Monthly Archives

december 2014

Blandat

Hästlycka

Har ni sett den relativt nya hästsajten Hästlycka? Kan rekommendera ett besök! www.hastlycka.se

Ikväll ska jag hänga med ett par barndomsvänner, Jenny och Jasmine. Vi ska mumsa en massa god mat ihop på thailändska restaurangen KohPangan på Nybrogatan i Stockholm.

Blandat

Godmorgon från Brunmåla klinik

Sitter i väntrummet på Brunmåla och väntar på röntgenbilder just nu. Pålle har aldrig sett så fin ut enligt veterinären men vi röntgar för säkerhets skull, hennes bakben har något som spökar lite, så för att stilla våra sinnen och vara på den säkra sidan så gör vi vad vi kan.

Sedan ska pållan få nya skor av Nicke Pettersson.

image

Blandat

Session 4 Utbildning i Integrerad Ridkonst

Vi lär oss så otroligt mycket på denna utbildning och jag önskar jag kunde swisha över allt jag lär mig i ett fiffigt chip på något vis, vem vet vad framtiden har att erbjuda på det planet…? Men mina anteckningar och tankar kan jag bjuda på:

Dag 1

Denna session på Johannesberg startade med samling i biblioteket där vi gick igenom vad vi gjort och vad som hänt sedan sist. Vi möttes därefter 4 till häst och 4 till fots i ridhuset för att rida/skugga de som red i ca 30 minuter -till stämningsfull julmusik! Musik tillsammans med träning av hästen har blivit en ny favorit.

Jag fick min feedbacksandwich av Ellen som tyckte att jag hade fin sits och ben, en bra plan för mitt ridpass, kunde tänka extra mycket var jag har min vikt i serpentinsvängar och att mina händer utvecklats till det positiva sedan sist.

Efter det åt vi lunch och sedan var det dags för ridlektioner för Christina Drangel en och en á 30 minuter i ridhuset. Vi som inte rider / skrittar av eller fram våra hästar, sitter och antecknar och ställer frågor.

Ett stort halvblod var först ut och jag har antecknat följande: Stretcha hästens sidor genom att byta varv ofta.

Öva även din ridning utan att sitta på hästen:

  • Stå på ditt icke ”ståben” som du är van vid
  • Stärk din liksidighet, öva dina armar och händer på att utföra samma sak både med höger och vänster -prova tex. att borsta tänderna med ”fel” hand -grymt svårt(!)
  • Håll in ”naveln” så transversus och stabila bål blir starkare, det gör det lättare för hästen att bära dig,
  • Lär dig rörelsen själv innan du överför det till hästen som ska försöka förstå dig

Det är okej att vara lös i skuldrorna och sitta mindre upprätt i låga hastigheter, det kan ge dig en uppmjukande effekt -men gör det inte till en (o)vana. Förvalta det du redan kan så det sitter till 100% innan du går till nästa steg och gör något nytt. Var övertydlig med en rörelse i början så hästen verkligen förstår vad du menar och vill att den ska göra, övningen ska skola hästen -inte ryttaren(!) Var vaken på när eleven blir trött, då är det bättre att pausa eller bryta för att sedan ta nya tag. För fram handen lite extra vid ökad trav så du inte hindrar hästens rörelse.

Efter detta ekipage kom en annan storhäst in som kan vara lite oengagerad om det inte händer tillräckligt mycket, för att sedan ”blomma ut” och få ett helt annat rörelsemönster. För att hålla den hästen i bra energinivå så arbetade ryttaren med att placera sig rätt i sadeln, lätta och varva med drivning, så det blir inpulser av nya saker som händer och ett levande flöde. Om armen blir låst av spöet, ta bort det då -att du är fri och bekväm som ryttare är viktigare än hjälpmedel som istället stör. Vi pratade mycket om kedjereaktioner denna session, tex. om din hand kommer för långt ut, håll koll på så att inte handleden smyger iväg i fel riktning då. Alla hästar ser olika ut och den sidan hästen har manen åt kan ofta upplevas som brantare, så det känns mer brant att sitta till utsidan i det varvet. Detta var en häst som det var bra att först rida nedsuttet i traven tills sökning framåt-nedåt kom, och därefter börja rida lätt. Är hästen inte vaken för din skänkel sk. ”skänkeldöv” eller helt enkelt inte reagerar -plocka bort den i så fall eller rör benet på ett annat sätt -det ”vanliga” gnatandet gör varken dig eller hästen lyckligare.

