Här följer mina noteringar från tre härliga dagar på Johannesberg, ledda av Christina Drangel.
Nöjd Musse installerad i stallet på Johannesberg.
Vi samlades i biblioteket för teori och lite genomgång av de kommande dagarna.
”Rehabred” vi alla hästar skulle vi inte ha så många skadade hästar, dvs. om vi red utefter hästens svagheter.
22% av sveriges veterinärer med minst 10 års erfarenhet ser en bakbenshälta, merparten gör det inte. Det är svårt. En skada kan hända nära inpå då hästen blev ”kollad” eller besiktigad. Det kan hända mängder på månader, eller faktiskt bara veckor, eller till och med dagar.
Christina ställde en så bra fråga första dagen när vi just samlat oss, -om vi stött på några utmaningar i vår träning sedan sist vi sågs. Ordet utmaning är så bra i hästsammanhang tycker jag. Min utmaning var Musse, hästen jag hade med mig. En ny bekantskap som jag liksom inte riktigt förstod mig på. Jag och dess otroligt tillmötesgående matte hade verkligen försökt allt. Jag fick den stora glädjen att låna Musse till detta kurssegment, dels för att få tränarproffset Christinas ögon på oss för vidare hjälp, men även för att få Helene Stridbecks utlåtande som proffs i hästfysiologi. Musse kändes till och från inte helt nöjd och glad och vill inte gå framåt, mer om det senare i inlägget.
Dax för träning dag 1
Vi alla berättade om våra utmaningar och gick sedan ner i ridhuset där vi tränade två och två, de som inte tränade gav den andra feedback. Två-tre positiva saker, en sak att utveckla och en sak som var extra bra. Jag skriver träna, och inte rida, för på dessa kurser tränar vi både av och uppsuttet. Och Musse är knappt inriden så detta var en kurs jag helt körde avsutten träning på.
Nöjd häst vid arbete på långa tyglar
Vi kom in på hoppning, och hur funktionskopplad den träningsformen är, där hästen får en konkret uppgift. Jag kom även att tänka på Working Equitation (WE) som jag upplever är likaså. Något som jag tror många hästar gillar, klart och tydligt, att man liksom ”uträttar” något.
Jag gav följande feeback till en kursdeltagare:
- Fantastiskt bra kroppskontroll.
- Trevligt att hästen får söka sig fram till handne och att du då finns där och möter upp.
- Testa sitta lite mer på rumpan så att knäna inte låser sig.
- Jättefina avsaktningar i tempoväxlingarna!
Jag fick följande feedback, har bara noterat nedan två punkter (ajabaja mig) så minns tyvärr inte mer.
- Jag räknade takten högt vilket ser ut att hjälpa hästen
- Hjälper honom med min kroppsposition, så han kan få hitta sin balans (jag långtyglade).
Här är lite blandade noteringar från olika träningspass:
Fler än jag som ville vara med och anteckna 🙂
Tränar du en unghäst på lina så låt den gå på raka spår. Galopperar ni så träna gärna två tredjedelar i lilla ”bogens varv” och en tredjedel i ”stora bogens” varv. Tränar vi lika mycket åt varje håll på en ”sned” häst så blir den liksom inte rak.
Är hästens ”lilla bog” som utsida, ta då fram ner och ut din ytterhand lite extra.
Det viktigaste i ryttarens hand är att ha ledade skuldror, ”The softness of the hand are in the shoulders”.
En häst var lite på tårna första lektionspasset, då promenerade Christina bredvid ekipaget. Något som hade en lugnande effekt, lite som att hålla handen hos en trygg person.
Är din häst ljudkänslig, fundera över om en luva med öronproppar kan hjälpa den att fokusera på träningen och ge hästen mer harmoni.
Ge den stressade hästen långsamt möjligheten att få en längre hals. Tänkt dig själv om du är uppspelt, slappnar du av i halsen så får det en rätt stor inverkan.
Tänk att du är hästens ben med din kropp.
ABC Fram med bogen, lång hals och sedan gymnastisera hästen.
Picka den lite sega hästen med spöt som om det vore en fluga som satt där.
Dag 2
Vi började med avsutten träning alá TTeam (googla Linda Tellington Jones)
”Labyrinten” i bild med ekipage som långtyglar i bakgrunden med instruktion av Christina.
Min lilla Miranda, 2,5 månad var med på kursen och lyssnade fokuserat till vad Christina hade att förtälja <3
Låt hästen stå med en bom mellan frambenen. Att stå stilla framför en bom. Och därefter ta ena benet framför bommen och stanna där, med bommen liggandes mellan frambenen. Du kan hjälpa den att ta fram höger fram om du står på vänstra sidan. Om hästen inte tar fram höger fram (utan kanske den vänstra). Vilket ben före drar din häst? Och vilket ben föredrar DU?
Du kan backa hästen ett halvt steg med höger och lägg bommen tillbaka, så du liksom ”fuskar” lite. Gå bara fram efter några övningar. Stryk med spöet (mjukt) över benen när hästen har bommen mellan sig så den känner sitt ”stance”.
Hästar kan tänkas att de tror den har olika långa ben.
I biblioteket går vi igenom allt möjligt, och alla frågor är välkomna. Ibland behöver man känna för att få en till nivå av förståelse. Här tror jag Christina visar en typ av tygeltag.
Dags för individuella lektioner, här är några notiser:
Galoppen gynnar traven, krama om tygeln och ta tillbaka bäckenet. Släpp knäna och dra in naveln och skänkla.
