Browsing Category

Integrerad ridkonst utbildningar

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Kissar du innan du tränar

Hör du till dem som hämtar hästen i hagen för att rida och ställer den direkt på gången.. Näe, puh! Vilken tur! Men det finns de som gör. De gör säkert så för att de inte vet bättre. Det brukar vara så. Man gör så gott man kan givet förutsättningar och kunskap. Och just här har jag iakttagit att det finns en kunskapslucka. Vad är det första din häst gör när du har mockat och ströat med ny halm eller nytt spån? Just, det den kissar. Givetvis gör inte alla hästar det. Men väldigt många hästar gör det. Andra gör det så fort de kommer in i boxen oavsett om den är nymockad eller ej. De gör de när de kommer från hagen och en del gör det sedan en gång till när de kommer från ridpasset.

Obehagligt och rent skadligt

Nu har jag i så många år sett att det finns de som hämtar sin häst i hagen och sedan direkt ställer den på stallgången utan att den har fått vara inne en stund i boxen och kissa. Jo, det tar en liten stund. Den stunden kan man nyttja till att byta om eller hämta utrustning eller vara på facebook 🙂 Vad som helst. Det är väldigt viktigt för hästen att få kissa och/ eller dricka lite och/ eller äta lite hö innan den rids. Helst alla tre om den kommer från hagen och inte har ätit, druckit eller kissat på några timmar. Det är inget bra för njurarna att behöva härbärgera all denna överståndna urin under ridpasset. Kanske därför hästen känns spänd, ovillig eller stel. Prova att gå att träna eller ge dig ut på en långpromenad eller joggingrunda eller bara komma in och  hoppa över att gå och kissa. Ibland behöver man förmänskliga för att förstå.. andra gånger ska man ge katten i just det. Men det är en annan tanke.

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

I takt med tiden – äntligen

Jag har just varit på vidareutbildning för B- och C-tränare i Svenska Ridsportförbundets regi. Och det är så lustigt att se att för varje år som går så närmar de sig det som vi redan har gjort länge. Det kan låta förmätet men tiden kommer ikapp oss. Redan 1988 så arrangerade jag kurser i TTEAM och TTOUCH med Linda Tellington-Jones på vår gård i Tyskland. Då ansågs vi vara några kufiska personer.

Tog bara 30 år

Nu var det en av C-tränarna som rekommenderade det för att sätta igång en häst. Såå roligt för mig som började utbilda mig i ämnet 1986! Det tog bara nästan 30 år för etablissemanget att förstå värdet i det. Men som sagt kommer tid kommer råd. I Tyskland idag så anses du liksom konstig om du bara är ridlärare.. ” Har du ingen tilläggsutbildning?” ”Feldenkrais?”  ”TTEAM?” ”Sjukgymnastik?”  ”Kroppspsykoterapi?”

Individuell anpassning och allt spelar roll

Utbildningsdagen genomsyrades av det som vi länge förespråkat inom Integrerad ridkonst. Vi måste titta på alla bitar. Allt spelar roll! Och vi måste se till individen. Så härligt att tiden kommer ikapp mig. För det är inte bara en fördel att vara före sin tid. Då är man udda och annorlunda och betraktas som lite farlig, en outsider. Nu är det inte så längre. Nu är det intressant och ”hur länge har du tänkt så?” får jag som fråga. Det är knappt att jag vågar svara snart 30år. Näe, helt ärligt så säger jag inte det.

 Tar tid 

Men så var det även för Moshe Feldenkrais. Det han hävdade kunde inte bevisas då , men väl av modern hjärnforskning. Var också på en intressant föreläsning om hälsa. Idag vet man att mycket bestäms av tarmfloran på människan. Man vet det på universitetet, man vet det inom närlingsläran. Och hur lång tid tror du att det kommer att ta innan det har trängt igenom alla lager och nått avnämaren dvs patienten på vårdcentralen.. ? Jo, kanske så mycket som trettio år. Även om det går fortare nu. Så säg 25 år.

Intressanta forskningsområden

Under föreläsningen så kom jag på minst 3 forskningsområden på veterinärsidan på häst. Så om du känner någon som tänker studera till veterinär och inte vet vad den ska göra sitt ex-arbete på så be dem höra av sig till mig. Känner mig stolt över vår utbildning i Integrerad ridkonst. Vi har bara hållit på sedan 1994. Men tro mig om det följer de trender som jag har sett på de andra områden som jag har utbildat mig inom så är det hett som attan om några år. Ska det ta 25 år så är det 2019 som gäller och det är faktiskt bara drygt tre år dit. Så vill du vara med när det händer så är det nog dags att säkra din utbildningsplats..

