Browsing Tag

#klassiskdressyr#

Drangelska Ridinstitutet Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Jag fick ett mail med frågor…

Jag har fått ett mail från en av våra elever, Mari som just har påbörjat vår utbildning och som bor i Norge. Hon har mailat några frågor som jag har för avsikt att besvara så gott det går här på vår facebooksida. Jag hoppas att Mari också får filmat lite så att det blir lättare att förstå vad vi pratar om. Och det kommer onekligen att vara svårt att svara kort på dem. Vår filosofi när det gäller ridning skiljer sig lite från vad som är vanligt förekommande idag. Vi lutar oss mot en äldre kavalleritradition där man bara rider de övningar hästen är färdig för och bara i den utsträckning det gagnar hästen. Att rida skolorna öppna och sluta t ex har inget egenvärde och görs inte för görandets skull eller för att roa ryttaren. Utgångspunkten är hela tiden att hästen ska rakriktas och det kan göras med skolorna öppna och sluta, men bara om de utförs på rätt sätt. Du kan t ex rida en öppna och sitta för hårt till insidan, istället för att sitta till utsidan och då är öppnan inte så uppbygglig eftersom den inte leder till att hästen blir högre i sin insida utan istället lägre i den här sidan. Detta blir särskilt ogynnsamt när öppnan rids i det varv där man har den lilla bogen som insida. Vi försöker sitta åt det håll hästen ska röra sig. När det gäller halvhalter generellt så är det något jag inte pratar om alls i grundutbildningen av hästen. Det är så otroligt svårt att koordinera sig till att utföra alla de instruktioner som de flesta halvhalter beskrivs med (halv parad från tyskan där hel parad betyder halt). Det blir mest ett dragande i munnen i fel timing. Jag tycker att det fungerar att eleven använder sin andning och andas in och fokuserar på bilden av vad den strax ska göra och andas ut in i övningen istället. Hästar är oerhört känsliga för vad vi gör med vår andning. Det räcker alldeles utmärkt. Härmed är fråga nr 1 besvarad. Vi avbryter också en skola eller övning om hästen mister sin rakriktning och sin bjudning och rörelsen diagonalt till utsidans tygel i öppna och de öppnaliknande övningarna för att gå in på en volt och lösa problemet d v s återigen få hästen ut till yttertygeln och få den att bjuda framåt till handen.

 

1.Det, hvordan og når ri en halvparade, jeg klarte ikke å få ordene i boken (Katrin Wallbergs bok) til å bli helt forståelig i hodet mitt?:)

Se texten ovan.

 

  1. Når vet du når du skal begynne med versade, travers (sluta), sjenkelvikning?

När du kan rida hästen till yttertygeln. Dvs använda innertygeln på en 15-20 meters volt på ett sånt sätt att du kan få en yttertygel i båda varven är det dags att börja försöka sig på skolan öppna. Jag nämner den grundläggande utbildningen inte i samma andetag eftersom den ena är lösgörande och rakriktande och bara till en viss del samlande, öppnan och den andra, slutan är mer samlande. Slutan resulterar ofta om den rids för tidigt i utbildningen i att hästen imploderar ( kollapsar) i sin redan alltför kontraherade sida d v s där den har den lilla bogen. Om jag ska generalisera, vilket alltid är vanskligt så rider jag till 90% skänkelvikning, öppna och förvänd öppna under hästens två första utbildningsår. (Det förutsätter givetvis att du och hästen har varit i träningsform dessa två år med regelbunden vila, inte att ni har varit sjuka, skadade eller av annat skäl inte kunnat träna dessa två år.) Först därefter kan det vara intressant att lägga till slutan.

Hvorfor rir vi disse øvelsene? (De er styrkende og løsgjørende eller?) Se ovan. Samt att vi använder öppnan för att kunna placera bogarna. Det är det viktigaste att kunna placera bogarna. Om du inte kan få den lilla bogen ut och fram när den är yttersida så har du i realiteten ingen yttertygel i det varv där den stora bogen är till insidan. Därför rider vi så mycket öppna och öppnaliknande övningar. Det är också lösgörande för en stel häst och triggar hästen att hålla sig med mer tonus om den är överrörlig. Slutan i sin tur placerar bakdelen. Det är prio två. Där börjar vi med övningar med tagen bakdel, d v s bara bakdelen en liten bit in korta sträckor eftersom risken för att hästen ska implodera i sin insida är så stor. Särskilt på överrörliga hästar.