Vi har en enorm häst med oss i gänget, Texas på ynka 185cm. i mankhöjd -han är SÅ söt! Här kände Christina Drangel på ryttarens ben lite innan hon började rida, så att benet kändes avslappnat och inte stelnade till och åkte bakåt, det är sådana här detaljer jag verkligen uppskattar med detta sätt att rida. Att vi tänker lika mycket på ryttarens som hästens välbefinnande och att allt ska vara i synk i största möjliga mån. Vi arbetade vidare på att isolera vissa kroppsdelar och rörelser, den här ryttaren skulle försöka vara engagerad i sina axlar men oengagerad i huvudet- intressant att se hur små detaljer ger resultat på hästens sätt att röra sig. Hon testade också skillnaden på att peta upp och ner tån om vartannat, och hålla underamrarna ut och fram. Hon arbetade med skänkelvikningar och bestämde graderingen på tvärningen med hjälp av den yttre bromsande tygeln.

Efter denna amazonhäst kom en urgullig och väldigt överrörlig islandshäst in på banan, visste ni att islandshästar väldigt ofta är överrörliga? Ryttaren fick i huvuduppgift att låta hästen arbeta i samma jämna takt och tempo, och i huvudet räkna 1,2,3,4  -en metod som kan fungera extra bra vid ”hetsiga” hästar. Det var roligt att se hur han blev tryggare i sig själv och spände av och samlade ihop sin kropp och började bära sig själv och ryttaren på ett helt annat vis.

Nästa ekipage var också en överrörlig häst, en sjuårig PRE, med väldigt svank rygg som också vevade en del med frambenen likt en travare. Ryttaren fick anstränga sig för att skynda långsamt, hålla in hästen, öka och hålla in om vartannat och gradera rörelsen vilket ofta är nyttigt för de överrörliga pållarna. Att hitta det gyllene tempot för att bli starkare och inte bara skynda fram och slita ut sin kropp. Hon fick isolera sina ben och släppa på kraften och försöka locka upp hans mage genom att sitta med benen som en groda -så bara underskänkeln gjorde arbetet, och samtidigt skulle hon själv hålla sin egen transversus spänd (hålla in naveln) . Tajmingen var av extra stor vikt för att den här hästen skulle hitta sin balans, ryttaren fick vänta in honom tills rätta läget kom och mjuka. Den här hästen var relativt ung så Christina rekommenderade att den värmdes upp utan ryttare för att sedan ridas ett kortare pass där den gick i rätt tempo och form kontra att sitta och nöta på den för längre, kort och koncist helt enkelt och att hålla hästen inom ramen för det som fungerar.

Efter denna överrörliga PRE som på slutet av passet kom ihop sig riktigt trevligt så entrade en arab manegen. Ryttaren fick arbeta på att inverka på hästen med en hand i taget och låta hästen ha möjlighet att kunna ta vägen någonstans hela tiden, så man inte ”låser in den”. Även hon fick isolera olika kroppsdelar, bla genom att ta fram händerna mellan övningen förvänd öppna och rakt spår så att hästen kunde sträcka ut. Vi pratade mycket om öppnor och slutor, i en rättvänd öppna får man akta sig för att inte hamna i en sluta -tänk på vart din vikt är och i vilken riktning hästen rör sig, om den går rakt in mot banans mitt, lägg då en volt istället och försök inte att vrida dig ut med kroppen, och ha en lågt placerad ytterhand som agerar broms.

Nästa ekipage var en american curly, just denna pålle har längre underlinje än överlinje och för att hitta flow i rörelserna behöver den sänka huvudet. Extra viktigt för den här typen av hästar (som har underlinjen längre än överlinjen), är att komma fram lång och låg innan det är dax att göra något annat. Håller den huvudet för högt så blir det lätt så att den bara paddlar med bakbenen, vilket bla. kan tära på knäna. Försök att få rörelsen igenom manken. Våga ta traven med halsen lång och låg på längre tygel. Variera tempot och sega ut ur och in i olika gångarter och tempon inom respektive gångart, låt ett avbrott mellan trav och skritt ta två varv om det är det som krävs.