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Ärligt talat.. eller ska vi fortsätta som om vi red

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Tankar kring ideal och strävan

perfektionism

Viljan att göra så gott man kan tar en långt. Att ha ideal att sträva mot ger kraft att röra sig framåt. Och det är bra att samtidigt vara medveten om att man kanske inte kommer att uppnå dem. Det är inte det som är det viktiga.

Stamina-uthållighet

Idealens roll är att få mig att röra mig framåt, att anstränga mig, att önska och försöka och hålla ut. Om man vill utvecklas med sin häst så handlar det mycket om förmågan att bli vid sin läst och härda ut. Att finna nöje i var dags ridning och hästhantering.

På kanten till helvetesgapet

Att kunna, i ett ridpass med en önskan om att utvecklas, balansera på kanten till helvetesgapet, dvs på randen till svårigheterna och inte bara söka en skön känsla eller en känsla av att ha lyckats. Att kunna vara där i det knepiga och puffa det svåra framför sig istället för att bara söka en känsla av tillfredställelse.

Eller så får man helt enkelt lära sig att vara tillfredställd med att man gnetar på.

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Räcker inte med en utmärkt sits

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar Långtygling

Tankar kring arbete på lång tygel

På morgonen idag så fick jag frågan av en av mina elever i Tyskland vad som var slutmålet med att arbeta på långtygel. Intressant fråga eftersom det inte finns något slut på arbetet med en häst, eller en ryttare heller för den delen. Tills döden skiljer oss åt vill säga. Utbildning har förvisso viss hållbarhet men form är färskvara.

Självbärighet

Målet för min häst när jag arbetar på lång tygel är att den ska bli självbärig. Kunna utföra det jag ber om ekvilibristiskt. Dvs i rörelse runt sin egen dynamiska tyngdpunkt. För att uppnå detta behöver ryttaren fokusera på att inverka minimalt med sina fingrar och sin position. Iaktta självbärighet och hållning i den egna kroppen. Kalibrera sin egen insats. Fokusera på att se vad hästen tänker göra innan den gör det. Och utveckla sin timing.

Stärka hästen

Under tiden blir hästen stark. Stark nog att bära sin ryttare. Den lär sig att använda sin kropp med minimal insats och maximal närvaro. Precis som ryttaren. Under tiden man övar får man som jag brukar säga se ”glimtar av den blå himlen genom molnen”. Och med tiden blir det rent ut sagt både funktionellt och vackert.

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Återvända till den gamla vägen..

Har haft tillbringat några dagar i den nordtyska ”ridmyllan”. Intressanta samtal och möten har avlöst varandra.Har sett god ridning. Ridning som gynnar både hästen och ryttaren. Så glädjande och roligt att se hästar framför skänkeln, på hjälperna och framförallt genomsläppliga. Ryttare och ridlärare som låter ting ta den tid de behöver inspirerar. Men tro inte att det nödvändigtvis tillhör regeln. Detta var alla ryttare som rider fälttävlan. Då måste man hålla sig till den gamla vägen. Hästen måste ha tillit och självbärighet och få vara med och tänka. Så som det en gång i tiden var tänkt att det skulle vara. För att fungera liksom.

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Allt spelar roll

Att undervisa integrerat – en sann glädje

Allting spelar roll. Hur du sitter. Vad du tänker. Hur du inverkar med dina hjälper. Vad du gjorde igår när du red. Hur din häst är skodd. Om din sadel passar. Hur mycket din häst rör på sig i hagen. Listan kan göras hur lång som helst. Ambitionen kan vara hur hög som helst. Och med höga ideal att sträva emot så är vi ändå lämnade att göra det bästa vi kan av det vi har där vi är.

Balanskonceptet

Varje gång jag undervisar så känner hur viktigt det är ändå att ge hästen en chans. En chans att förstå balanskonceptet som gäller under skolridning. När den förväntas röra sig på ett sätt som ska gynna både hästen och det den ska göra med sin ryttare. Den ska röra sig i flexormönster. Böjd till insidan på det böjda spåret med engagerad underlinje och sökandes framåt-neråt. Inte med huvud och hals ut och bogen in med huvudet upp i extensormönster.