  1. Hva gjør de forskjellige øvelsene?

Se ovan. Jag vill påstå att du klarar dig utmärkt utan slutan för att rakrikta din häst. Slutan, d v s travers är mer samlande. När du börjar rida den måste du ideligen växla tillbaka till öppna i det ögonblick hästen mister sin skjutkraft och rakriktning, imploderar.

  1. Er det disse øvelsene som gjør hesten rak? Evt kan du forklare det litt?:)

Se ovan. Öppnan gör hästen rak. Slutan gör hästen stark. Men bara om den rids så att hästen inte drar ihop sig för mkt i sin insida. Tänk att den inte får implodera. Tänk dig bilden av en stålkonstruktion som om den blir för vinklad kommer att vika ihop sig.

 

  1. Hvordan få en hest løsgjort? Er det overganger og lang og lav, volter og serpentiner som gjør denne jobben?

Läs på i boken av Kurd Albrecht von Ziegner. I kapitlet under lösgjordhet hittar du allt du behöver veta. Fysisk och psykisk lösgjordhet börjar när du borstar och sadlar din häst och leder den till ridbanan. Där rider du stora volter och långa linjer och vändningar t ex framdelsvändning som kontrollerar att hästen förstår sidförande skänkel och förhållande yttertygel. Det allra viktigaste är att få kontroll över den stora bogen så att du kan lirka och locka ut den lilla bogen. Hästens naturliga snedhet innebär att den är paralellförskjuten. Så snart du får bogarna jämte varandra så kommer hästen att slappna av och söka framåt-neråt. Det är viktigt att inte be den att söka framåt-neråt innan du har fått bogarna bredvid varandra. När detta inträde så söker hästen tämligen omgående framåt-neråt.

 

 

  1. Hvordan jobbe fram en positiv bydning (kontakt) med hesten?

Hästar reagerar generellt på två sätt. Om de inte kan hålla balansen på det böjda spåret så kommer de antingen att öka farten eller att minska farten. Dämpa den stora bogen. Locka ut den lilla bogen. Sitt till utsidan på det böjda spåret. Se till att inte kontrollera hästen med händerna eller tyglarna. Dvs sitta med händerna i knäet och dra bakåt i alla lägen. Rid mycket ute i skog och mark även om det bara är i skritt. Rid kortare stunder på banan eller ridhuset. Kontrollera att utrustningen passar din häst. Kontrollera att skoningen är korrekt i vinklarna eller att hästen inte har ont i hovarna om den är barfota. Kontrollera att den inte är halt. 75 % av alla hästar som kommer till en försäljningsbesiktning är halta. De flesta ryttare vill inte höra talas om detta. Och träning kan göra hästen frisk och stark men alla hältor går inte att rida bort och det kan vara vettigt att veta vad hästen har för sorts ont för att avgöra vilken sorts träning den ska ha för att bli bra. Ofta bjuder hästen inte framåt för att den har ont någonstans. Vad gäller kontakten så är att vara tillsammans så ofta det går, helst varje dag i en utforskande, positiv anda där man tar ansvar för att inte göra svårare saker än man tillsammans kan lösa den dagen ett bra sätt att komma varandra nära.

 

  1. Hvordan er din treningsøkt lagt opp? Løsgjørende først? Jobbøkt? Avslutning? Hva gjør du i disse fasene evt?

Precis som ovan men givetvis väldigt mycket beroende på hästens ålder och hur mycket utbildning den har fått. Ofta är hästar ridna men har inte fått någon utbildning.

Vad jag gör i dessa faser är olika också beroende på ovanstående. Skritta ut, gå in på ridbanan och rida stora volter och serpentiner och öppnaliknande positioner och förvänd öppnapositioner blandad med volter. Sen rider jag ut i skritt igen om möjligt. Eller så arbetar jag lite vid handen med att dämpa den stora bogen. Sen gör jag det uppsuttet i skritt och trav, också på volter mm. I olika gångarter. Och så försöker jag ha kvar hästen till yttertygeln och i flexormönster genom övergångarna och är noggrann med att låta bromsandet ta tid så att hästen kan bromsa med sina bakben istället för med sina framben. Likadant med övergångarna till högre gångart. Allt eftersom tiden går 1-2 år m a o så ökar jag själva arbetsfasen i mitten och lägger in lite mer tagen bakdel t ex.

