I lördags var jag på föreläsning med hästfysioterapeut Heléne Stridbeck och leg. veterinär Izabelle Granswed på Johannesberg. De berättade om konkreta tips och saker man kan vara lyhörd för, och sedan fick vi också se två hästar live som hade olika typer av hälta.
Heléne Stridbeck arbetar sedan 16 år tillbaka som hästfysioterapeut, har gått som veterinärassistent i 10 år och är en av de personerna jag litar på absolut mest när det kommer till hästens fysik. Norra europas bästa hästfysioterapeut har hon kallats flera gånger!
Var lyhörd
Heléne berättade om hur viktigt det är att vara lyhörd, och känna efter –hela tiden. Kan vi upptäcka ett problem i tidigt stadie så är det ofta betydligt lättare åtgärdat.
Sträva efter att bli en så bra ryttare så man kan känna skillnaden på om det är en själv eller hästen som är sned/halt. Känn efter vilken typ av träning som passar just den hästen som du är med. 75% av alla friska hästar som ska säljas går inte igenom besiktningen pga. hälta, visserligen djupgående besiktningar –men dessa kan hursom ofta identifiera problemet, och lokalisera det.
Smärta/Obehag
Heléne pratade också om skilnaderna mellan vad som är faktiskt smärta kontra obehag. Smärta=vävnadsskada/ emotionellt / skada. Obehag= känsla/olust.
Vad ÄR smärta? Kan tex. Vara vid Kolik/ sjukdom/ sår/ rygont/ utrustning/tand/mun/ halsinflamtion/ hovar/mjukdelsvävnad.
Hästen är ett flyktdjur, och flyktdjur visar sig sårbara genom att visa sig halta –då blir de ett lätt byte för rovdjuren om de skulle attackeras i en flock. De finns flera hästar som visar sig så friska som möjligt in i det sista för att inte exponera sin sårbarhet, och därmed bli ett ”lovligt byte”.
Hästen litar på sin syn, lukt, smak och hörsel. De har bara varit domesticerade i 6000 år är du svag och visar det blir du lika med mat.
Här utför Izabella ett lågt och högt böjprov på frambenet
Smärtbeteende
Heléne pratade om olika smärtbeteenden hos hästar och här är några av rubrikerna vi dök in djupare på:
Ovilja att gå fram / en häst som är ”trög”
I dessa fall är det vanligt med en liksidig hälta –den är svårare att se initialt och kommer ofta fram först vid böjprov eller bedövning. Kan också vara en reaktion på hals/strupproblem. Vanligt med en inflammation i kotled eller hovled. Kan också synas vid logering, och kan då visa ovilja att gå i ena varvet.
Biter sig fast i bettet
Bra att upptäcka detta i tid och vara uppmärksam om det skulle ske. Kan kännas som hästen ”hänger” eller ”biter fast” åt ena eller andra hållet, ofta är det det hållet den ”biter fast” i som problemet sitter. Det är vanligare att det är relaterat till en hälta i frambenen, dock kan hästen vara sned om den gått med detta problem en längre tid. Kan vara en hälta som ”smyger sig på”.
Sparkar mot skänkeln
Ofta är det så att om hästen har ont i tex höger bak så sparkar den vid höger skänkel, eller om smärtan sitter i vänster bak så sparkar hästen mot skänkel på vänster sida. Denna reaktion beror ofta på smärta i ryggen –ofta inflammation eller så kan det vara för smärta i ett bakben –bakknä / has.
Kan bero på att sadeln inte ligger bra. Kan också vara tecken på spatt / smärta i bröstryggen eller manken, så det behöver inte bero på en benhälta. Pågår detta under en längre tid kan en hälta även i framben träda fram.
Stegra/Bocka
En häst som stegrar eller bockar, som visas direkt vid uppsittning eller igångsättning, beror ofta på problem i ryggen/ halskotpelaren eller munnen. Dessa problem är ofta orsakade av dålig ridning /hård hand / dålig utrustning.
I vissa fall kan det dock behövas ridas igenom, så hästen kommer över ”tröskeln” och börjar arbeta rätt. Det gäller förstås att man är väldigt lyhörd och rider med sunt förnuft, med hästens välbefinnande i fokus. Är du det minsta osäker, ta hjälp!
