Som dem flesta kanske redan vet så kommer jag ifrån en liten by, Tollered som ligger ca 32 km öster om Göteborg. Tollered är en tätort i Lerums kommun i Västra Götalands län. Nu kanske bilden är lite klarare för er som inte hade någon aning innan. I Tollered bor det ca 900 personer, då kan ni tänka er hur litet det är. Det är en jätte fin by som passar perfekt för en barnfamilj med en grymt fin sjö som inte är allt för stor, det ligger även en lekplats lite längre bort.
Såhär ser det ur när man svänger in till byn där jag bor!

Vårt hus ligger precis vid vattnet så vi har sjöutsikt, det är guld på sommarn, även på vintern om isen lägger sig. Men jag är ju en riktig sommar älskare så jag föredrar värmen, sola, bada med sena sommarkvällar med en drink & härligt sällskap! gud vad jag drömmer iväg nu..
Vi flyttade hit till Tollered när jag & min bror var ca 6 år och skulle börja 1a klass. Jag kommer ihåg det som om det vore igår. Min äldsta syster hade redan flyttat hemifrån men mina två bröder & min mellansyster flyttade med. Vi var många & mycket skulle byggas ut och göras om. Min pappa och farfar jobbade mycket med huset, jag och sebbe sprang väl mest omkring och var jobbiga som vanligt 😉 Min pappa & farfar gjorde och har gjort ett fantastiskt bra jobb. Det är först nu när jag är äldre och tänker tillbaka på hur huset faktiskt såg ut när vi flyttade in och hur det ser ut nu som jag inser hur mycket jobb dom faktiskt lagt ner och hur duktiga dom är 🙂 . Jag är stolt över hur händig min pappa är och att han oftast gör saker själv, det är coolt. Som t.ex så har han byggt våran bar hemma av gammalt virke som blev över när vi skulle renovera köket, den är grym! där fick jag skrytit lite om honom.


Nackdelen med vår lilla by med hus, sjöutsikt och hemma gjorda bar är väl att det är otroligt bökigt och omständigt att ta sig någonstans. Det går bussar på vardagarna fram till 23 en gång i halvtimmen, men på helgerna blir det allt färre. Då går dom (om man har tur) en gång varannan timme.. Så att vara spontan är ingen höjdare. Oftast så matchar dom med tåget som går från Floda & in till Göteborgs central, men ibland inte och då är det inte skit kul att sitta där och vänta.

Jag började seriöst med musiken när jag var ca 14 år och har sen dess haft drömmen att bli en stor stjärna en dag och att kunna livnära mig på musiken, att så skapa och släppa massa album osv. Redan då fick jag höra kommentarer som ”du borde flytta till Stockholm” ”Du kommer aldrig lyckas om du inte åker till Stockholm” osv.. Men jag har alltid varit ganska anti-Stockholm. Jag har haft fördomar och alltid tyckt och tänkt så mycket och aldrig känt något behov av att ta mig hit. Men efter idol så ändrades det drastiskt, dels att det tog slut mellan mig och killen samt att de flesta som jag lärde känna under resans gång var helt besatta av att få flytta till Stockholm och att få kriga vidare efter drömmen och då slog det mig. Vad är det jag har här hemma i Tollered som gör att jag inte borde flytta till Stockholm? (förutom min familj då såklart) Och jag kunde inte hitta en enda anledning. Jag hade inte ens ett vanligt jobb, jag hade uppriktigt sagt ingenting. Jag fick ett samtal ifrån Ica i Floda angående en heltidstjänst som jag hade sökt och fick. Då var alltså mitt alternativ att aningen ta jobbet på Ica, eller att ta mitt pick o pack och flytta till Stockholm. Idag känns det skrämmande att jag faktiskt övervägde beslutet om jobbet på ica. Det skulle vara så långt bort ifrån min dröm man bara kan komma.

Nu har jag bott här i Stockholm i ca 2 månader och det har faktiskt gått över förväntan. Det har även varit tuffare än vad jag trodde, men det har varit en detalj som jag helst inte har velat öppna mig om då det känns som ett misslyckande på något sätt. Och jag som yngst i min familj som också är den enda som inte har tagit studenten eller körkort känner ett extremt stort behov av att visa mina föräldrar och syskon att jag faktiskt kan och att jag går min egen väg och faktiskt lyckas. Jag vill liksom inte komma hem och hälsa på förens jag har något att stoltsera med! Det är något jag tror är väldigt vanligt som minst i en familj, men det ska jag inte gå in på mer i detta inlägget.
Mina hjältar♥

Min ängel♥

I början tyckte jag att Stockholm var för stort och läskigt, det var svårt att hitta överallt och förstå logiken.. Jag tänkte ”det spelar väl ingen roll åt vilket håll jag går upp från tunnelbanan jag kommer hamna där jag ska ändå” men så är det ju absolut inte, det blir ju helt fel. Men efter några felsteg blev jag helt enkelt trött på alla dessa omvägar så jag började istället att läsa skyltarna om vilken gata jag skulle till och i sin tur visste jag ju åt vilket håll jag skulle gå, haha! Man lär sig på olika sätt och det var sättet jag lärde mig på. Just nu har jag inte gjort allt för mycket inom musiken, men det kommer mer och mer. Jag har helt enkelt prioriterat jobb framför allt och nu jobbar jag 20h i veckan på Hollister i Gallerian, sedan lite andra små jobb som förhoppningsvis blir fler nu inför sommaren. Men det har faktiskt gått bra att hitta jobb och även kontakter. Jag trivs otroligt bra och har fått många nya vänner, även återupptaget klicket med Linnea som jag klickade med på slutaudition som jag har skrivit om innan. Vi är numera kollegor och en av mina närmsta vänner, fantastiskt!

Nu tänkte jag avrunda detta långa och kanske något oklara inlägget, men ville väl mest ta det lite från början. Vart jag kommer ifrån, hur det ser ut och är där samt varför jag flyttade hit osv.
Nu tänkte jag göra en kopp te & krypa ner framför tvn
♥