Här är en artikel om aktiv stallhållning, eller ”active stable” som det kallas -jag var på föreläsning i torsdags där ämnet togs upp, så mer info kommer 🙂
http://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/aktivt-stall-flyinges-hastar-testades-med.htm
Aktivt stall? Flyinges hästar testades med ”stegräknare”!
När riksanläggningarna fick lösdrifter var det många som tänkte ”äntligen”. Förhoppningsvis kan dessa tre anläggningar, med sina möjligheter till forskning, hjälpa till att utveckla den moderna hästhållningen på ett bra sätt. En av de första studierna har nu kommit.
Text: Husdjursagronom Sara Slottner
Foto: Ida Röök
När Flyingehästarna fick tillgång till sin nya lösdrift passade skolan så klart på att utnyttja situationen till lite forskning. En studie gjordes av hippologstudenten Kristine Gulbrandsen, som i sitt examensarbete jämförde hur mycket hästarna rörde på sig när de stod i sina vanliga stall, jämfört med efter att de hade släppts in i lösdriftssystemet.
Utrustningen som användes var en slags aktivitetsmätare – Ice Tag – som registrerar om hästen står, ligger eller rör på sig. Den fästs på ett bakben och hästarna har på sig den hela tiden under försöket, utom när de tränas. Aktivitetsmätaren har använts tidigare i examensarbeten på Flyinge och har visat sig fungera bra.
Tre olika uppstallningar
Skolhästarna på Flyinge fick agera försökskaniner i studien. Det var tre olika uppstallningar som testades. Under den första perioden av försöket hade man mätare på två grupper av hästar. I den ena gruppen stod hästarna på box merparten av tiden, men gick i gräshage tre till fyra timmar per dygn tillsammans med någon eller några andra hästar. I den andra gruppen, kallad ”vänd på dygnet”, gick hästarna ut i gräshage på eftermiddagen och togs in i box igen på morgonen. Under natten hade de tillgång till vindskydd. Aktivitetsmätningarna gjordes under tio dygn.
Andra perioden hade båda hästgrupperna flyttats över till Flyinges nya lösdrift (Active Stable). Även här gjordes aktivitetsmätningen under tio dygn, men den påbörjades inte förrän hästarna hade haft tre veckor på sig att vänja sig vid det nya systemet. Kraftfoderstationerna i lösdriftssystemet var inte i bruk under studien.
Litet underlag
Det var tyvärr för få hästar i studien för att det ska gå att dra några generella slutsatser om hur hästar rör sig i de olika uppstallningarna. Däremot är det självklart ändå intressant att jämföra de enskilda hästarnas beteende mellan olika system.
Alla tre hästar som studerades både i box och i lösdriftssystemet rörde sig föga förvånande betydligt mer när de gick på lösdrift (två till fyra gånger mer). Skillnaden var inte lika självklar i ”vänd på dygnet”-systemet, som väl får sägas är en blandning mellan lösdrift och box. Där var det individuellt i vilket system hästarna rörde sig mest. Däremot rörde de sig i genomsnitt dubbelt så mycket som de som stod uppstallade i box.
Rörelsen från aktivitetsmätarna fås som ett index, men omräknat till meter innebär det att hästarna i lösdriftssystemet och ”vänd på dygnet” rörde sig omkring 5,6 kilometer per dag, jämfört med 2,5 kilometer för dem som stod i box. Då är inte ridning och körning av hästarna inräknat.
Enligt de första siffrorna från Flyinge verkar alltså lösdriftssystemet fylla sin funktion. Hästarna rör sig mer vilket förhoppningsvis ska påverka hälsa, välbefinnande och hållbarhet positivt.
Referens:
Gulbrandsen, K. 2014. Rörelseaktivitet i tre olika inhysningssystem för häst. Sveriges lantbruksuniversitet, Hippologenheten. Examensarbete på kandidatnivå, K40.
No Comments