Stressa/”springer ifrån”
Detta är ofta sympton på hälta i bakben då de inte vill kliva på och skjuta ifrån på det onda benet. Ovilja till halvhalter kan också visas. Detta är sällan tecken på en frambenshälta. Det kan också vara ett tecken på ett hals/andningsproblem –känslan av att få panik om man inte får tillräckligt med luft får hästen att ”springa ifrån” sig själv. Detta kan också vara relaterat till dålig utrustning eller dålig ridning. Har du en sadel som du hamnar väldigt mycket bakåtlutad i, kan det lätt resultera i ett feltryck på hästens rygg och en hård hand –då du själv kan uppleva det som att du behöver balansera upp dig själv, men i själva fallet gör du hästen en otjänst. Kolla upp dig själv och din utrustning med jämna mellanarum, hästarnas muskulatur förändras alltefter som de tränas och vi lägger oss lätt till med olater som är lättare att korrigera om de upptäcks i tid.
Svår/ovillig att gå i form
Med ”form” menar jag att hästen kan jogga på lång tygel med huvudet sänkt, i höjd med manken.
Om hästen hela tiden vill gå upp med huvudet högt för att avlasta smärtan, kan det vara en hovled eller i hovarna som problemet sitter, det kan också vara halsproblem –kan se ut som de vill ”hålla upp” hovleden och inte trampa igenom den –ser ut lite som de trippar på tå. Hög form kan också bero på spatt.
Hänger hästen å andra sidan i handen, men väldigt lågt ställt huvud kan det vara tecken på att den har ont i bakknä, de försöker avlasta dem genom att hålla dem bakom sig. De går ner med halsen och upp med bakdelen.
Det kan också var problem med halskotpelaren, upplevs som hästen har svårt att hitta formen och stelnar i halsen vid böjning, kan kännas statisk och oelastisk.
Dålig takt
Lyssna på din häst, är den i takt?
Är hästen ”hackig” i munnen eller hänger den i tygeln kan det vara tecken på hälta, eller problem med munnen elller ryggen. Kan också vara ryttarutlöst.
Ovilja att ställa –ofta åt ena hållet
Kan märkas framförallt vid skänkelvikning –att det går hackigt. Kan vara tecken på en benhälta.
Jag undrade när hästen går från att bli halt på ”naturligt” sett och vid vilken ålder vi ryttare börjar orsaka skador på hästarna.
Det gäller att hitta den gyllene vägen –en häst som bara står i hagen eller tränas för hårt har ökad risk för hältor, medan en som tränas lagom och anpassat för just den, är det bästa alternativet.
Man gjorde ett test på ett antal galopphästar i USA, de ena fick gå i hagen, en annan grupp tränades på mellanhårt underlag 600m galopp 3 dgr/vecka och en tredje grupp med hästar reds lika mycket men på väldigt mjukt underlag (vilket är mer påfrestande för hästens ben). Man avlivade sedan alla hästarna och såg vid obduktionen att hästarna som gått på mellanhårt underlag hade bäst benkvalitet.
De första fem månaderna är extremt viktiga i en hästs liv, då utvecklas mycket i hästen. Här kan vi människor ge hästen en miljö som är så optimal som möjligt för att få en så hållbar och frisk häst som möjligt. Vi pratade om huruvida vi kanske borde starta vår inridning senare, träna upp våra hästar mer från avsutten ridning deras ryggar är ju helt klara först vid 7-8 års ålder.
En riktlinje man kan gå efter är en häst som är 3 år rider man 15 minuter 3 dgr/ vecka, en på 4 år 30 min 4 dgr/vecka, 5 år 45 min 5 dgr/vecka och 6 år 60 min 6 dgr/vecka. Vi människor å andra sidan, behöver flera timmars träning –varje dag(!)
Så ser ju inte verkligheten ut för många hästar. Izabella nämnde som exempel startlistorna för 5-åringar vid dressyrtävlingarna i Falsterbo, varför är det så många unga hästar med och så få äldre –det är ju knappast så att de bara försvinner, kan det vara så att vi skyndar för snabbt fram i unga år och rider slut på dem innan de vuxit klart?
Vi pratade också om vad för häst man ska köpa för att vara så säker som möjligt på att man får en hållbar häst att kunna rida på utan problem med hältor. En ung ”oförstörd” häst kan man ju träna upp på sitt eget vis, men det kan senare visa sig att den inte klarar belastning så bra. En äldre häst kring 13 år som gått felfritt hela livet och visat att den är fräsch och mår bra, är kanske ofta ett säkrare kort. Värt att tänka på om du funderar på ett köp.
Izabella arbetar som leg. Veterinär på hästsjukhuset i Stav och har som mål att bli hästspecialist. Hon skriver också veterinärbloggen på Hippson HÄR
Kan man ha en smärtsam men glad häst? Ja, det kan vara fallet. Det kan vara så att det inte smärtar konstant. Det kluriga är att alla hästar visar smärta på olika sätt. Vi graderar hälta på en skala från 0-5 i Sverige, en nolla = ohalt och en 5:a = belastar inte benet. I England och USA är skalan 0-10. Lyssna och lär känna din hästs beteenden, då är det lättare att upptäcka förändringar då, i tex. aptit / aggresivitet.
