Blandat Utbildning

Föreläsning med Helene Stridbeck

Det är en ynnest att kunna lyssna och lära från en så otroligt duktig person som Helene Stridbeck. I mitten på april var jag på en halvdagskurs med henne och mina anteckningar har jag renskrivit här. 

Helene tipsar följande för en hållbar häst:

  1. Variera träningen, så väl med underlag, utrustning och raka och böjda spår.
  2. Vila! Återhämtning i hela 2-3 dagar beroende på aktivitet
  3. Gå igenom hästens allmäntillstånd 1-6 gånger per år hos en veterinär i förebyggande syfte. Många kliniker erbjuder numera en ”hälsokontroll” -vilket ofta kan vara bra mycket mer plånboksvänligt om man kan upptäcka något i god tid. Vid en sådan hälsokontroll kollas oftast: Hjärta, lungor, hur hästen rör sig och den känns igenom.
  4. Är hästen halt ta hjälp av en veterinär 80% av hältorna kommer från benen (inte från ryggen)
  5. Lär dig se hälta vid longering och på rakt spår. Det finns massor med filmer man kan träna sina ögon på via YouTube. Ofta ser man avlastningssymptom och inte en direkt hälta.

Hästens hals

Halsen är hälsan och den viktigaste delen vid ridning, den står för balansen. Vi har våra armar, hästen har sin hals.

Hästen har 7 halskotor, 1:a heter Atlas och 2:a heter Axis, därefter följer C3-C7. C7 sitter ihop med första ryggkotan T1.

Hästens balans vickar framåt och bakåt, inte i sidled som hos oss människor.

En del hästar kan ha Ataxi, vilket man ibland kan upptäcka på vingliga bakben. 

Ataxi kommer från halkotpelaren. Inte muskeln. En häst som har en förträngning tex i kotorna i halsen kan få Ataxi, dvs. ett nevrologiskt fel. Så en häst blir inte halt av fel i muskeln. Även atros i halskotpelare kan ge hälta och stelhet i halsen. 

Fri hals = Fri rygg. Låst hals = Låst rygg.

En häst som ”går på bogarna” kan man ta sig en titt på halsen. Balansen sitter i halsen och de hästarna tippar liksom fram vid halt/stopp.

Samling = överföring av balansen, från halsen till bakbenen. Ingen viktfördelning sker.

Hur går denna balansöverföring till då? Jo, halvhalter, övergångar, tempoväxlingar och intervaller tränar upp detta. Det är fysiskt ansträngande, men utfört på rätt häst är det viktigt för att få en hållbar ridhäst. Det tar många år att orka ett längre ridpass på ett korrekt vis. Tänk dig själv att göra plankan i en halvtimme -eller stå i jägarsits… nyttigt absolut, men fysiskt ansträngande.

När ryggen är avspänd så pendlar benet utan muskelspänning.

Hästens ben

Senan är alltid ett muskelfäste. Ligamenten håller ihop skelettet.

Haser har vi en uppsjö av varianter på.

Rakhasiga hästar = hasens spets är lite framför rumpan och kotan. Denna typ av has tenderar att ha lättare för gaffelbandsfästesskador.

Normalhasig = Rumpa (sittben) + has + kota går i en rak linje vertikalt.

Krokhasiga hästar = själva hasen sticker ut lite mer bakom rumpan och kotan. Dessa hästar  har en ökad risk för spatt.

Frambenen då, jo här hittar vi ibland sabelbenta hästar. När knät är lite bakom bogen och hoven -lite kobent fast framifrån. Dessa hästar belastar knät ok vid lättare arbete men får det knepigare vid tex. hårdare galopparbete.

Hästar med djupa kotor får oftare problem med senor och gaffelband.

Gaffelbanden har mycket nerver runt sig, vilket resulterar i att de ofta gör mer ont. En senskada gör ibland inte lika ont.

Har hästen en lite för stor ”bulle” under bakknät så kan det vara galla. Ben vill inte gå emot ben. När det trycks ihop med varandra kommer ledvätska. Vid en inflammation i ledkapseln kommer enzymer in kapseln, då blir ledvätskan för vattning och då produceras det för mycket vätska = galla.

Det är bra att då och då böja igenom en frisk häst. Det blir lite som sjukgymnastik för dom. Tänk dig själv att stretcha igenom din kropp -rätt skönt!

