Monthly Archives

mars 2015

Blandat

Pyton!

Exakt så känner jag mig nu. Pyton!

Vi har haft  besök av möss på sistone i stallet. När jag kom in nu på kvällen pep det som bara den från en söt stackare som fastnat men inte dött.

Släppte lös den i en tom hink, förlamad från midjan och bakåt från fällan. Hemskt, fruktansvärt beslut. Med min sambo i telefon, fick jag avsluta dess liv för att få bort lidandet. Mår verkligen pyton nu. Har aldrig, tack och lov, behövt ha ihjäl något så stort förut. En stor sten fick bli mitt tillhygge, känner mig så hemsk och illa till mods!

Vila i frid lilla mus ❤️

Blandat

Hur trivs din häst, egentligen?

Om du var din häst, skulle du gilla livet?

Väldigt många hästar står alldeles för länge i boxar, en och en. Kan verkligen känna hur förändringens vindar blåser över europa just nu. Alla fiffiga lösningar med ”active stable”, lösdrift, flera hästar i samma box mm.

Denna artikel är både läs- och tänkvärd!

http://www.dailymail.co.uk/news/article-2999859/Why-horses-say-neigh-stables-Research-shows-animals-left-miserable-stressed-single-boxes-not-like-living-alone.html#ixzz3UjnEonFL

Why horses say neigh to their stables: Research shows animals are left miserable and stressed by single boxes because they do not like living alone

  • Stables prevent horses interacting with their neighbours, scientists say 
  • Isolated animals suffer higher stress levels and become harder to manage
  • Nottingham Trent University study shows horses are happiest in paddock

We think it provides them with a warm and cosy sanctuary – but apparently horses hate being saddled with stables.

The beasts find them a miserable and stressful experience, research reveals.

As a herd animal, horses prefer to be in groups and stables prevent them interacting with their neighbours, according to a study by Nottingham Trent University.

Stable condition: Scientists found the animals’ stress levels - measured by the hormone corticosterone - rose and they became difficult to manage as they became increasingly isolated

Scientists found animals that were isolated had higher levels of stress hormones and became difficult to manage.

The findings, published in the journal Physiology and Behaviour, showed that horses are at their happiest in a paddock.

These stress levels could also lead to sickness and disease, the study published in the journal Physiology and Behaviour found.

Research: The study by Nottingham Trent University (above) found that as a herd animal, horses prefer to be in groups and stables prevent them interacting with their neighbours

Equine welfare expert Kelly Yarnell told the Daily Telegraph: ‘To the human eye, the stable appears safe and inviting and is based on the belief of what the horse finds comfortable.

The isolation brought about by single housing could activate an equine stress response
Kelly Yarnell, equine welfare expert

‘However, for a social animal that spends most of its time in close contact with other horses, the isolation brought about by single housing could activate an equine stress response.’

She said equine welfare would be improved by shared housing. In the wild, horses live in herds that move over up to 30 sq miles while domestic horses often spend most of the day inside.

Lee Hackett, director of equine policy at The British Horse Society, said the study should change the way we keep horses.

He said: ‘It is fairly obvious that keeping any animal in a domestic setting could potentially compromise it, whether that be a hamster in a cage or a lion in a zoo.’

 

Blandat

Smärtansikte

Har ni koll på hästens smärtansikte?

Om inte, så rekommenderar jag en kik in i Izabella Gransweds veterinärblogg.

http://www.hippson.se/blogs/HusbloggareIzabella/index.htm

Hej!

Igår var jag på kurs i Uppsala, temat var Equine pain face. Hur vet man egentligen om en häst har ont någonstans? Alla som hållt på med hästar ettag har oftast omedevetet lärt sig att se hur en häst som inte är glad ser ut. De har även lärt sig att se hur en häst som har mycket ont ser ut, men vad är det egentligen man tittar på? Du tittar sannolikt på något i hästens ansiktsuttryck fast du egentligen inte reflekterat över vad.

När hästägare ringer oss angående akut sjuka hästar så säger de ofta: Hästen har ont, den är inte glad, eller, den har jätteont! Ofta så känner man också igen beteendet och uttrycket som ens egen häst har, och när något där avviker från det normala så misstänker man ofta smärta eller problematik av något slag. Men om du skulle stå och observera hästar du aldrig träffat förut (du vet inte hur de brukar se ut), hur gör du då för att utvärdera om de befinner sig i någon form av smärttillstånd? Detta fick vi lära oss om på kursen Equine pain face.