Izabellas tips
Vid undersökning för att se om en häst är halt
*Skritta och trava på rakt spår (avsuttet)
*Longera i alla gångarter (om hästen klarar det)
*Ridprov –någon många missar, men där en skada som inte syns vid avsutten träning inte upptäcks.
Man får givetvis anpassa allt efter hästen, tex. kanske inte en travhäst är van att longeras och visar då en annan rörelse av den anledningen.
Vi fick titta på ett par olika filmer som visade hälta av olika slag, först fick vi se filmen, sedan berättade Izabella om några saker vi kunde hålla extra utkik efter, och därefter tittade vi på filmen igen. Det var ett så bra sätt att träna sitt eget öga på!
För att upptäcka frambenshälta
*Huvudets position, är huvudet stilla är den inte halt men höjer och sänker hästen huvudet steg för steg, så skjuter hästen ofta upp huvudet när det halta benet slår i backen, och sänker huvudet när det friska benet tar i.
*Lyssna och kolla hur lång tid benet är i backen, det onda benet är i backen kortast tid.
Tips för att upptäcka bakbenshälta
*Titta på korset/ryggen skjuter de tex. upp höger höft så är det ofta höger bakben de har ont i
*Titta om hästen trampar igenom steget
*Se om haserna rör sig lika högt, går tex. höger has högre upp så är det högre sannolikhet att det är i höger bak som är halt
* Lyssna och se hur lång tid benet är i backen, det onda benet är i backen kortast tid.
*Titta hur hästen vinklar halsen, den kan vinkla den åt ett håll för att avlasta sitt ena bakben
*Det är vanligt med dubbel bakbenshälta, vilket gör den svårare att upptäcka
*Vill hästen inte trampa igenom kan det bero på problem med gaffelband eller knä/has.
Kompensatoriska hältor
Är hästen halt i ett ben, kan den kompensera mer på ett annat ben, och efter en tid även få problem där.
Antingen med båda frambenen, diagonalt eller båda högerbenen eller båda vänsterbenen eller båda bakbenen. Allt är beroende på häst till häst och vilken skada den har. Men att vara uppmärksam i tid sparar både tid, smärta och pengar för oss alla!
Bedövningar
För att se om en häst är halt, kan man släcka ut en del av benet och se om den blir ohalt av en lokal bedövning just där.
Det är viktigt att veterinären är uppmärksam på bedövningens effekt och efter vilken tid den spridit sig. Lägger man tex en bedövning på ett ställe, och den hinner sprida sig till en större del av benet, då blir det ju svårare att lokalisera exakt vart problemet sitter.
Om hästen är halt men inte svullen/har någon galla/ visar ömhet vid böjprov, då kan det vara bra att börja bedöva hästens ben nerifrån och upp. Nerverna sprider sig neråt, så därför kan det vara bra att starta nedifrån. Lederna – går däremot att sätta på olika ställe, högt eller lågt mer flexibelt
Vi pratade om man kan vila bort hälta, har hästen ett ledproblem kan detta gå om den i övrigt är frisk men är extra svårt om problemet sitter i frambenen. Detta går dock inte om hältan funnits en längre tid, om brosk börjat bildas och det finns en inflammation.
Izabella berättade även om Lameless Locator, ett hjälpmedel för att se hältor. Återkommer med mer information om den i ett annat inlägg.
Hältor kommer väldigt sällan pga. muskelrelspänningar. Har hästen återkommande muskelspänningar bör man gå på djupet med varför den har det. Att tex. låta en massör/kiropraktor/napprapat eller dylikt komma ut gång på gång och åtgärda samma problem –är sällan lösningen på grundproblemet. Då kan det vara bättre att göra en ordentlig utredning, bättre och billigare att upptäcka det i tid. Besök från någon som ska lossa på muskelspänningar gång på gång kostar också pengar om man summerar det för flera besök, men är en utgift man kanske inte alltid tänker på.
Böjprov
Börja böja på det friskaste benet. Böj och håll, tvinga inte onödiga delar vara böjda som inte är ämnade att vara det. Vi pratade också om hur länge man ska böja, varifrån ”regeln” om 60 sekunder kommer ifrån. Det kan ofta räcka med att hålla lite kortare tid, ca 40 sekunder.
Här utför Izabella ett högt böjprov på en New Forest för att se om den reagerade mer eller mindre på bakbenshälta på ena eller andra benet.
