Blandat

Step on it!

Så plötsligt tar jag tag i en av anteckningarna från en av alla de fantastiska föreläsningar jag fått glädjen att delta i.

Cecilia Ekeberg, hovslagare och tillika snart utexaminerad veterinär (läs STOR fjäder i hatten!) var på Johannesberg och berättade om det eminenta ämnet hovar.

Jag har samlat ihop tolv a4-sidor med anteckningar av blandad kaliber men hoppas någon notis kan komma dig till godo.

Dels berättade hon lite kort om hur olika veterinärer kan föredra olika typer av skoningar, och likaså även olika hovslagare, en del föredrar tåkappa, andra inte osv. Var kritisk och titta på hur din häst rör sig.

Hon berättade också en hel del för oss om hovens uppbyggnad och olika funktioner olika delar har. Tex att hovbenet inte har någon märghåla utan är porös.

Hittade denna fina bild från www.friskahovar.se

hov

Tips! Samuel Curtis bok om skor och hemsidan www.ontrackequine.com

Hästen rör sig mer som en pendel, vi har mer en 360 gradig rörlighet i våra fötter.

Senor är mer som en kraftöverförare –som en slangbella ungefär.

Travare har ofta låg trakt och lång tå –inte så bra för ridhästen men man gör så för att de inte ska galoppera lika lätt.

Fullblod och plattfotade hästar har oftare tunna sulor.

Vem får sko?

Sedan 80-talet vill man se en utbildning, som ett gesällbrev ungefär, som en lägsta nivå för en aktiv hovslagare. Hon berättade om att man försöker styra upp allas utbildningsnivå, men att det är svårt att komma åt alla. Däremot kan vi som hästägare ställa krav och frågor till våra hovslagare, var engagerad och tänk långsiktigt då blir det lättare för hovslagaren att göra ett bra arbete.

I dagsläget får alla sko en häst i Sverige, i England får man inte ens slå på en tappsko själv sedan lång tid tillbaka.

Man kan hitta namnen på de godkända hovlagarna av jordbruksverket via deras hemsida, vilket innefattar cirka 225 stycken.

Vi har ett avlångt land och hon tycker framförallt att de verkar ha extra bra sammanhållning och fortutbildning med hovslagare i Skåne och Göteborg.

Bästa miljö för en hovslagare är en plan yta med bra belysning, så kitta gärna upp era stall så hovslagaren kan göra sitt arbete så bra som möjligt.

Ämnet varmskoning kom också upp, en metod som är vanlig i England, Tyskland och Holland. Skorna görs från raka järn som hovslagaren formar till själv. Man får oftast en tightare passform vid varmskoning. Dock är röken från denna typ av arbete inte särskilt hälsosam, och brandrisken ökar helt klart, och reglerna för varmskoning är flera än att sko på ”traditionellt” sätt.

Största delen med hovslageriet är ändå verkningen, skon är egentligen bara en förlängning av det.

Ett av de främsta länderna i världen på hovslageri är England, i och med deras långa utbildning och långa erfarenhet.

Olika åkommor

Vi kom in på spiktramp, som tyvärr alldeles för många av oss varit med om. Cecilias tips är att ta ut spiken direkt, ta kort på hålet snabbt då det växer ihop fort –så att veterinären kan titta på det senare. Har man tur så händer inget eller så blir det ”bara” en hovböld.

Ett sömtryck visar sig först senare, kontra ett sömstick där hästen reagerar direkt.

Bärrandsröta + hålvägg är en kombination av bakterier och svampar. Mellan lamellranden och vita linjen kryper bakterierna upp och kan bryta ner hovväggen.

Och det finns hundratals olika bakterier och svampar –blä!

Optimala underlaget för att motverka hålvägg är snö och tort. Undvik torv, vissa kan bli sulömma av det. Det är också mindre vanligt att hästar som har skor på sig får hålvägg.

En sänkning är ofta svårare att lösa än en rotation.

