsmyckning i ett bildreportage. Jag satte rubriken:

” Med blå tåget genom konstens grottor ” 

Eftersom tågens nya blå tåg förde mina tankar till Blå tåget på tivoli Gröna Lund…

Två olika kvinnoöden skulle förmedlas över ett uppslag. Det fanns beröringspunkter, men i mycket var de två kvinnorna varandras motsats. Jag skrev rubriken:

” Två kvinnor – Två liv “.

Men så såg det ut på vänstersidan. På högersidan hade jag spegelvänt rubriken. Ovanstående är bara möjligt om rubriksättaren / redigeraren / layoutaren är en och samma person, eller resultatet av ett mycket intimt och lustfyllt samarbete på redaktionen.

 

 

RUBRIKER OM MOBIL KOMMUNIKATION

” Utan en tråd i Sky City “

Det handlade om byggjobbare ute vid Arlnada och deras mobila kommunikationer. Jag associerade till en billig kioskdeckare m vilda västern när jag såg namnet Sky City.

 

 

Mer mobiltelefoni:

” Lättare produkt – Ett tungt argument “

Om mobiltelefoner på tuff marknad. Eller:

” 999.999 hann före Göran “

Om den miljonte mobiltelefonkunden.

Exotiskt modejobb:

” Ge Japan i dig en chans “

Om kvinnliga amatörboxare:

” En rar höger “

Om mobiltelefoninät runt Östersjön:

” Sagan om ringen snart verklighet “

Om ungdommar som vandaliserar SJ:s vagnar på väg från vintersportorter:

” Lymmeltåget “

Om Jacob Dahlin i radioprogrammet Galaxen:

” En glad galax “

Italienskt matjobb:

” Ät Italienskt – och däremed pasta! “

Alltså:

En bra rubrik ska avslöja mer än den döljer – men inte allt! Precis som på badstranden skall rubriken väcka betraktarens nyfikenhet, kittla till läsning.

 

Kom ihåg:

• Överblicka
• Krydda med humor ( lagom är bäst )
• Locka till läsning ( kittlingen! )
• Ge fakta om ” huvudspåret “
• Älska ordet ( men var aktsam om makten )

 

 

Ett lite personligt slutord:

” Kan jobbet “

Så skrev jag en platsansökan till Dagens Nyheter. Ett sätt att göra mottagaren så nyfiken att brevet garanterat resulterar i en anställningsintervju. Nu blev det inte mer än så den gången . Men det skadar inte att upprepas då och då när självförtroendet börjar ebba ut.

 

 

” Han är självlärd och kan enligt egen utsago inte ett dugg om svensk grammatik. Trots det är rubriksättning något av hans specialité. Lars Wickberg har sedan 1966 arbetat som grafisk formgivare och redigerare på i stort sett alla typer av tidningar utom dagstidningar. Redaktören bad honom förklara vad man ska tänka på när man vill skriva riktigt slagfärdiga rubriker. “

Comments

comments