Det har gjorts en del ny forskning kring ämnet där man först observerat och filmat hästar utan smärta, och sedan efter att man inducerat smärta på dem. Obs! Studier av detta slag är extremt kontrollerade och går igenom många granskningar innan de verkställs. Ingen av hästarna utsattes för fara utan det handlade om kortvarig smärta för att just kunna avläsa ett beteende och ett pain face.

Vad såg man? Jo, genomgående för hästar som hamnar i smärttillstånd är att de framförallt kommer att ändra sitt ansiktsuttryck. De kommer att bredda öronen som pekar ut åt sidorna istället för rakt upp. De kommer att spänna muskeln som går strax ovan/framför ögat och näsborren kommer få en annan form. Dessutom kommer en rad olika sociala beteenden försvinna eller utebli, självklart beroende på graden av smärta. Om ni någon gång sett en kolikhäst som haft mycket ont så kanske ni märkt att den inte riktigt är ”kontaktbar”. Smärtan tar över fokuset och mat samt kompisar blir ointressant.

Men hur kan man använda detta i praktiken? Dels är det viktigt att man som hästägare känner till detta så att man snabbare kan misstänka om hästen verkar smärtsam. Sen är också tanken att det ska kunna bli en stor hjälp framförallt i vården kring sjuka hästar när de behandlas av veterinär.

Att smärtlindra en häst med läkemedel har ju också sina biverkningsrisker, därför försöker man som veterinär vara sparsam med läkemedel om det inte anses ”behövas”. Men faktum är (vilket vi också fick lära oss på kursen) att nyare studier visar på att t.ex. kolikhästar som blivit buköppnade faktiskt verkar återhämta sig snabbare med ökad smärtlindring och dessutom komma hem snabbare från sjukhuset. Detta kan ju i längden också leda till lägre kostnader för vården. Det blir hela tiden en avvägning där hur mycket läkemedel hjälper versus biverkningsrisker. MEN, jag anser ändå att vi måste ändå frångå den gamla synen att ”lite smärta är bra”.

Smärta har ju såklart också sina ”fördelar”. Det är ett sätt för hästen och för oss att skydda den kroppsdel som är skadad. När jag utbildade mig till veteriär fick jag under praktiken höra att man t.ex inte skulle smärtlindra en häst med fraktur för att den då skulle ställa sig på benet och förvärra skadan. Det synsättet tillhör idag dock den gamla skolan. Detta skulle aldrig ske om man enbart gav antiinflammatorisk medicin. Om du t.ex. bröt benet och fick ipren, inte skulle du då springa iväg och ha sönder ditt ben ännu mer? NEJ, men inflammationen (som gör mkt ont när den kommer) kring frakturen skulle direkt motverkas och smärtan i långa loppet skulle snabbare börja bromsas, ju snabbare du fick medicinen.

Idag får man lära sig att först stabilisera en fraktur (bandagera eller sätta skena) och i samband med detta smärtlindra hästen. En häst som t.ex. ska åka transport med frakturerat ben och inte är stabiliserad och smärtlindrad innan kommer sannolikt löpa högre risk att på grund av smärtan och stressen ramla eller skada sig ytterliggare under färden. idag är det ”ute” att inte smärtlindra hästar. Det verkar som att smärtan (förutom den vid akut skada) kanske inte har så många fördelar som man tidigare trott. Den är snarare negativ för återhämtningen och läkningstiden.

Hästar som t.ex. står inne på hästsjukhus för vård kan utvärderas med hjälv av systemet på bilderna där man kan poängsätta hur smärtsam hästen verkar vara, framförallt för att veta om man måste laborera med ytterliggare smärtlindring samt få information om mindre förändringar i hästens tillstånd.

Under kursen fick vi också kolla på filmer på ca 20 st hästar som vi fick bedöma smärtstatus på enligt protokollet. Det intressanta var att föreläsaren i slutet bad oss jämföra ”smärtpoäng” för 2 st av hästarna. Det visade sig då att majoriteten av deltagarna hade mycket höga smärtpoäng på den ena hästen och mycket låga på den andra. Det vi inte visste var att det var samma sjuka häst vi betygsatt – 2 h före och sedan 2 h efter  att stark smärtlindring satts in. Häftigt va?

Ja nu har ni lite att fundera över. Det var även så mycket intressant fakta kring kronisk smärta på häst och hur den uttrycker sig. Hoppas hinna skriva om det också.

Ha en bra dag!

/Izabella

Blandat

Bra skrivet om bett!

Ni som följt mig ett tag vet att jag ifrågasätter att rida med bett i en hästs mun. Jag dömer inte, men jag ifrågasätter, och väljer att fortsätta att rida med bettlösa alternativ.