 

  1. Kan du forklare en svingende rygg? Hvordan ser man det og hvordan oppnår man dette?:)

 

Det får den förklara som använder dessa begrepp. Jag är enig med den akademiska ridkonstens teorier om rotationer mm i bröstkorgen. För mig är det alldeles för teoretiskt och komplicerat. Ridning är en praktisk historia och måste utföras med bjudning och rörelse framåt och i stunden. Mitt tips är att alltid rida så mycket framåt att hästen inte släpar tårna på bakhovarna i backen!! Annars går den inte samlat utan bara långsamt det gynnar inte hästens bärförmåga. Om du kan sitta ner i traven långa stunder utan att det är det minsta obekvämt i början av utbildningen så rider du för långsamt helt enkelt. Tumregeln är att hästen ska gå i en sk ”fösarposition”, med bjudning framåt; se bild. Den ska utplåna en ev urholkning bakom sadeln och framför manken samt sänka sin svansrot.

 kizenfoser

  1. Hva menes egentlig med biomekanik?

Jag upplever att många svänger sig lite hur som helst med detta begrepp och allt som oftast blandar ihop den med hur skelettet ser ut eller andra former av det om egentligen är att beteckna som anatomi. Därför väljer jag här att klippa in Wikipedias beskrivning: Biomekanik studerar och analyserar mekaniska problem i organiska (biologiska) system. Utgångspunkt för dessa analyser är mekaniska lagar, som används för att studera vilken inverkan krafter har på levande vävnad. En definition av begreppet kan vara ”applicerandet av mekaniska principer i studier av levande organismer”.

  1. Når noen sier aktivere bakparten, hva menes da, er det egentlig magemusklene man skal aktivere for å aktivere bakparten? Dette er kanskje ting jeg egentlig skal vite nå, men føler meg ikke helt trygg på dette, så da er det kanskje lurest i å spørre?:)

 

Så glad att du är öppen och frågar LinnMari eftersom det är många som känner som du. Det är ockå vanligt att man svänger sig med massor uttryck som att nu har jag börjat samla min häst fast man egentligen bara sitter och rider långsamt och bromsar den. Det här är också lite lustigt för det är en delvis en missuppfattning att vi kan aktivera bakbenen, som om de inte hörde ihop med resten av kroppen. Allt hänger som bekant ihop. Om du inte först har placerat bogarna intill varandra, d v s åtgärdat parallelförskjutningen så kan du egentligen inte aktivera bakdelen? Bakbenen. Hästen kommer inte att arbeta längre in under sig än den har flyttat undan sina framben och problemet är alltid störst på den sida där hästen flyttar bakbenet till en lätt sluta under ryttare d v s sidan med den lilla bogen. Det här bakbenet går utanför kroppen och inte tillräckligt långt fram. Du kan mata på detta ben hur mycket som helst. Men om du inte har fått fram och upp och ut samma sidas framben så kommer det bara skapa mer spänning i hästen och inte ge något gynnsamt. Först när vi har flyttat undan frambenet kan vi ägna oss åt att försiktigt putta på samma sidas bakben. Det är nog mer bakbenen vi vill aktivera än bakdelen. Återigen är det övergångar som stärker bakbenen och sätter dem i arbete. Jag aktar mig för att rida övergångar vid en viss bokstav och att få dessa för abrupta (lydiga). Det är ytterst ogynnsamt till en början. Om du t ex vill att hästen ska gå över i trav så är det viktigt att den är fortsatt eftergiven i ganaschen och att den har bogarna jämte varandra i övergången. Om den mister detta när du är på väg att gå över i trav så korrigera först bogarnas placering och börja om. Konsten ligger i princip i att hålla koll över bogarna medan du går över i trav. När du så ska sakta av till skritt så är det viktigt att du bromsar genom att krypa ner i hästen och ”kura manke” och gör bromsandet med handen till att handen stänger sig istället för att den går för mycket bakåt. Och sedan tar det den tid det tar. Se om du kan inverka på bogarna så att de är intill varandra hela vägen in i skritten och att hästen genom att du lirkar med fingrarna är fortsatt eftergiven i ganaschen. Ett fenomen som jag ser hos hästar som är ridna mycket på lydnad i övergångarna till lägre gångart är att de istället för att bromsa med bakbenen bara kör ner frambenen i backen och så studsar de till lite. Det för också med sig att hästen liksom bara tappar sina bakben i övergången neråt. Det är samma sak som att den har släppt maghållet. Och ja, hästen ska lära sig att inta flexormönster. Fösarpositionen. Ganascheftergift, maghåll och lätt vinklad bäcken dvs svansroten nervinklad.

