Tokyo

Vi är här! Det är varmt som i en bakugn (jag vet, en ska inte klaga men eftersom vi inte haft någon vår eller försommar på att vänja oss är 30 grader helt plötsligt lite av en chock) och allt är lite konstigt. Fast ändå inte. Man hade ju liksom förväntat sig det.

Efter en resa som var fantastiskt bekväm (jag ska aldrig flyga långt i ekonomiklass igen!) kom vi fram till hotellet och ägnade fem-sex timmar åt att utforska närområdet. Vi bor i Akihabara som typ är elektronikdistriktet. Precis bredvid hotellet ligger en butik på 7-8 våningar med all tech man kan tänka sig. Det ligger spelbutiker och casinon lite överallt också och ljudet där inne är öronbedövande. Men japanerna sitter glatt och trycker på knappar och drar i spakar. Det hörs också utrop och midi-jinglar överallt ifrån. Det känns lite som att vara inne på leksaksavdelningen och dra igång alla leksaker med ljud på samma gång.

Det blev inte så mycket fotat, jag ska vara mer aktiv med kameran imorgon!

//We’re here! It’s hot as in an oven (I know, no complaining is allowed but since we’ve not had spring nor pre-summer to get used to the heat, 30 degrees is a bit of a shock) and everything’s weird. And yet it isn’t. Since it sort of was expected it feels normal.

After a journey which was very comfortable (I’m never flying long distance in coach again!) we got to the hotel and spent 5-6 hours just walking around and exploring the area. We live in Akihabara which is the tech district. Next door to our hotel is a store with 7-8 floors of all imaginable tech. Also, there are arcades and casinos everywhere and the noise level is deafening. But the Japanese happily sits in there and push buttons and pulls levers. And you can hear announcements and midi jingles all the time. It feels like going in to a toy store and turning on every toy with a sound at the same time.

Didn’t take much photos today, will do better tomorrow!