september 2015

   
 Man behöver inte alltid sällskap för att äta en god kaféfrukost. Idag är det jag och datorn på supertrevliga Kafé Orion vid Odenplan. Skön start på en torsdag!

// You don’t always need company to have a nice café breakfast. Today it’s me and the computer starting the day at Kafé Orion at Odenplan. Great start to a Thursday!

  Det är något så ovanligt som en varm höstdag där man kan skala av sig ett par lager och njuta av att vara utomhus. Det känns som när jag bodde i London en period för tre år sedan, det var riktigt härligt väder i september då. Jag har promenerat mellan lite olika möten och har inte alls lust att gå in på kontoret. Nu måste jag ju det, så himlans mycket att göra inför New York. Fatta att jag åker redan nästa vecka!
// We’re having something so unusual as a warm fall day when you can peel a couple of layers off and just enjoy being outside. Feels like when I lived in London for a short while three years ago. The weather was great in September then. I’ve been walking between meetings and have absolutely no desire to go back to the office. Now, I really have to, I have plenty to do before New York. Leaving already next week!

Foto: Daniel Etter, NY TIMES TT NYHETSBYRÅN

Det här är en bild av en syrisk flykting. En fyrabarnspappa som sålt allt, lämnat resten och satt sig i en gummibåt avsedd för tre personer fast de var tolv tillsammans med sina barn för att ta sig över havet. För att det, trots allt, är säkrare än att stanna kvar. Fotot är taget av Daniel Etter när mannen kommer i land tidigt på morgonen, genomblöt och frusen. Ingen som ser det här fotot kan säga att de inte förstår att vi måste hjälpa till. Det är vår förbannade plikt som människor.

Det finns hur många sätt som helst att göra något. Från det enklaste: skicka en slant via Swish till en av de olika insamlingar som finns, till medelsvårt: rota genom i lådorna hemma och skänk kläder, skor, presenningar, yogamattor att sova på – you name it, they need it! Jag är på den enklaste nivån idag men till helgen ska jag upp på medelsvår. Jag vet att det finns grejer hemma i mina skåp som kan göra betydligt större nytta någon annanstans.

//This is a picture of a Syrian refugee. A dad with four kids who sold everything, left the rest and got in a small boat intended for three but they were twelve together with his kids to take the journey across the sea. Because that was safer than staying behind. The photo is taken by Daniel Etter when the man reaches the shore early in the morning, soaking wet and shivering cold. No-one who sees this photo can say they don’t understand that we need to help. It’s our damn duty as human beings.

There are an infinite number of ways to help. From the simplest: send a couple of dollares through Swish to one of the many fund-raisers, to semi difficult: go through the drawers at home and collect clothes, shoes, yoga mats to sleep on, tarps – you name it, they need it! Today, I’m still on the simplest level, but this weekend I’ll step it up to semi difficult. I know there are things in my closets that can make a huge difference somewhere else.

  
Jag har drabbats av en släng av bloggtrötthet. Inspirationen sinade och det kändes fånigt att uppdatera om typ ingenting så jag tog en liten paus. Det var ganska skönt men samtidigt gillar jag ju att blogga så jag har bestämt mig för ett nytt försök. Det händer ju en del spännande saker i höst och det vore roligt att dela upplevelserna med dig som läser. Så stay tuned för mer av mina vanliga ramblings och kanske nåt med lite djup. Vem vet!

// I’ve been struck by a little blog fatigue. My inspiration dried up and I felt silly updating about basically nothing so I took a break. It was nice but at the same time I like to blog so I’ve decided to have another go at it. There are quite a few exciting things happening this fall and it would be nice to share them with you.  So stay tuned for my usual ramblings and maybe something with depth. Who knows!