Drangelska Ridinstitutet Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Should I stay or should I go

1507056_1388302474798857_1014826875101165326_n

Min största förebild i hästvärlden- Kurd Albrecht von Ziegner även kallad Zigi har vandrat vidare till efterfesten 98 år gammal. Jag hade förmånen att under de sista 15 åren av hans liv vara Albrecht med honom och vi mailade varandra. Inte ofta men mellan varven. Sista besöket var i november förra året och vi tillbringade en hel dag tillsammans och åkte runt i bilen och samtalade och hälsade på gemensamma bekanta. Det var som vanligt en resa tillbaka i tiden men även in i framtiden. Hans biografi som jag fick i hela två exemplar, så angelägen var han att jag skulle få mitt ex, heter mycket riktigt ”Ett ryttarhjärta tänker framåt”. Och det gjorde han och han var alltid vänlig och lösningsorienterad långt innan det ordet blivit populärt.

Kavalleristerna

Han var en av mina gamla gubbar. Den jag kom närmast och beundrade mest. De andra två, Egon von Neindorff och Helmut Beck-Broichsitter är redan där. Undrar om de kommer att sitta vid samma bord. Det jag beundrade hos honom var hans lugn och vänliga utstrålning. Hans intresse för vad jag gjorde och hur jag tänkte som ung, ryttare med insikter i områden som inte var hans. För hans oerhörda kunskap och hästkänsla. Det fanns en värme och humoristisk förståelse oss emellan som jag inte kan förklara. Det är bara så. Det var bara så.

Började i ridhuset

Vid varje besök togs jag emot med öppna armar också av hans fru Elisabeth. Vi brukade börja i ridhuset och avsluta i vardagsrummet med gemensam kaffestund. Jag minns så väl besöket när båda mina barn var med och Albrecht och hans fru berättade om hur det var under och efter kriget, på engelska. Om flykten och ovissheten och hästarna. Mina barn satt som trollbundna.

Ska jag åka

Nu är det begravning på torsdag, långt borta från där jag sitter nu. I Bardowicks domkyrka. Skulle bra gärna vilja vara där och dela den stunden med de som är kvar och vill hedra honom. Som vanligt när det är sorg i faggorna så är det ryggen som meddelar sig. Värktabletter, värme och vila är på tapeten och kanske inte jaga flygbiljetter till fjärran land

Drangelska Ridinstitutet Drangelskan Unplugged

Den som är utan skuld ska kasta första stenen

skarmavbild-2016-09-30-kl-11-17-36

Bibeln är full av one-liners som är så bra. Det här är en av dem jag tycker bäst om. Den som är utan skuld ska kasta första stenen.

Biktat mig

Nu har jag biktat mig och berättat att jag tycker det blir allt svårare att uppskatta piff, puff och blamage dvs uppvisningar med kostymer och musik samt dressyrtävlingar. Jag menar inte att varken hopp- eller fälttävlanshästar mår så mycket bättre men det är faktiskt så att nyligen gjorda studier visar att det är just dressyrhästarna som far mest illa. Och det stämmer väl överens med mina iakttagelser från manegen.

Agerar efter givna premisser

Självklart förstår jag att mycket av denna icke-gynnsamma ridning utförs i välvilja. Eller i varje fall i ett desperat försök att göra rätt. Eller av okunskap. Alla gör vi ju så gott vi kan efter givna premisser. Det är också den grundtanken som jag bär med mig när jag möter mina elever, nya som gamla. Vi agerar alla efter det vi tror är sant och det vi har lärt oss och våra erfarenheter av tidigare möten och gammal information. Och som människa har vi ju också en tendens att ägna oss åt det som på tyska så fint heter ”schönreden”. Dvs vi rättfärdigar våra handlingar. Vi talar om för varandra att vi gör si eller så för att vi måste göra si eller så. Och på sätt och vis stämmer det. Vi har kanske bara begränsad kunskap. Eller gammal men sen länge övergiven kunskap. Eller ny falsk information från, ta daa; internet.

Gör så gott vi kan, eller? 

