På föreläsningen för Per Michanek pratade vi om värme/kyla/täcken. Mycket intressant läsning! Bilder och viss text är från hans föredrag i Nyköping i torsdags.

Täcke på häst -värmebalansen

 Vi pratade om varmblodiga djur -endoterma; dessa producerar dess egen värme inifrån och bibehåller temperaturen oberoende av omgivningen och kan leva överallt. Kallblodiga -exoterma; växelvarma, de slösar inte med energi, är bränslesnåla och inte aktiva i kyla -tex en ödla.

Vi är olika tempererade beroende på vad vi ÄR för något, naturen har anpasat oss efter vad vi var i för miljö från starten helt enkelt. Men coolast är ändå kamelen när det kommer till kroppstemperatur!

Hästar är precis som vi människor, varmblodiga. Är vi för varma så avstannar ämnesomsättningen och är vi för kalla så börjar vi skaka (musklerna börjar arbeta) är vi dock kalla en längre period så slutar vi skaka/”frysa” och bruna fetter börjar produceras.

Hästen kan hålla värmen genom olika saker, precis som vi människor, här är några exempel:

Kyla

En människa kan börjar bli kall redan vi +27 grader (om vi står nakna utomhus) en häst däremot börjar bli kall först vid -25 grader (!) Ett stor djur klarar sig bättre i kyla än ett litet djur -tänk tex. på extremerna elefant kontra en liten mus.

Hur kan en katt med en nedre kritisk temp på +30C klara sig ute i svenskt vinterklimat? Jo den ökar sin förbränning och äter tre gånger så mycket mat som vid +30C. Katten går inte och fryser hela vintern, den ändrar sin förbränning och därmed ändrar den också sin nedre kritiska temperatur.

Hästen och andra däggdjur gör på samma vis. De kan anpassa sig till i stort sett alla klimat så länge det finns föda, det skulle finnas vilda hästar på nordpolen om det inte vore för kallt för gräs att växa där.

För att kompensera ”värmereglaget” på en klippt häst kan man istället för att sätta täcke på den, öka dess foder.

En blöt eller svettig häst på vintern då -när pälsen är alldeles lurvig och det är flera minusgrader ute -vad gör jag då?

Antingen kan man ta in hästen, låta svettet komma ut i täcket, och du får ett blött täcke att ta reda på (mao. ganska obehagligt för hästen och onödigt extrajobb). Eller så låter du hästen låta sin kropp ta hand om jobbet själv. Vilket Per tycker är helt ok upp till minus 25 grader. Det är vad han gör på sina galopphästar.

Vattnet på ytan förångas med hjälp av strålning utifrån (sol -och atmosfärisk strålning) men på vintern är strålnignen så liten att avdunstningen tar mycket längre tid. Vattnet ute i pälsen stjäl dock ingen värme från hästen, om så var fallet skulle ju hästen torka jättesnabbt!

Givetvis är det skillnad på päls och stor och liten, gamal och ung… var lyhörd och håll koll på hästens vikt!

Behöver hästar täcken då? Man har gjort en studie på detta och kommit fram till följande skillnader:

Hög luftfuktighet kyler INTE när det är kallt, vid låga temperaturer kan luften endast innehålla obetydliga mängder fukt. Torr luft leder faktiskt värme något bättre än fuktig. Avdunstningen från huden ökar när luftfuktigheten är låg. Vid moln är det mindre strålning från solen vilket gör att det känns kallare än vad det är, detta behöver inte påverka luftfuktigheten.

Problem: att bli AV med värme(!)

75-80% av den kemiska energi som används vid muskelarbete blir värme

Ca 50% av fullblodshästens vikt ÄR muskler (en människa ca 40%)

En mycket stor del av hästens muskler arbetar när den galopperar

En arbetande häst producerar 2-3 gånger mer värme per kilo än en människa, men har bara en tredjedel av kroppsytan att avge värme ifrån.

Hästar är bra på att svettas, en 500kg häst kan svettas upp till 15 liter, per timme! Latherin är ett ytaktivt protein som finns i hästsvett och som gör att pälsen snabbt blir blöt, för att underlätta avdunstning. (Mc Donald et al., 2009)

Svettkörtlarna blir större och huden tunnare under sommaren (Sneddon et al. 2008) Större skillnad hos fullblod än ponnys.

Hästarna anpassar svettning genom att vänja sig. Ta tempen på en galoppör efter ett lopp, så har den ca 42 grader i temp. Är temperaturen på din häst över 40 grader direkt efter arbete (före avskrittning osv.) kan det vara kritiskt. Så vi kanske tror att hästarna klarar värme bättre än kyla -men så är alltså inte fallet.

Om hästen själv får välja -så är den hellere inomhus i skuggan varma sommardagar, än kalla vinterdagar, då den föredrar utomhusvistelse -trots snöoväder och hård vind.