Tiden bara rusar iväg. Lägg till det att alla jämt har fullt upp, att avstånden är stora och bilköerna oändliga. Vips så kan det ha gått ett halvår, ett år eller till och med två utan att man lyckats hitta en tid som funkar att ses. Helt sjukt! Men häromveckan fick vi äntligen till det, jag och Katina. Vi har känt varandra sen jag flyttade till LA; vi gick samma veckolånga workshop med show cases och sen flyttade hon till LA ungefär ett halvår efter mig. Men sedan dess har vi inte lyckats ses mer än en handfull gånger.

Vi sågs på The Grove. Jag gillar verkligen det stället; blir glad varje gång jag kommer dit. Det känns som ett litet Disneyland. Förra gången vi sågs träffades vi där också och vi gick dessutom till samma ställe nu för att prata om allt som hänt sen sist. Och nu ska det förhoppningsvis inte dröja lika länge till nästa gång vi ses. Peppar peppar.

_________________________________________________________________________________

Time do fly. Add to that that everybody is constantly busy, LA is a big city and the traffic jams endless. All of a sudden six months, a year or even two years have past and you haven’t been able to find a time that works for both of you. Insane! But the other week it finally happened! I met up with Katina, whom I’ve known since I moved to LA. We took the same industry intensive workshop and then she moved to LA about six months after me. But since then we’ve only been able to meet up a handful of times.

We met up at The Grove. I really like that place; it makes me happy. It feels like a tiny Disneyland. Last time we also met there and we even went to the same restaurant as last time to catch up. And hopefully it won’t take us that long to make it happen again. Fingers crossed.