Så vi gör så gott vi kan. Jag säger som professor Johan Rockström som har klimatet som första prioritet, sa en gång angående just klimatet. ”Det är inte det att jag inte tror att vi vill vår planet väl. Det kan däremot vara så att vi inte vill vår planet tillräckligt väl.” Och det kan man applicera på hästen också. Visst vill vi vår häst väl. Men vill vi den tillräckligt väl. Särskilt när det gäller att ifrågasätta gamla vanor. Eller gå utanför vår egen komfort-zon eller inte följa ridlärarens anvisningar eftersom det inte känns rätt. Hästen protesterar. Den vill inte. Hallå, om en häst inte skulle vilja så skulle den sula oss i backen redan vid första obehaget. Den vill och den är alldeles för snäll och angelägen att vara oss till lags. Eller få vara med ett tag till. Därför mörkar den ofta att den har t ex har ont.

Uppvaknandet efter sökandet

Så mycket fel och tokigt som jag har gjort och fortfarande gör är jag den sista att kasta första stenen. Jag vet hur det är att ha ”dåliga rådgivare”. Jag vet hur det är när man varken vet ut eller in med sin häst eller sin ridning. Jag vet hur det är när man inte vet vem man ska lyssna på. Och framförallt vet jag hur det är att söka efter någon; en människa, hästkännare eller ridlärare som sitter inne med hela sanningen. Som jag har längtat och sökt . Tills jag vaknade upp och insåg att den finns inte. Den personen behöver jag bli själv.

Sund skepsis

Och framförallt behöver jag skapa ett nätverk av personer som är mycket duktigare än vad jag är på sina områden. Så att jag kan vända mig till dem och bolla med dem. Och jag behöver vara skeptisk och fråga mig, är det så? Är det verkligen så? Och ju äldre jag blir desto tydligare blir det att det också beror på vem du frågar. Sadelmakaren menar att det är sadeln, uteslutande, hovslagaren att det är hovarna, ridläraren att det är slutan osv. Det är ofta lite av allting eller både och eller så är hästen halt helt enkelt. För även om den inte var det igår så kan den likväl vara det idag.

Ödmjuk tjänare

Att inte söka kunskap är det värsta brottet man kan begå som hästägare. Att inte vilja veta eller blunda och även om jag också kan förstå detta beteendet är inte okej. Men att göra fel för att man har tillit till fel auktoritet är inget brott. Jag har varit där, gjort det och köpt tröjan. Jag vet hur det är. Så om du kommer till mig för att du vill veta hur det hänger ihop och hur gynnsam ridning går till så är jag din ytterst ödmjuka tjänare. Fokus ligger på lösningen för dig och din häst. Man får göra en hakuna-matata helt enkelt: lämna det bakom sig och fokusera på det som gynnar ekipaget.

 

Drangelska Ridinstitutet Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

När jag var ung och lyckligt omedveten

 

aureolo_548a05312a6b2224e9734057

Tänk vad livet var enkelt när jag var yngre. Jag tyckte att jag kunde och visste så mycket. Det var lätt som en plätt med hästarna. Jag bara gjorde. Under åren i Tyskland hann jag med diverse hästmässor. Flera gånger om året åkte jag och beundrade de duktiga ryttarna. Jag älskade att åka på mässor och utställningar och uppvisningar. För att inte tala om alla tävlingsplatser som man kan besöka en vanlig helg om man bor i Tyskland.

Kunskapen förstörde nöjet

Med tiden lärde jag mig mer. Och mer och mer. Och plötsligt blev det inte lika lätt att bara delta i en jaktritt med en häst vilken som. För att det var kul liksom. Eller gå och titta på tävlingar. Eller gå på uppvisningarna på en mässa. Ju mer jag lärde mig om hästens biomekanik och psyke desto mindre roligt blev det.

Se vad jag såg

När jag stod där vid sidan om så hörde jag plötsligt inte musiken längre eller fascinerades över de fina kläderna. Eller jo, det gjorde jag men när jag sedan tittade noggrannare så såg jag ju att hästarna inte var framför skänkeln eller över ryggen. Snarare hopdragna eller med upphållna huvuden och sänkta ryggar. Med bakben som paddlade långt bakom dem. Jag såg plötsligt ansiktsuttrycken som tydde på mer obehag än behag.

Applåderna blev oangenäma

Det kunde vara uppsuttet arbete eller ridning utan utrustning. En häst som är halt är halt oavsett om de bär träns eller ej. Ju mer jag såg av ogynnsam ridning och hantering och oengagerade ansiktsuttryck eller rentav plågade hästansikten desto svårare blev det att njuta av tillställningen. Det hjälpte inte att publiken jublade och klappade i händerna. De verkade som uppdelade i två läger. De övre och de undre.De glada och engagerade ryttarna och de mindre glada hästarna.