Äpplet faller till marken

Här kommer guidningen av ryttaren in. Det är inte hästen som gör fel eller rätt för den delen. Det är ryttaren som kan guida den till att förstå balanskonceptet eller ej. Och för att göra det måste ryttaren inte bara inverka med tyglar och skänklar. Det som har en mycket större inverkan är ryttarens placering över hästen. Det här har med Newtons lagar och göra och är inte så mycket att diskutera. Äpplet faller till marken.. Himla skönt tycker jag. Man kan göra fel ändå. För att man inte vet hur man ska göra. Och man kan få hästen att gå på det där böjda spåret ändå även om man inte gör rätt. Men det kostar så mycket kraft och skapar så mycket negativ spänning i hästen.

 Småkär i Newton

Känner mig lyckligt lottad som får bidra med det lilla jag kan och har förstått på området. Det är en enorm tillfredställelse att se hur lättad hästen är när den förstår hur den ska hålla balansen och när den känner att den kan börja röra sig friare. Och när ryttaren känner att den kan och vet hur man ska göra och att den faktiskt rider sin häst och gymnastiserar den. Och sen några år tillbaka är jag faktiskt lite småkär i Newton och hans teorier. Hur kommer det sig? Jo, för att det fungerar.

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

Fantastisk vad vi kan dela

 Det är helt otroligt vad vi kan dela via sociala medier. Vi får tillgång till så mycket information och så många tips och råd och kan dela så många erfarenheter. Till största delen är det ju bara helt fantastiskt! Roligt och inspirerande!
Knorr

Sen är det en liten del i mig som knorrar. Inte så ofta, men ibland. Det finns inga källhänvisningar. Vi vet inte vem som egentligen sa det. Eller om det bara är en copy and paste historia. Om den som sa det verkligen upptäckte det, eller ens gjorde det. Och framförallt hur mycket vi än försöker så kan vi inte ersätta IRL.

IRL oöverträffligt

Särskilt när det gäller att lära sig att rida så kan inga texter och inga filmer och inget filmande ersätta en erfaren ridlärare på backen som guidar och stöttar och hjälper dig att reda ut vad som är vad. Det bästa tipset jag fått var ett av Anja Beran där hon menade att du måste ha en ridlärare med en röd tråd som du träffar minst varannan månad, helst oftare.

Ändrade utbildningen

Det ledde till att vi ändrade i utbildningen så att eleverna kommer varannan månad i stället för den gång i kvartalet. Och att jag åker till mina grupper i landet varannan månad i stället för två gånger om året. Det är för mycket som hinner bli tokigt om man lämnas ensam för länge som elev.

Holistiskt förhållningssätt

Sen skulle jag vilja lägga till att ridläraren också måste ha kännedom om fler saker än bara ridning. Den behöver ha en uppfattning om det är något annat som fallerar, vilket det ju ofta är. Alltså att det inte är fel på hur du ger hjälpen, med vilken skänkel utan om hästen är frisk och ridbar, om ryttarens kropp ens kan utföra det ryttaren vill, och om utrustningen stämmer. Eller om det faktiskt är så enkelt att hästen inte kan utföra det ryttaren ber om för den har ett problem som inte är ridrelaterat och som plågar den dygnet runt, även utan ryttare. Och tro mig! Hästen kommer att göra vad den kan för att dölja det problemet. Din ridlärare måste ha ett helhetstänk, ett holistiskt förhållande till ridlärandet. Och det är lika viktigt att vara noga med grunden som att veta när det är dags att höja ribban. Så att man inte bara förminskar hela ekipaget. Det går liksom inte att backa sig till utveckling heller. Jag är så grymt nöjd med att vi i vår utbildning har de allra skickligaste utövarna på respektive område. Och att vi kan erbjuda vår elever support via telefon, eller sociala medier…:-)

 

Drangelskan Unplugged Integrerad ridkonst utbildningar

På turné i Bayern- en resa i kunskapens tecken forts..

Dr Kerry Ridgeway höll en fantastisk bra föreläsning! Han är oerhört kunnig 82 år gammal med 52 års praktiskt erfarenhet av att vara veterinär.