Min kurskamrat antecknade följande när jag red Nemah;

Skärmavbild 2014-12-15 kl. 17.00.47 Skärmavbild 2014-12-15 kl. 17.02.19

Galopparbete över bom, vi hade lagt ut en på vardera långsida. Araber är bäst på att hålla halsen rakt upp och fram -vilket såklart gör det till en extra utmaning att få dem långa och låga. Vi arbetade på en ny övning för att inte belasta Nemah i bak för mycket. Jag samlade ihop galoppens tempo lite på långsidorna, inte för mycket framåt utan långsamt och slappnade sedan av och ökade något på kortsidorna, inte öka på  såsom att mana fram henne utan snarare plocka bort och slappna av så hon kom i en rundare tretaktsgalopp. Mer schvung var resultatet av övningen.

Arbetade också på tempoväxlingar i trav till nästan skritt -för att komma in i trav igen med mer tryck, så hon fick skjuta på varvat med att aktivera sina uppbromsningsmuskler. Vi ska tänka på att inte gå till något maxläge utan hitta ett spann att arbeta med däremellan. Kontraställa och rättställa för att mjuka upp i sidorna, långsidorna utåtställ och kortsidorna inåtställd -eller tvärt om, en övning ni själva kan testa.

Skärmavbild 2014-12-15 kl. 17.06.21 1 Skärmavbild 2014-12-15 kl. 17.06.32

Vi tränade på uppbromsning med mindre muskelspänning (tonus) för att komma åt båda bakbenen men samtidigt hålla benen på ”rätt sida” om gränsen så hon inte gick över till en annan gångart. Vi ska nu försöka få hennes register att växa så hon har flera olika tempon av skritt/trav och galopp i sig, gradera henne så hon inte går som en racehorse i extensormönster med huvudet rakt upp i luften och sänkt bröstrygg -som sliter ut hennes kropp. Arbeta upp hennes magmuskler, smidighet och styrka och vara vaksamma på att hon inte viker sig i manken. Fick beröm för min sist -yay!

Dag 2

Vi var först ut på lektion denna morgon för Christina Drangel, då Nemah tränas avsuttet varannan dag så långtyglade vi. Vi båda blev iförda varsin bodywrap för ökad kroppsmedvetenhet – jag fick bättre hållning av det. Man tar extremt elastiska bangage och lindar väldigt löst, så det bara känns som något är där på kroppen, som en löst sittande halsduk ungefär -effektfullt! Ska tänka på att jag håller min blick mer framåt på vägen kontra på hästen hela tiden och behålla min hållning.

Skärmavbild 2014-12-15 kl. 16.53.06Skärmavbild 2014-12-15 kl. 16.46.59 Skärmavbild 2014-12-15 kl. 16.52.41

Nästa häst som reds är vänsterhängd (vänsterhänt) och har svårt att vrida runt rumpan i vänster varv. Ryttaren fick öva på att sitta extra upprätt och skifta tygeltaget först när hästen kommit över på den andra volten i ridning i form av en åtta (inte skifta vikt och tyglar samtidigt), utan först vikten, gärna genom att byta sittben i luften kontra att dubbelstudsa i sadeln, och sedan ett par steg senare göra skiftet med tyglarna.

Efter detta var det en häst som var högerhängd som reagerade på detta genom att öka tempot i det svårare högervarvet. Ryttaren på denna också överrörliga häst fick arbeta med att bara ge lagom stora pauser genom att inte släppa ut tygeln till 100%, utan hålla hästen mer eller mindre i form och istället arbeta kortare ridpass där den kan vila sig i form -något som kan vara fördelaktigt på just överrörliga hästar eller hästar med väldigt stor gång. Vi kom även in på ett sidospår om valacker -att deras skap behöver tvättas ordentligt minst två gånger per år!

Nästa häst reagerade tvärt om, när den tappade balansen så minskade den farten istället för den förra som hellre ökade tempot, vanligaste reaktionen är generellt att hästarna ökar tempot. Den här ryttaren är otroligt finkänslig och fick arbeta på att vara övertydlig för att engagera hästen och få den att förstå specifika rörelser. Hon fick också öva på att isolera olika delar av kroppen -att röra axlarna mindre än höfterna i galoppen.

Nästa ekipage övade på övergångar mellan trav och skritt och fick tänka extra mycket på att föra fram händerna vid skifte mellan lätt och sittande trav, det blir ju lätt så att när vi sätter oss ner så följer händerna med ner och bak, men de ska ju vara kvar i samma position som när vi stod -trixigt!

Den överrörliga islandshästen kom in på banan för dagens pass och vi pratade vidare om hur man kan hjälpa överrörliga hästar genom att ge dem en tydlig ram att förhålla sig till. Denna häst hade för dagen en bomlös sadel, vilket kanske gjorde det lite svårare att få den tydliga ramen då den typen av sadlar är mer följsamma. Ryttaren fick fortsätta på att arbeta i lugnt tempo, med lugna långsamma tygeltag, att hålla sitt eget huvud i mitten även i svängarna -huvudet väger ju en hel del och sitter ju högst upp och inverkar mer än vad man kan tro på hästens balans. Vi pratade om hörnpasseringar och att alla hästar inte är redo för att gå i skarpa hörn, utan man får anpassa det från häst till häst och se vart dennes balans är just idag. En sak som kan hjälpa i svängen är att låta axlarna gå något före i svängen, men fortfarande bara låta huvudet följa med. Det är också lätt att vika sig i midjan och luta sig inåt i svängen -vilket också gör det svårare för hästen att hålla balansen. Försök att räta ut dig och låt hästen vända sig rund med en låg ytterhand och lägre ytteraxel än inneraxel.

Överrörliga hästar har ofta en mer skör balanspunkt. Rider du utan stigbyglar och vill börja använda dem, stanna då hästen -sätt inte in stigbyglarna i farten. Ta dig tid och behåll balansen hos hästen, när du har satt in dina fötter i stigbyglarna, låt dina höfter fortsatt vara lika tunga och dina knän lika avslappnade som innan.

Jättestorhästen Texas promenerade in på banan och han har en förmåga att ”falla utåt” -låt honom först falla för att sedan möta upp honom på yttertyglen och få ditt stöd. Håll inte innertygeln genom hela svängen, pocka på hans uppmärksamhet på hans rumpa lätt med spöet istället -hjälp hästen där den behöver hjälpas. Stora hästar, framförallt valacker har en förmåga att mogna lite senare.

Vi samlades efter dagens ridlektioner i biblioteket och pratade mer om det här med att förvalta, att inte skynda vidare till B innan A är helt klart hos både dig och hästen. Tex. Fas 1: Direkt inverkan till innertygel för att få hästen att svänga in och sitt till utsidan. Ge efter på yttertygel så bogen får utrymme och bröstryggen kommer upp och ganaschen är loss. När detta sitter, först DÅ kan du komma till Fas2: Få kontakt på yttertygeln som reglerar takt, tempo och form.

Tajmingen på skänkeln beror på vilken effekt du söker, takt/tempo/ längre steg.

När man rider lektion så är det inte alltid man hör vad instruktören säger, man kanske helt enkelt inte ”kopplar” eller så är man så fullt koncentrerad på det man gör själv att man hör att någon pratar men man lyssnar inte. Sedan kan det vara olika hur man tar in information att höra någon be en om att ta bak sin inre axel eller ta fram sin yttre axel -kan tolkas som två helt olika saker och man lystrar till det ena eller det andra men kanske inte båda.

Dag 3

Jag och Nemah hade en jätterolig ridlektion, när vi var klara ställde sig hela gänget upp och sjöng för mig och hade köpt tårta! -Bättre start på födelsedagen kan man nog inte få! 😀 Blev så glatt överraskad och ler när jag tänker tillbaka på det just nu, vi fick en väldigt god dessert på lunchen den dagen!

IMG_6831

Varm men nöjd sötnos efter galoppövningar 🙂

Förmiddagen forskred med individuella ridlektioner, och  jag noterade att ryttarens position av handen kan vara viktigare än vad man gör med handen.

Vi kom in på ämnet föl och grimmor. Föl med grimma på huvudet första dagen kan hindra dess rörelsemönster, Christina tipsade om att man istället kan göra en bodywrap runt halsen och sedan gå över till ansiktet först vid 3 månaders ålder, därefter gå över till grimma. Mao så inverkar grimman stort på hästens rörelser.

Vid arbete vid handen, låt hästen börja gå och stanna före dig.

På eftermiddagen så visade Christina Drangel oss mer praktiska exempel på rakriktande longering -ska bli så roligt att fortsätta öva på detta!

Min ridläxa till nästa session är att tänka på min huvudvinkel, hänga mer till utsidan i galoppen och låta min innerhand vara en buren hand framåt.

Blandat

Föreläsning om hästens smärtbeteende -igen

Denna gång medverkade också Pether Markne och min stallkompis Malle skrev följande referat från föreläsningen:

Min version (utan Pether kan ni läsa här: http://blogozine.net/malin/?p=560)

http://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/viktigt-att-tranare-kan-identifiera-haltor.htm

Publicerad: 2014-12-15
Pether Markne menar att han med åren har blivit mer ödmjuk inför hästens signaler.

Viktigt att tränare kan identifiera hältor och smärtbeteende

För att undvika svåra hältor, med långa konvalescenser, är det viktigt att anpassa träningen efter varje häst. Därför bjöd Stockholms Läns Ridsportförbund in till fortbildning för tränare – om hur man avgör om en häst bör undersökas av veterinär.

 

Blandat

Filmtajm

Filmar du dig när du rider? Vi har blivit riktigt duktiga på det på kursen och jag försöker i största möjliga mån att filma, för att se utvecklingen på hästens kropp och rätta till det jag själv gör och kan göra bättre?

En ickeofficiell youtubekanal har vi öppnat där vi lägger upp alla ekipage, väldigt roligt att se utvecklingen och nyttigt att se sig själv från i juni, augusti, oktober osv.

Så, rekommenderar er varmt att börja använda era mobilkameror eller goproapparater för att föreviga er och era fyrbenta vänner.

Ingen kameraställning? Be bästa stallkompisen eller tryck ner mobilen i en papperskopp eller tejpa lite försiktigt på en stolpe längs med staketet -lösningarna har inga gränser!

Blandat

Hur ser du ut när du har ont?

Vilket minspel använder du när det smärtar? Ser du olika ut när du har en molande värk eller får ett plötsligt slag, ser du olika ut i din kropp när du har ett blåmärke eller ett skärsår?

Här är en intressant artikel om hästens smärtansikte: http://www.hastsverige.se/Hastens-smrtansikte.html

”Pain face” vittnar om smärta hos häst

Såväl människor som djur kan dölja att de känner smärta. Men genom små subtila förändringar i ansiktet syns det när smärtan påverkar individen. Det kallas för ”pain face”.

För att hitta metoder att tolka smärta hos djur har ”pain face” internationellt blivit ett aktuellt forskningsområde, bland annat vid SLU i Uppsala.

Professor Pia Haubro Andersen har initierat ett dansk/svenskt forskningsprojekt där ”pain face” till exempel används för att utvärdera om smärtlindring fungerar till djur inom vården. Hon tycker även att det generellt behövs mer kunskap om smärta för att tidigt kunna upptäcka signalerna.

När en häst vänder baken mot boxdörren och inte vill komma fram till sin ägare eller skötare kan det vara tecken på smärta. Foto: Pia Haubro Andersen

Pia Haubro Andersens vision är att dessutom involvera djurägarna när det gäller att se ”pain face”. Hon menar att det är inför ägaren som hästar verkligen visar vad de känner.

När veterinär eller annan vårdpersonal närmar sig djuret kan det ibland försöka dölja sina smärtor. Särskilt om vårdpersonalen har kläder som hästen inte är van vid, såsom rock och kanske en mössa.

– Det handlar ofta om att de döljer rätt milda eller moderata smärtor men det har absolut betydelse för djurets välbefinnande, säger Pia Haubro Andersen. Hästens smärtansikte kan vara ett tecken på en okänd sjukdom och ofta ser vi alltför sent att allt inte är som det ska vara.

Hästars reaktioner skiljer sig från rovdjur

Eftersom hästar tillhör kategorin flyktdjur kan de ibland springa iväg – särskilt om de har ont, instinkten att fly tar över. Ett rovdjur däremot skulle reagera på annat sätt, vilket har betydelse för hur till exempel katter och hundar visar smärta.

– Hästar är i samma grupp som kor och getter, de behärskar sig, och visar sällan känslor i dessa situationer.

Pia Haubro Andersen har i sitt arbete som kirurg upplevt att djuren visar tecken på smärta. Foto: Jenny Svennås Gillner

Innan Pia Haubro Andersen blev professor i kirurgi vid SLU arbetade hon under många år vid Landbohöjskolan i Köpenhamn.

Hon genomförde ett stort antal operationer på olika djurslag, framför allt häst.

Ofta upplevde hon att djuren visade tydliga tecken på smärta, bland annat i vården efter ingrepp.

På den tiden menade många att smärta var något positivt och bland annat medförde att hästen inte rörde sig onödigt mycket. I dag vet vi att om hästar inte får tillräckligt med smärtlindring kan det resultera i bland annat sämre sårläkning och mycket längre konvalescens.

Hästars ansikten studerades

Pia Haubro Andersen menar att den veterinärmedicinska vården måste bli bättre på att ge smärtstillande medicin som fungerar individuellt. För att se effekten av den smärtstillande medicinen kan metoden ”pain face” vara användbar.
Under tiden i Danmark startade hon tillsammens med Casper Lindegaard ett forskningsprojekt kring hästars smärta där doktoranden Karina Bech Gleerup genomför studierna. Inom projektet har forskarna bland annat studerat hästens huvud sett från sidan, totalt åtta hästar har ingått i studien.

Den här hästen ser avspänd och tillfreds ut. Den upplever ingen smärta för ögonblicket. Teckning: Andrea Klintbjer

Hästarna har filmats när de stått i sina boxar och tittat ut i stallgången. Registreringen har gjorts både på smärtfria hästar som hästar med smärta.

Här ses en häst som visar smärta. I protokollet för pain face, studeras vissa partier på hästens huvud, sett från sidan. Att filma hästens huvud under några minuter ger bäst dokumentation för att se pain face. Teckning: Andrea Klintbjer

För att framkalla tillfällig smärta har forskarna använt en blodtrycksmanschett, vars tryck på frambenen ger smärta som försvinner strax efter att manschetten tas av, utan att skada hästen. De har också strukit på capsaicin, ett retande ämne baserat på rödpeppar. Också detta är ofarligt.

Lär känna uttryck hos din häst

Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer

Forskarna har även studerat hur hästarna interagerar med sin omgivning. Var står den till exempel i boxen? Söker den social kontakt, håller den sitt huvud högt eller lågt?
– Sådana beteenden är viktiga att ge akt på för alla som arbetar med hästar. Om någon häst vänder baken mot boxdörren och inte vill komma fram finns det en möjligen något smärttillstånd hos den.

Utifrån forskningens resultat har Karina Bech Gleerup tagit fram ett protokoll för att registrera hästens ”pain face”. Hur håller hästen sina öron, hudrynkor över hästens ögon, spänd muskulatur under ganaschen samt underläppens och näsborrarnas form.

– Det handlar om ett minspel som man bör ge akt på för att se om hästen känner smärta. Detta är särskilt viktigt för personal inom djurvården att känna till, men även enskilda djurägare bör vara uppmärksam på förändringar, säger Pia Haubro Andersen.

Hon tycker inte att man direkt ska kontakta veterinär om man ser tecken på ”pain face” hos sin häst utan mer försöka fundera på vad som kan vara fel. Tränas hästen för mycket? Har den någon hälta? Finns det andra faktorer i hästens liv som ger smärtsymptom?

– Ibland kan ju hästar visa aggressivitet vilket inte är samma sak som pain face. Men agressivitet kan följa med smärta. Försök verkligen lära känna din häst och var observant, uppmanar Pia Haubro Andersen.

Blandat

Mys i biblioteket

De lärorika dagarna fortsätter här på Johannesberg, idag har arbete på långa tyglar varit i fokus. Har just nattat pållan i det gigantiska stallet, det är något speciellt i stämmningen att släcka lampan och höra alla hästar mumsa på sitt hö förnöjt och lugnt i sina boxar.

Nu sitter vi i biblioteket och tittar på hästfilmer och mumsar godis, ridlägerfeeling på högsta nivå!

image

Blandat

Lärdom!

Lär mig massvis med kloka ting på vårt fjärde utbildningstillfälle till ridinstruktör i Integrerad Ridkonst på Johannesberg just nu.

Idag låg fokus för min och Nenahs del på en ny galoppövning -kul!!

Blandat

Om hästar kunde prata

Igår blev det verkligen en heldag i stallet, intressant dag med Ulrika Söderberg från EquiKraft visade ett gäng med sadlar och förklarade hur och varför en sadel bör ligga på ett visst sätt. Väldigt intressant, mer om detta kommer!

Blev lite extra glad att se att hon hade en film som står högt upp på min önskelista med sig:

image