Tycker denna veterinärstudent skriver ett mycket bra inlägg här:

http://mobil.sensation.devote.se/blogs/29767790/jag-har-slutat-att-rida-med-kandar.htm

Jag har slutat att rida med kandar

Som veterinärstudent under fjärde året på utbildningen lär man sig väldigt mycket om hur man tar sjukdomshistorik, diagnostiserar och behandlar djuren. Under hela höstterminen hade vi föreläsningar om sjukdomar och operationer inom smådjur, häst, idisslare (ko och get/får) samt gris (lite fjäderfä stoppade SLU in också).

En specifik föreläsning om hästens tuggsystem fattade mitt intresse och efter den såg jag vår användning av hästarna på ett helt annat sätt än vad jag gjorde tidigare.

 

Hästens tänder växer en stor del av deras liv, tills de är över 20 år gamla därefter slits de sakta ut. Tuggsystemet är gjort för att det ska arbeta 15-20 timmar/dygn. De kan bara tugga på en sida i taget och tuggar ungefär 40-55 pendlingar per sida innan den skiftar över till den andra. Fodret skjuts i ett Z-mönster genom munnen innan den sväljs.
Hästen sliter naturligt själv ner sina tänder och raspning/tandvård behövs inte. Men visst har vi alla hört att vi ska ta våra hästar till veterinären och kolla tänderna en gång om året…

 

Och varför ska vi göra det då om jag säger att hästens tänder inte behöver raspas?
Jo, om jag skriver så här. Alla hästar som används till ridning eller körning med träns och bett har munsår. Självklart mer eller mindre beroende på hur du använder bettet på hästen men majoriteten av våra hästar har munsår. Munsåren kan vara sår i mungiporna eller tryckskador i gommen efter underkäkens tänder till exempel.

När vi sätter i bett i munnen på hästen och drar i tygeln stimulerar vi en reflex. När bettet nuddar den första kindtanden kommer det utlösa en gapreflex som är naturligt för foder som hästen tuggar men blir en oönskad reflex när vi rider. Vad gör vi ryttare då? Jo vi spänner på nosgrimmor som t.e x den klassiska Aachennosgrimman som dessutom har en rem under bettet också, vilket ska förhindra hästen att gapa.
Om man skulle titta på en hästskalle i transversellt snitt, kommer man se att allt utrymme som finns i en hästmun när den är stängd är obefintligt, då allt utrymme tas upp att tungan. Det utrymme som finns är utrymmet mellan kindtänderna och kindslemhinnan det utnyttjas när hästen tuggar och behåller fodret där under tiden. Ni kan då själva föreställa er att det egentligen inte finns plats för någon metall alls i en hästmun, mellanrummet mellan framtänderna och kindtänderna på en häst är inte där för att vi ska kunna placera ett bett, det är där för att hästen ska kunna tillgodose sig själv med mat. När hästen försöker gapa med bett i munnen och träns kring huvudet inverkar nosgrimman på ett sånt sätt som gör att hästen biter sig själv i munnen.

Det är främst två saker jag tänker på när jag väljer träns och bett. Det första är tjockleken och utformningen av bettet. Jag vill ha så lite metall som möjligt i munnen, för ju mindre metall jag har destu mindre metall behöver ta vägen någon stans i den trånga trånga munnen (tryckas mot tungan och gommen). Med utformningen menar jag så lite kulor, valv, krusiduller, vinklar, gänger osv. osv. för att störa och trycka så lite som möjligt. De betten som har blivit omdiskuterade att ge så kallas ”tungfrihet”, säger jag bara ”Tungfrihet, my ass!”. Om du har ett bett med ett högt valv, som jag väljer att kalla det, om det inte ligger dikt an tungan vart tror ni då att det tar vägen? För det måste ta vägen någon stans i munnen. Jo, upp i gommen.
Den andra saken jag tänker på är tränsets utforming. Jag har länge ridit med en klassisk aachengrimma, men väldigt löst spänd. Den är nämligen utformad att trycka rakt mot kindtänderna, vilket nog inte så är behagligt. En remontgrimma är ett typ av träns jag fattat mycket tycke för då den inte trycker någonstans eftersom den endast omger undersidan av bettet. Även den spänner jag mycket lite när jag rider med det.
En stilla hand har förstås också en positiv inverkan.

