Mimmi Rosendahl

Stå upp för din röst!

Jag har blivit väldigt intresserad av rösten. Det har jag förstås alltid varit, eftersom jag har sjungit så länge jag kan minnas, men på sistone har jag vågat testa mycket nya saker, och jag kan åstadkomma saker jag inte trodde var möjligt, för att jag aldrig provat förut! Det som intresserar mig är sångtekniken. Hur otroligt mycket man kan göra med rösten. Olika typer av ljud, klanger, för att inte tala om känsla och uttryck. Med rätt teknik är (nästan) allt möjligt! Förutsatt att man har de fysiska förutsättningar som krävs. Dessvärre kommer jag aldrig få sjunga Sarastros basaria ur Trollflöjten, för det skulle för mig vara en fysisk omöjlighet i originaltonarten. Men med rätt teknik, vilja och coachning tror jag att man kan tänja rösten väldigt mycket. Många, mig inkluderad, tycker jag lägger för mycket fokus på vad man INTE ska sjunga för att det är för mycket belting, för att det är för dramatiskt, för "tungt", för "lätt" etc. Visst, man har olika röster, och jag passar för en viss typ av roller, och det är det jag ska fokusera mest på om jag vill ta mig framåt i karriären som opera- eller musikalsångerska. Men jag tror att det är hälsosamt att testa nya saker och sjunga annorlunda sånger, som man inte är van vid. Så länge man lyssnar till sin egen kropp och slutar om det börjar göra ont eller kännas fel. Gör det ont och känns fel så ÄR det fel. Känns det däremot skönt och lätt så är det med största säkerhet rätt. Man måste våga lita mer på sin egen förmåga. Det pratas mycket om skarvar i rösten. Alla har dem. Bara på olika ställen. Man jobbar mycket på att egalisera "de olika rösterna" så att skarven inte ska märkas av. Det pratas om olika sätt att sjunga på. Klassiskt (med huvudklangen som utgångspunkt), belting, curbing, edge m.m. Lite beroende på genre. Detta gör att man undviker att sjunga sådant som man egentligen kanske skulle vilja sjunga, med rädsla för att det ska "låta fel" eller att man ska skada sig. Misstaget jag har gjort tidigare är att lyssna för mycket på hur andra sjunger och sedan försöka härma ett ljud. Don't do that. Jag ska sjunga med MIN röst, efter de förutsättningar JAG har. Jag är klassiskt skolad och har inte riktigt förutsättningen att belta "Du måste finnas" ur Kristina från Duvemåla. Dock kan jag göra den på mitt eget vis, i en  mixad röst där min skarv inte märks vid. Det kräver enormt mycket övning, men oj, vad roligt det är när man inser att man kan sjunga så mycket mer än man trodde var möjligt, bara man vågar använda sin egen röst och inte försöker vara någon annan. DU är unik och DIN röst är unik. Jag vill ha en sångkarriär och stå på scen. Det är mitt mål. Men jag kan mer än gärna tänka mig att parallellt jobba som sångpedagog. Det är ju många som gör, det flesta faktiskt. Nu har jag ingen pedagogutbildning ännu, men många års sångutbildning. Jag kan erbjuda sånglektioner till ett billigare pris än hos en professionell om någon är intresserad. Se kontaktuppgifter under fliken "Kontakt". Givetvis vill jag komma in på musik- eller operahögskolan, men jag vill också väldigt gärna lära mig mer om just rösten genom att gå en kurs eller liknande som är inriktad på vetenskapen kring rösten, på hur kroppen och musklerna samarbetar med stämbanden och lära mig mer om de olika sångteknikerna. Finns det något sätt som är "mest naturligt" att sjunga på? Hur mycket kan man tänja rösten? Kan man sjunga flera olika sångstilar samtidigt utan att "förstöra" någon av dem? Är det möjligt att vara operasångerska och RnB- sångerska samtidigt? Hur kan jag träna kroppen för att bli så BRA som möjligt? Tips på kurser och utbildningar mottages tacksamt!
Jag men min sångpedagog Birgitta Larsson

Jag med min sångpedagog Birgitta Larsson

     
Det har inte blivit mycket uppdaterat på bloggen de senaste veckorna. Anledningen är att jag har jobbat väldigt mycket, och när jag väl varit ledig har jag använt den tiden till att öva sång. Just nu känns det som att det står stilla på sång/skådespelarfronten. Det är lite tråkigt när man inte har en skola att gå till, och drivna klasskompisar och lärare som pushar en, eller ens en föreställning att se fram emot. Jag har sökt en del sångjobb, och ibland har jag blivit kallad till audition och fått sjunga, men sedan har det inte hänt något mer. Andra gånger har jag inte ens fått chansen att visa vad jag går för. Man tycker ändå att man efter TRE år på operastudion borde kunna få NÅGONTING. Ett ensemblejobb, körroll, eller en tyst roll för den delen. Nu är jag snart i det desperata stadiet att jag skulle kunna spela ett träd bara för att få vara med i ett teatersammanhang. Till och med att få små sångjobb på dop/begravningar är svårt, för de flesta vill inte betala mer än 500 kr, och då hittar de någon släkting med hyfsad sångröst som mer än gärna ställer upp gratis. Tyvärr kan jag inte göra så mycket gratis, även om det skulle innebära att jag enklare skulle få roller. Det fungerar inte för tiden räcker inte till, värdefull tid, som jag kan använda till att jobba någon annanstans, där jag får betalt. Jag vet att jag inte är ensam om detta, det är bara så branschen ser ut. Man måste först och främst ha talang, sedan utbilda sig otroligt mycket och länge, vara på rätt plats vid rätt tidpunkt och sedan toppa allt med en gnutta tur. Många med mig kämpar för samma sak, och går igenom liknande svårigheter, men det vore en oerhörd lättnad, och bekräftelse på allt hårt slit, att få ett enda JA bland alla miljoner nej. foto7 (533x800)