Hältor

  • Hälta fram: hästen nickar ner med huvudet på det friska benet.
  • Hälta bak: hästen lyfter upp kruppan på det halta benet.
  • Bakhältor hamnar på samma sidas framben.
  • Framhältor hamnar på andra sidans bakben.
  • Om en hälta har gått för långt blir hästen ofta halt på två ben.
  • Bakhältor i kombination med ryggproblem syns oftast mer under sadel och ryttare.

Muskelproblem i ryggen är relativt lätt åtgärdat men svårare när det är skelettproblem som orsakar stora bekymmer.  

 Helene berättade att det som hänt (orsaken till smärtan) i nedre delarna av hästens kropp klättrar uppåt, och det som hänt högt upp i hästens kropp vandrar ofta neråt. Allt hänger ihop. Hältor är generellt mer lättåtgärdade än ryggproblem.

Har en häst ont i bakknäna har den ofta en mer fyrtaktig galopp.

Att hålla utkik efter vid longering:

  • Olika steglängd
  • Otakt
  • Ställer huvudet kraftigt utåt
  • Ovilja att gå fram i ena varvet
  • Svårt med tex. galoppen

Skaffa ny häst? Då tipsar Helene om följande:

Först och främst fundera ordentligt på, vad du ska ha hästen till?

Ta dig sedan tid till att se vilka för och nackdelar olika raser och typer av hästar kan ha för den tilltänkta huvudsysslan. Tex. är Islandshästen sällan hög i manken, de har ofta låg ansatt hals, är ofta sabelbenta och korta i ryggen. Och araber har inte så mycket stötdämpning i sina ben, de är ofta mer känsliga -på gott och ont. De rör sig också ofta mer bredbent i bak.

Man kan tänka att hästen består av tre delar. Tänk den som tre stora cirklar, en för halsen, en för magen och en för rumpan. Positivt är om dessa tre cirklar blir någorlunda lika i storlek och symmetriska.

Ställ upp hästen symmetriskt (med alla fyra hovar parallellt två och två). Titta på båda skulderbladen -är de symmetriska? Titta på korset, är det rakt? Ställ dig på en pall om hästen är hög, så du verkligen ser ordentligt.

Känn sedan på höftutskottet (bulan som sticker ut ovanför virveln) stå bakom hästen och känn med en hand på var sida. Vilken är längst bak, är de lika höga, vlken sida är mer muskulerad ovanför vilken av virvlarna? Du får givetvis känna in hästen innan du kramar rumpan på den -för allas säkerhet. 🙂

Ställ dig vid sidan om hästen och se om du liksom kan gunga hästens höft lite upp och ner. Är det inget gung är det ofta muskelrelaterat.

I skritt tittar Helene mycket på själva steglängden vid longering. Araber tar oftare lite kortare steg.

Galopp på longering:

  1. Se hur villig hästen är att fatta själva galoppen
  2. Att den inte korsar
  3. Det är lättare att se hälta på ett innerben än ett ytterben
  4. Det kortare benet är ofta det problematiska
  5. Känn på det friska benet först så du får en referens
  6. Se hur hovarna rör sig och är utformade, samt skoningen

Fallstudie

Efter att vi haft teori så gick vi ner i ridhuset och tittade på flera hästar för att få se allt i praktiken -mycket matnyttigt! Till min stora glädje var min kurshäst Papillon där för att få en genomgång. Vi kände nämligen att det var något som inte stod helt rätt till efter några dagars ridning. Vad vi såg och vad vi kom fram till:

Problem: Vill inte galoppera och är delvis ovillig att gå fram.

Observerat: Ställer svansen snett, ibland kan detta hjälpa hästen om den är sned. Till exempel kan en svans ställd åt höger avlasta och ”hjälpa” ett vänster bakben som kan vara mindre muskulerat eller som gör ont. Troligtvis något som inte är helt bra i höger bakben och eller ländrygg. Han har relativt mycket galla, som bör åtgärdas.

Rekommendation: Besök hos veterinär. Därefter skogsridning kontinuerligt i cirka 1 år, första månaden bara i skritt.

Dagens slutord får bli dessa: Kyla stoppar blödning. Vibration skapar blödning.

Skärmavbild 2016-06-02 kl. 21.55.42

Jag och Papillon på kurs en vecka innan föreläsningen <3

Jag är relativt ny på ämnet hästens anatomi, så eventuella missförstånd eller felskrivningar kan förekomma. Lämna i det fallet gärna en kommentar eller hör av dig om du undrar över något.

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply