I slutet av april höll en av mina största idoler inom hästfysiologi, Heléne Stridbeck, en föreläsning för en ny grupp under utbildningen i Integrerad Ridkonst. Här är mina anteckningar sammanställda:
Heléne berättade kort om sin historia, bland annat om hennes fina samarbete med Arne Lindholm, veterinären som startade Mälarkliniken. Hon berättade om hur glad hon är över alla lärdomar han gav henne, alla föreläsningar och utbildningar hon fick följa med på. Det slår mig igen, under tiden hon berättar, hur viktigt det är med kunskap, att vara nyfiken och vilja lära sig mer.
Först hade vi kortfattad teori om hästens anatomiska uppbyggnad, framförallt i rygg och ben.
Kort om ryggen:
Hästen har 18 ryggkotor med tornutskott med ligament. Hästar har inga diskar och kan följaktligen inte få diskbrock, däremot kan hästar få atrox. Atrox syns på röntgen, är det långt bak kan det te sig som en bakbenshälta.
Bäckenet är färdigvuxet först när hästen är 4 år, innan dess är det lite sladdrigare.
Hon rekommenderar inga höga farter på hästar under 4 år, då det ökar risken för knäskada då leden fortfarande är lite ”lös”. Vilket får mig att skänka en tanke till galopphästar…
Hästar avlastar sig via ryggen.
Kort om ben
85% av hästars problem kommer från benen.
Hästen bär 2 ton(!) på varje kota vid landning från ett hinder på 1,40 m.
Hovled och kotled påverkas mer av brodd, den bibehåller bättre ”glidmoment” för hästens ben med två broddar kontra fyra. Senor går ofta sönder/blöder pga. värme eller slag.
Gaffelband fugnerar som en hängmatta för kotan.
Bakknäskador har blivit allt vanligare.
Bra uppfödning i kombination med att unghästen rört mycket på sig i hagen med kompisar som föl de första 5-6 månaderna är det absolut viktigaste för att få en hållbar häst.
Hästens framknän belastas bakifrån.
Gaffelbandskador ser ofta sämre ut på mjukt underlag.
Skada i hovleden syns ofta tydligare på hårt underlag.
Vid ridning ser ofta bakbenen bättre ut.
Ett böjprov visar bara lederna.
Heléne pratar också om hur viktigt det är med framåtbjudning och rekommenderar att man mestadels fokuserar på att rida framåt de första två åren.
Praktik
Efter teorin så gick vi ner i ridhuset och kikade på några hästar, ett av syftena med denna dag var att vi själva ska bli bättre på att se och upptäcka eventuella hältor eller andra problem en häst kan ha. Vi tittade på hästens exteriör, hur den rörde sig, kände igenom ryggen, samt tittade hur sadeln låg. (En del noteringar nedan har inget med hästen på bilden att göra).
Tuva
Första hästen ut var Tuva, 16 år. Något överbyggd, vilket gör det svårare för henne att höja sin bröstrygg. Stora reaktioner vid manken är ofta efter sadeln eller smärta i ett frambens lägre regioner. Vill hästen inte böja sitt bäcken kan de vara ett bakknä som är problemet. Vi konstaterar att Tuva är lite sabelbent (att benet har en form som ett C, eller snarare ( om man tittar på den från sidan). Detta kan man vara uppmärksam på som hovslagare för att underlätta så gott det går för hästen. En trakt växer av att hästen inte trampar igenom och/eller rullar över lite kvickt. Heléne rekommenderar i dessa fall att testa en ringsko eller sula. Tuva såg generellt fin ut, lösgjord i sidorna och med lång avslappnad hals. När vi kikade på hennes sadel så nämnde Heléne några saker man kan tänka efter extra mycket på.
Helénes sadeltips:
- Den djupaste delen på sadeln ska ligga över den djupaste delen på hästryggen.
- Ta in din hand i bakkant på sadeln och följ bossorna framåt och känn så att de ligger an hela vägen mot hästens rygg och inte glipar någonstans.
- Den ska inte ligga för långt bak på hästen heller, följ bröstryggen, den ska inte ligga bakom sista revbenet.
- Gärna 3 fingrar brett i ”kanalen” mellan bossorna.
- Låt inte voylocken vara för stor, den kan påverka hästens rörelsemönster, och se upp med de populära stora sömmarna i kanterna på voylockar och schabrak, så de inte ger extra tryck kring sadeln.
Obelix
Denna valack noterade vi höger fram och vänster bak som gick aningens utanför symetrin, men överlag helt ok. Skulle vara uppmärksam på hullet.
Rapptroll
Tror jag var namnet på häst nummer tre, 14 år. Gick lite snett in med höger bak, kanske för att den lutar in pch landar hårdare på höger fram. Snedbelastning kan vara på grund av problem i hasen.
Många sekundära skador, när hästen kompenserar en smärta och belastar sig ”onormalt” uppstår vanligtvis i nacken.
Draken
Trampade inte igenom vänster bak ordentligt.
Debro
Denna stora, söta sjuåriga valack roterade lite i höger bak, som troligtvis hänger ihop med att något inte är helt ok i knäet.
Om svansen hänger mer till höger eller vänster, kan vara ett tecken på att något inte är som det ska i bakbenet.
Denna häst har också lågt och djupt sittande ögon, vilket gör att den kanske inte ser lika bra som andra hästar. Den kanske upptäcker saker senare än ryttaren eller hästkompisen som går bredvid redan sett på längre avstånd, kan upplevas som ”spooky” så är extra bra att verkligen vrida huvudet på dem, så de får en så stor chans som möjligt att se omgivningen ordentligt.
Vi upptäckte även i ena varvet att han vinklade ut höger bakben och tog in hasen. Samt att han stupade ner mer i vänster fram.
När han galopperade såg vi att ytter bak inte riktigt kommer förbi innerbak och han korsgalopperar gärna, orsaken sitter förmodigen i bakbenen. Det behöver inte vara något allvarligt, men man ska vara medveten. Heléne trodde att han skulle bli fin med rätt sorts träning, men också att en kontroll vore bra, för att säkerställa så det inte är något annat bakomliggande problem.
Det är vanligare med problem i bakknän hos hästar med rak och relativt orörlig ländrygg.
Desto mer man vet om sin hästs ”tillkortakommanden” desto större chans är det att vi som tränar hästen, kan ge den så bra förutsättningar som möjligt. Precis som att jag är svagare i min vänstra arm, då jag är högerhänt. Jag kan med fördel träna lite extra på min vänstra sida för att göra mig själv lite mer liksidig, detta gör mig långt ifrån oduglig.
No Comments