Lär mig mer varje dag

Det är definitivt väldigt tråkigt att inte bara kunna hoppa upp och gasa iväg med en häst bara för att jag tycker att det är roligt. Det är liksom bara roligt numera om det också är roligt och ger ökat välbefinnande också för hästen. Lite som att det inte är så roligt att dansa med någon som har ont i kroppen eller inte uppskattar dansen. Jag har lusläst böcker och spenderat alla mina pengar på att lära mig mer men önskat resultat. Det är både tillfredställande och tråkigt att inse att om jag köper en hästtidning idag så kan jag redan det mesta som står där. Oavsett om det handlar om fång eller foder eller hästens beteende.

Djupare tillfredställelse

Samtidigt är det så oerhört tillfredställande att inte bara se om det är något som fattas en häst utan också veta vad jag kan göra för hästen. Vilka övningar som är lämpliga och vilka som bör undvikas. Och framförallt att jag kan göra något. Att jag har verktygen oh att jag också vet när jag ska uppsöka veterinär. Och att jag har ett nätverk av människor som är duktigare än jag är, petigare än vad jag är som jag kan vända mig till. Sen kan bara gå framåt. När jag väl lämnat aningslösheten bakom mig var vägen given. Vägen mot mer kunskap och lärande både i teorin och praktiken. Och ju mer jag lär mig desto mer förstår jag hur lite jag kan.

Drangelska Ridinstitutet Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Skillnaden mellan känna känslor och känna kinestetiskt

aramis2-copy

I ridningen behöver vi vara kinestetiskt närvarande. Vi behöver känna. Känna kroppen; den egna och hästens. Det ska inte blandas ihop med att känna känslor. Givetvis ska man känna känslor. Men när man ska rida är det bra om man är klar med att känna känslor innan man sitter upp. Tro mig, det stör när man ska vara närvarande i nuet och känna genom sin egen kropp vad hästen gör med sin kropp så att man kan interagera med varandra och bli ett ekipage. Då är det lite opraktiskt att ägna sig åt att känna känslor. Faktum är att vi inte är helt bra på att fokusera på flera saker på en gång. Tror faktiskt att det var en man som hittade på det. Och vi kvinnor, mig bland andra som vill vara duktiga ”gick på ” det. Men det är en annan blogg.

Först som en papegoja

Vi behöver känna, tänka och känna om och om igen. Det är därför ridning är en så oerhört bra meditation. När man är i detta så kopplar man bort allt annat och går på djupet. Ibland känns det som att jag som ridlärare stör mina elever. Särskilt när de har kommit en bit på väg i sitt utforskande av ridningen. Då behöver de lite tid för sig själva och jag som ridlärare får se till att komma in där det behövs, när det behövs. Till skillnad från våra första möten. Då är jag lite som en papegoja. Det är när eleven inte känner. Eller inte vet vad den ska känna. Eller var. Eller när den tror att den ska vara kvar i att känna frustration eller glädje eller nåt sånt. Innan den inser att den ska känna vad som händer med den egna kroppen och med hästens kropp. För att på så vis kunna meddela sig genom sin egen kropp och därmed påverka hästens. Det är en häftig resa. Och det är en ynnest att få vara med på den som ridlärare.

Styr undan för p:na

Därför har jag valt att undervisa som jag gör. Långsiktigt. När eleven har bestämt sig för att den vill göra den här utforskande resan i ridkonsten och förpliktigar sig till ett och ett halvt års utbildning. Då vet jag att vi har tiden och regelbundenheten som krävs. Med det kommer tilliten. Den i sin tur är nödvändig för att styra undan för prestige och prestation. De två p:na som oftast står väldigt mycket i vägen för lärandet. Kanske inte för resultat som sådana. De kan man tilltvinga sig med de två p:na men inte utveckling. Den kommer med tillit och avsaknad av de två p:na. Och det är när dessa är frånvarande som verklig utveckling sker och kunskapen djupnar.

Se mönster

Det är häftigt att få bidra till och fascinerande att se vad som händer då. Ofta handlar det inte om att se möjligheterna som så många pratar om. Det handlar om att se mönstren och vilka av dem som är ogynnsamma och kan ersättas med mönster som gagnar ryttaren och därmed också hästen. Härligt!

Nästa vecka ska jag träffa mina elever som har gått utbildningen och nu ska på fördjupning. Det ska bli så spännande att se hur mönstren har utvecklats. Vilka som fortsatt är gynnsamma och vilka som kanske behöver fasas ut. Rid väl!