Slide01 Varje enskild individ bär på en unik historia, erfarenheter som ligger till grund för en eventuell psykisk ohälsa. Låt aldrig någon annan skriva din historia, låt aldrig någon annan säga åt dig vad du ska känna, låt aldrig någon annan döma dig. Du duger precis som du är, du är värdefull, du är unik, du är den bästa versionen av dig. Slide06 Intensivvårdsavdelningen - Ett rum där förloraren avlider När alla rör och slangar var borta anlände det två stycken herrar från ambulansen och med sig hade de sin bår. Jag fick en hög med sjukhuskläder som jag skulle klä på mig. Jag funderade lite på hur det kom sig att jag låg där i bara kalsonger och var alla mina kläder och värdesaker hade tagit vägen. Men det hade jag inte tid att tänka på nu. Sjukhuskläderna satt inte direkt tight, men de var sköna och jag slapp gå naken. Jag kravlade mig över från sjukhussängen till ambulansbåren. I samma stund som jag ställde mig upp såg jag över de ”skyddsväggar” som fanns inne i rummet och jag såg hur det satt anhöriga intill patienterna som låg i de övriga sängarna i rummet. Stämningen var väldigt tryckt och obehaglig, i det här rummet var det verkligen liv eller död som gällde. Jag minns hur de anhöriga till de andra patienterna kollade på mig när jag flyttades över till ambulansbåren, det var svårt att möta deras blickar. För deras blickar var tomma, deras nära och kära hade inte vaknat upp än, de visste fortfarande inte om de någonsin skulle få se dessa i livet igen. Men jag hade klarat det, jag hade livet i behåll, jag hade vunnit matchen mot döden och där stod jag som en vinnare på väg över till ambulansbåren. Det är en bild jag alltid kommer ha på näthinnan och ett väldigt starkt minne, att vara en vinnare i ett rum där förloraren dör. Ett år efter att jag vann kampen mot döden inne på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Kalmar återvände jag till småbåtshamnen där jag hade avlidit om polisen inte hade hämtat mig och kört mig till akutmottagningen. Det väckte otroligt starka känslor och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men samtidigt insåg jag att det är verkligen viktigt att utöva kriget mot den psykiska ohälsan, det är omöjligt att klara det på egen hand, det är en sjukdom som behöver behandlas av professionella vårdare likt ett brutet ben. En depression är ingenting som går över av sig självt, som bara behöver tid för att läka. Därför är det extremt viktigt att vi skapar en acceptans kring detta tabubelagda och skamfyllda ämne. För att fler ungdomar ska våga söka professionell vård. Det är helt oacceptabelt att vi många gånger ser självmord som den enda utvägen på grund av den stigmatisering som råder idag. Jag skäms över att leva i ett samhälle där vi inte kan prata om psykisk ohälsa, jag skäms över att människor lider i det tysta för att de inte vågar visa sig svaga i dagens prestationssamhälle, jag skäms över att vi inte har kommit längre kring den psykiska ohälsan och dess negativa konsekvenser år 2015 och inte minst skäms jag över att jag inte vågade prata öppet om mina problem när jag själv var som sjukast. Vi måste sänka garden, släppa in de negativa perioderna som är en naturlig del av livets gång, gå igenom dessa med hjälp av vård, komma ut på andra sidan starkare och mer självsäkra än tidigare. Jag vann kampen mot döden på intensivvårdsavdelningen och kommer aldrig sluta kämpa för att alla ungdomar ska få ett bättre klimat att bekämpa sitt krig mot den psykiska ohälsan i. Det här är bara början, fortsättning följer, nu ska vi göra en radikal förändring. Vi behöver ditt stöd i den här viktiga kampen. Genom att dela våra inlägg får fler upp ögonen för den här livsviktiga kampen, om du väljer att bära våra armband bidrar du för att öppna upp samtal kring den psykiska ohälsan och det viktigaste av allt, var rak i ryggen när du pratar om dina erfarenheter, du är en hjälte, du har gått från zero till hero, du har vunnit ett krig som inte går att beskriva i ord. 11348855_10153004149759538_8312434_o  

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
Website