Läser boken ”de sju goda vanorna” av Stephen R Covey just nu.
Kapitlet handlar om att vara proaktiv och om att det är vi själva som väljer hur våra liv ska formas, bli och se ut.
Detta stycke fick mig att tänka på hur det ibland kan kännas i en stallmiljö, där alla vill sina hästar bästa, där erfarenheterna skiljer sig åt, där vi kan ha extra svårt att medge våra misstag, där det lätt kan uppstå meningsskiljaktigheter, där vi utmanas att vara okej med att tycka olika -för vi vill hästarna väl, för att vi är emotionellt påverkade. För att våra perspektiv på samma sak ser olika ut.
”Att inte erkänna ett misstag, inte rätta till det och lära sig något av det är ett misstag av högre rang. Det leder vanligen till att man slår in på vägen till självbedrägeri och självförsvar och ofta tillgriper rationaliseringar (rationella lögner) för sig själv och andra. Detta sekundära misstag, denna mörkläggning, förstärker det första, ger det orimlig betydelse och förorsakar långt större skador på jaget. Det är inte vad andra gör eller ens våra egna misstag som skadar oss mest, det är vår reaktion på detta. Att jaga en giftorm som bitit oss leder bara till att giftet sprids i hela kroppen. Det är mycket bättre att vidta omedelbara åtgärder för att få ut giftet. Vår reaktion på misstag påverkar nästa ögonblicks kvalitet. Det är viktigt att omedelbart medge och rätta till våra misstag så att de inte får makt över nästa ögonblick och vi åter blir stärkta. ”
No Comments