Jag ska ju självklart vara ärlig och säga att givetvis har jag gjort alla fel som finns. Det är mycket man lär sig som liten när man är ny i hästvärlden som man inte ifrågasätter utan man bara gör för att det är så man är lärd. Man blir lärd att ”i det hålet där, där du kan stoppa in fingrarna i hästens mun, där ska du lägga bettet” och så är det. Jag ifrågasatte aldrig vad det var för bett man stoppade i munnen eller hur det skulle kunna tänkas påverka hästen på något sätt, bara det blev lättare för mig som ryttare att hantera hästen vid ridning så var det prefekt.
Jag får lite ont i magen av att hästarna får betala ett sådant pris för att vi ska ha dem som hobby. Tro inte på allting som säljs i ridsportsbutikerna, bara för att det är till för ridsport betyder inte det att det är bra för hästarna. Det är många gånger inte några veterinärer eller hästspecialister som utformat betten. Nej, nej det är företag som vill tjäna pengar.

 

Detta inlägget är inte skrivet som något påhopp mot någon eller några, jag vill bara väcka ert intresse och be er alla hästmänniskor där ute att börja ifrågasätta allt vi gör med våra hästar, att bli mer medvetna om vad vi sätter på dem och sen ber dem att utföra. Det bästa man kan göra för sin häst är att VARIERA. Ha minst 3 uppsättningar med olika träns och 3 olika bett och variera mellan dem i ridningen. Helst ska ett av de tränsen vara ett bettlöst, då är det väldigt optimalt. Om man kan variera med helt olika typer av huvudlag och bett kan man enkelt förhindra trycksår och andra typer av skav/tryck eftersom det då varje dag trycker på olika ställen.

 

Jag har slutat att rida på kandar, för när man tänker på det så är det verkligen det sämsta du kan stoppa in i en hästmun. 
Som sagt, ta inte detta som kritik eller som att jag säger att alla misshandlar sina hästar – för det gör ni inte. Men munhälsa hos våra hästar är ett globalt problem vi ställs inför på grund av hur vi använder dem. Och därför behövs det en munhåleundersökning en gång om året av en veterinär.

 

Tack för att ni läste!

 


Aachennosgrimma, klassiskt tvådelat tränsbett


Remontgrimma, tvådelat tränsbett

Westernträns utan nosgrimma, rakt ledat stångbett.


Hackamore med korta skänklar, bettlöst.

Blandat

Home sweet home

Efter en vecka i franska alperna känns det nu fantastiskt skönt att vara hemma igen. Har varit underbar skidåkning med sol varje dag, men långa slingriga vägar i en liten buss följt av en överfylld flygplats i Grenoble, gör att soffan just nu känns extra skön. Man tänker ju att det inte är så långt bort med ca 2,5 h flygtid, men det har tagit ca 11 timmar dörr-dörr.

Skidåkning är ju också en liksidig sport, har tänkt extra mycket på min kropp och hur jag rör mig -i avsaknad av hästar senaste månaden…

Har försökt göra lika stora slalomsvängar åt båda hållen, och hålla axlarna rakt ner mot backen -svårt! Väldigt tydligt att man är starkare i sitt ”ståben” vilket i mitt fall är det högra. Blev extra tydligt i de brantare backarna, ville bromsa mer åt ena hållet och hellre svänga åt det andra då.

På onsdag kommer Carolina Fransson från www.ohr.se ut till stallet och undervisar i belöningsbaserad träning, det ser jag fram emot!

 

Blandat

Incheckad

Ett par fantstiska veckor har flugit förbi i härliga Florida. Ser fram emot att krama Nemah imorgon, säkra källor säger att hon fäller och med DEN pälsen kommer jag vara lika vit som henne efter den kramen.

Vi flyger med det nyhetsomspunna Norwegian, men tack och lov är det inte inställt, bara en timme försenat. Sjukt trist flygplats, tur jag är kittad med både bok, mobil och dator.

Glad åt att läsa min härliga kurskamrats blogg där hon skriver om vårt senaste besök på Johannesberg. Kika in till hennes blogg HÄR

Har hängt en hel del vid denna pool och till och med ”torrridit” på solstolen, alltså tänkt mig att jag rider vissa rörelser fast utan häst. Upptäckte att det här med att simma, eller ska vi kalla det ”blötrida” kanske? 🙂 Det tror jag stärker såväl kropp som liksidighet.

image

Blandat

Mansion cruise by boat

Vilken härlig dag! Vi hyrde båt och gled fram på kanalerna och dess enorma privatbostäder. Tog oss ett par svalkande dopp och bara njöt, underbart!!

Ett av de vita husen nedan ägs av skådespelaren Adam Sandler.

image image image image image image

Blandat

Visstja

Väskan kom till rätta dagen efter, som jag gissade hade någon tagit fel.

Nu ska jag fortsätta läsa Richard Bransons superbra bok, The Virgin Way! Rekommenderas och finns att köpa här:

http://www.bokus.com/bok/9780753519882/virgin-way/

image