Hon påpekar att man ska vara extra försiktig med verkning på en unghäst så den inte felbelastar sig.

Den tredje största orsaken till utdömda hästar är luftvägsproblem –halm är inte så hygieniskt.

En häst med kort rygg + långa ben har vanligtvis oftare tappskor.

Vi har skott våra hästar i ungefär 2500 år tillbaka – jisses vad järn vi måste förbrukat!

Vad kan vi göra för att underlätta?

Nästa ämne vi tog upp var broddar, hon rekommenderar att om man tränar mycket så är fyra brodd/ hov bra och gärna då låga brodd på ca 6-4 mm. Det dumma i kråksången med det är att du hindrar glidmomentet för senan och belastar innerdelen av benet mer än med två brodd/ hov. Anpassa efter underlaget, och var uppmärksam.

Har man tåbrodd i bak så sliter det mer på bakknäna. Bättre med asfalt än grusväg iom. Glidmomentet.

Snösulor kan ge tryck och ge en halt häst, var uppmärksam, men generellt sett är det bra. Ny teknik kommer hon nämner bland annat polar pads, jour sula.

Får din häst tappsko, byt inte hovslagare bara av den anledningen, ge denne en chans att ändra på balansen vid nästa skoning.

Hobensfraktur –ringsko kan vara bra för att fixera hoven och kan också kompletteras med kappor.

Sidokappa kan skjuta tillbaka skon lite.

Hon tycker aldrig man ska hamra på en hov som står ner med vikten på sig.

Kortare skoperiod kan gynna hästen balansmässigt. Kan vara bra att inte rida samma dag så hästen kan ”hitta balansen” igen.

Avsutten träning är ofta gynnsamt för skon.

Visste ni att hoven har större syreförbrukning än hjärnan när du travar?

Vad kan man titta efter?

Cecilia kollar först hur hästen ser ut upptill och allmänt exteriört. Hoven blir svar på hur hästen ser ut.

Om du nu ska ändra på något, så gör det långsamt.

Ofta har hästen brantare vinkel bak.

Hur är kotan i förhållande till hovens mitt?

Hovar kan även se ut på en mängd olika sätt, precis som våra naglar.

En hov med en eller flera ränder som buktar lite utåt kallas för ”foderrand” och kan bero på mag/tarmproblem eller ändrat foder/bete.

En hov med en eller flera ränder som buktar inåt lite, som fåror kallas för fångrand –men det är inte 100%, det finns alltid undantag, men bra att alltid vara uppmärksam –särskilt om man ska köpa ny häst.

Ljusa hovar har ofta lättare att få mugg. Har hästen problem med bara en hov kan det vara något annat som ligger bakom.

En hård hov kan man lägga våtvärmande omslag kring tills hovslagaren kommer, går att lägga in jodopax eller linfrö.

PRE-hästar har ofta hårda hovar.

Hovsprickor och innåttåade hästar är också vanligt förekommande hos PREhästar. De kan bero på hur de är framavlade, och skelettet är inte något du kan verka bort.

Alltid bättre med att ha större hov nertill än upptill, och att sidorna är lika stora är bra.

Är en hov mindre än en annan kan det bero på en tidigare skada eller att det ofta är den skon hästen tappar, och blir därav mer nerfilad och fixad med…

Titta även hur hoven ser ut under när du håller upp benet och hoven ”hänger”.

Parallell förskjutning kan man inte göra något åt, vanligt med vevande och roterande gång hos de hästarna.

En häst kan ”biljardera” eller ”nysta” benen när den går.

Biljarderar, rör frambenen i cirklar mot varandra

Skärmavbild 2015-04-29 kl. 22.25.34

Nystar, rör frambenen i cirklar från varandra.

Så, som sagt en blandad kompott av smått och gott om en av hästens absolut viktigaste delar.

Ingen hov, ingen häst.

Ps. Att just PRE-hästen blev omnämnd ett par gånger beror endast på att vi hade en sådan att titta på live under föreläsningen.

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply