En sak som helt klart har varit i fokus de senaste dagarna är hur vår bål agerar som ryttare.
Är den för mjuk och följsam så kan det lätt ”drabba” hästen som måste parera oss. Är vi istället stilla med vår bål så kan hästen lättare stabilisera sig själv och komma upp med sin bröstrygg.
-Intressant! Jag som tidigare tänkt att jag varit så ”snäll” och försökt följa med hästens rörelser i detalj.
Vi fick testa att bli ”oputtbara” både framlänges och i sidled. Detta resulterade även i att min ena axel lättare kom rakt över hästen, jag har en förmåga att välta in med min högeraxel alltför mycket…
Och det kom snabbt ett kvitto på att; med mer stabil bål och rak axel så kunde Nemah slappna av och länga ut nacken och komma upp i ryggen och kliva under sig bättre.
Här blir jag lite ”bål-puttad” av Christina Drangel 🙂
Såhär vacker är miljö rider jag i, detta är min ”naturliga ridbana” jag brukar hålla till på då och då. Mjukt underlag och skönt skydd av skuggan från träden när solen är som varmast -ett smultronställe!
