Hittade Ikea-katalogen i brevlådan igår. Kan inte minnas när jag senast såg en men så fort fingrarna nuddade omslaget transporterades jag omedelbart tillbaka till mina tidiga tonår. I timmar kunde jag sitta och bläddra i den. Vika in hörnen på sidorna som hade grejerna jag ville ha. Sedan kom kompisarna över så gick vi genom den från pärm till pärm igen. De visste ju redan vilka de bästa sidorna var för de hade redan kollat hemma hos sig. Sista rundan var med mamma och så kollade vi genom den tillsammans ytterligare en gång.
Det blev väl kanske inte så mycket köpt av alla de där sidorna med hundöron men katalogen var ändå samtalsämnet numero uno i ett par veckor varje år. Den var verkligen en institution och vårt främsta inspirationsmedel när det gällde heminredning. Pinterest är ju mer en ensamsport även om man delar med sig av sina boards på nätet. Ikeakatalogen gjorde vi tillsammans. Fint att tänka på tycker jag.
Found the IKEA catalog in the mail yesterday. Can’t remember when I last saw one, but as soon as my fingers touched the cover I was immediately transported back to my early teens. I could sit for hours going through it. Mark interesting items by folding the top corner of the pages. Then, my friends would come over and we’d go over it again, cover to cover. They, of course, already knew which pages had the best stuff since they had gone through it for them selves at home already. Then, as a last round, I went through it with mom.
I don’t think we ever bought much of what we marked off on all those dog-eared pages, but the catalog was topic of conversation numero uno for weeks every year. It really was an institution and our only means of inspiration when it came to interior design. Pinterest is more of a single sport even though you share your boards online. The IKEA catalog, we did together. It’s a nice thing to remember, I think.
