Musik kan påverka andning, blodtryck och hjärtslag. Våra hjärtslag är regelbundna och också känsliga för ljud och musik. Detsamma gäller för våra andetag. När vi lyssnar på snabb rockig musik kan det göra oss impulsiva och stressade. Genom att lyssna på lugnare musik kan vi lugna vår andning och våra hjärtslag. Även om forskare inte är helt klara över mekanismerna bakom detta vet man att oljud kan frigöra hormonerna adrenalin i kroppen, vilka får hjärtat att slå fortare och blodkärlen att dra ihop sig. Detta leder till snabbare hjärtslag, häftigare andning och högre blodtryck.
Musik kan reglera endorfiner och hormoner. I slutet av 1990-talet började man inom biomedicinen forska mer om kroppens endorfiner, vår egen naturliga ”narkotika” och märkte att musik kan ha effekt på frisättandet av dessa.
Musik kan öka eller sänka prestationsförmågan och påverka oss olika. Forskning har visat att man kan öka sin produktivitet genom att lyssna på just klassisk musik i bakgrunden på arbetsplatsen. Ljud och musik påverkar oss olika från person till person. En person som tycker mycket om popmusik kan vara mest produktiv med det i bakgrunden, medan en annan person som verkligen inte tycker om den musiken kan bli stressad och okoncentrerad.
Varje individ påverkas mest av musik den gillar, inre referensramar, tidigare erfarenheter och minnen av ex en låt, rytm, ljud eller ton.
Musik kan framkalla olika typer av känslor och utlösa uttrycksfulla beteenden. Även fysiologiska reaktioner, det vill säga kroppsliga reaktioner som förändringar i blodtryck och puls.
· Aktivt/stressande musiklyssnande – Kan användas för att öka uppmärksamheten och motivera vid fysisk aktivitet så som vid träning, sport, tävling och gruppträning.
· Passivt/lugnande musiklyssnande – Kan användas vid meditation eller fantasiskapande verksamhet för att få inre ro och varva ner.
No Comments