Börja bromsa, och öka drivningen innan du bryter av till trav. Hitta en galopp som matchar traven så du får en mjuk övergång och ingen ”slängtrav”.
Lek med överlivets placering.
Släpp låren och knäna, skramla lite med dom så hästen släpper på skritten igenom hela kroppen.
Bit by bit, step by step
Vrid om din hand men lyft inte upp den, fortsatt mjuka skuldror.
Ett steg sluta, ett steg öppna och sedan framåt. Slläpp efter för att få runt hästen. Bra förberedande övning för galoppen.
Slutan skolar galoppen.
Minska galoppen med sitsen när vänster framben tar i i den högra galoppen.
Fatta galoppen när inner fram slår i.
Föreläsning med Helene Stridbeck, hästfysioterapeut och expert på hästars rörelsemönster och biomekanik.
Mina anteckningar följer…
När du ska kolla hästens tänder (vilket bör ske årligen) se då till att hästen är en veterinär tandläkare, och inte bara tandläkare.
Kota C7 sitter ihop med första ryggkotan.
Om en häst inte kan böja halsen kan det vara fasettlederna som spökar. Behöver inte påverka ridningen nödvändigtvis. Krångligt att röra sig inte vanligtvis smärta. Vissa rörelser kan vara svåra.
Om du också har en förträngning mot nerven kan den bli snubblig.
Ataxi kan förekomma hos sk.”vobblers”
Ryggen är ”bryggan” mellan hals och bakben.
80% som har sneda höfter är träningsrelaterade.
Inga har så mycket gaffelbandsproblem och ligamentskador som islandshästarna.
Halsen är hälsan, det är balansorganet.
Hur går balansöverföringen till?
- Halvhalter
- Övergångar
- Tempoväxlingar
- Intevallarbete både i blansöverföring och uppstärkning tex. galopparbete
- Stärkande arbete så bakbenen orkar ta balansen
- Jättejobbigt
- Tar många år att orka längre pass
Går hästen i hög form spänner hästen bröstryggen.
Det första hästen gör när vi tar tyglarna är att spänna bröstryggen. Rörligheten är störst i ryggen.
90% av alla ryttare har balansen i handen.
Hästen spänner ofta bröstryggen om senaparaten inte fungerar eller den har dåliga hovar.
Balanspunkten, den djupaste delen på hästen, och där ska även den djupaste delen på sadeln vara.
Less is more, träna fokuserat när du väl tränar din guldklimp.
Ryggen har växt klart först vid 7 års ålder. Nervsystem och kranium blir klara först vid 12 års ålder.
En avslappnad häst lär sig snabbare.
Kolla av hästen 1-6 ggr/år, 80% av hältorna kommer från hästens ben.
Böjprov -vi kan inte få fram något som inte finns, så starka är vi inte. Vi kan alltså inte ”tvinga” fram en hälta på detta viset.
Longera hästen någon gång per månad så du lär dig se din häst och känn igen taktfastheten.
Hälta fram: Nickar hästen ner med huvudet på det FRISKA benet.
Hälta bak: Hästen lufter upp kruppan på det HALTA benet.
Longering: Ger olika steglängd, är i o otakt, ställer kraftigt utåg, ovilja i ett varv, svårt med tex. galoppen.
Asymetri kan men behöver inte vara, hälta.
Något som är på tok? låt hästen vila några dagar. Hjälper inte det så åk in och checka av hos veterinär.
Det är främst frakturer man bör åka med ilfart direkt till veterinären.
En häst med låg ansatt hals har svårare att föra över balansen.
Smärtbeteende
Nr 1: OVILJA
Olik i de olika varven/ gångarterna
Ändrar sitt normala beteende
Exteriören har stor betydelse för hållbarheten
- Är hästen sned, belastar den snett på lederna vilket ökar skaderisken
- Långa veka kotor ger stor belastning på stödjevävnaden såsom senor och gaffelband
- Krokhasiga hästar har ökad risk för spatt
- Rakhasiga hästar tenderar att lättare få gaffelbandskador i fästena
- Hästens byggnad avgör hur lätt den kan gå i balans och därmed bära ryttare
Se på dig själv som ryttare och om du tar din hästs ansvar som dess UPPbyggande personliga tränare.
Det som fungerar är bra, det som känns motigt är troligtvis fel. Följ din magkänsla, lyssna och känn efter. Det är väl få raser som är så otroligt känsliga som hästarna är.
Vi gick sedan ner i ridhuset och tittade igenom alla hästarna.
Musse med Kinesiotejp för ökad kroppsmedvetenhet.
Dag 3
Som alltid övervakar bästa labradoren Lexi
Den yttre tygeln reser upp hästen i långtygel, bibehåll en buren innerhand.
Är ytterbogen inte ut så lägger sig gärna tygeln framför manken.
Denna dag var Musse trött, vi gjorde lite Ttouch på mun, tunga och öron. Sedan lite TTeam med ett snöre enkelt lindat runt hans hals, så allt skulle kännas harmoniskt och otvunget för honom.
Här får Musse TTouch på tungan, öronen och sedan Team med specialsnöre, skönt tyckte han!
Miranda på väg hem från stallet sista dagen, trötta och nöjda allihop.
Vill du läsa fler av mina anteckningar från kurser och föreläsningar så skriv bara ”anteckningar” i sökfältet här på bloggen så dyker det upp.