Föraning

Jag åkte faktiskt ner med en liten föraning om att jag inte skulle bli överraskad och att jag redan kan det de gör. Det kanske låter drygt. Men jag tänkte också att det här kommer jag känna att Helene Stridbeck och jag kan göra bättre. Och visst lärde jag mig mycket. Men delvis besannades mina farhågor, men det gör inget. Det stärkte mig bara ytterligare i det jag redan gör. Jag har ju inte heller varit i så nära kontakt med akupunktur tidigare. Men Ridgeways föreläsning tog upp det centrala i rehabiliteringen av hästar. Trots att publiken till stor del bestod av veterinärer så sa han rakt ut som det är. ”Ni kan inte göra några hästar friska från hälta”! Veterinärer kan inte göra några halta hästar friska. De kan behandla hästarna. De kan putta på en läkningsprocess. De kan diagnosticera hältan. Men för att hästen ska kunna komma tillbaka till varaktig hållbar prestation igen så måste den rakriktas. Dvs orsaken till hältan, eller som jag kallar det mönstret som orsakade hältan måste förändras. Endast 45-50 % av alla hästar återgår till sin uppgift inom ett år. Efter ett år har gått är det mer än hälften av de resterande som återfaller i samma hälta. Det är för dåligt.

Felande länken

Den felande länken är det rakriktande arbetet som gör att hästen kan ändra sitt mönster och sluta att felbelasta sig. Även trauman uppstår ju ofta i relation till ett rörelsemönster som hästen har. Och hästen är ingen guru och vet hur den ska röra sig för att inte få ont. Lika lite som vi människor vet det. Om vi visste det skulle vi gå till en physiotherapeut som skulle säga; undvik att överbelasta ditt högra knä genom att gå sådär vriden i överlivet.. Ja, Och så skulle vi sluta med det och inte ha ont mer…

Rakriktat länge

Hur som på Drangelska har vi ju praktiserat rakriktande longering i snart 7 år, enligt Schöneichs principer fast givetvis med tillägg av allt jag kan om feldenkrais och det jag har lärt mig av Linda Tellington-Jones. Boken kom först på tyska och sedan på engelska och nu på svenska. Vi har redan förstått att det är centrifugalkraften och saxkraften som ställer till det för hästen i dess kropp. Och vi har förstått att vi måste inverka med sidvärtsrörelser för att få hästen rakriktad och i ett flexormönster istället för rakhållen och i ett extensormönster.

Schöneich

Så därför var det inte så många nya lärdomar som kom till under Ridgeways första föreläsning. Närmare 80 % av hans powerpointpresentation hade han lånat av Schöneich med dennes godkännande. Schöneichs har longerat mellan 25000-30 000 hästar under sin närmare 20 år med den här insikten. Men det var en oerhört skön känsla att få medhåll, bekräftelse för att det vi gör på Drangelska och det vi undervisar i vår utbildning delas av så erfarna människor som Dr kerry ridgeway och många med honom. Tack vare Caroline Larrouilh så förs dessa kunskaper samman.

 

Gynnsam ridning

Visst man kan ha olika uppfattning om hur man ska rida. Men, inte all ridning är gynnsam för hästen. För att det ska vara gynnsamt för hästen så behöver vi ta hänsyn till hur den fungerar biomekaniskt och i sina muskler och sitt skelett. Och då kommer vi behöva skippa några av våra klassiska principer..Jo, det är min övertygelse. Kommer man från det hållet och inte har lärt sig hur hästen ” ska gå” så är det lättare att göra sig av med några vanföreställningar. I filmens värld heter det ”kill your darlings” . Men det är inte alla beredda att göra, ännu. Hur går det här ihop med galoppindustrin , travet, 3årstest mm? Svaret är inte, så som det utförs över lag idag.

Samarbete över kunskapsgränser

Det var som sagt inte lätt för Caroline som var arrangör att styra upp dessa kunniga män. Då talar jag om Dr kerry ridgeway och Manolo Mendez. Det blev ganska rörigt och ostrukturerat och svårt att förstå mellan varven och longörer. Men, strävan att föra samman dessa kunskaper överbryggar detta tycker jag. Vi kan inte fortsätta i detta silotänk med en ridlärare som inte vet något om skoning eller en kiropraktor som inte intresserar sig för hur sadeln ligger eller en veterinär som tror att hästen kan återgå till sitt vanliga arbete efter att lång tid förflutit och inte förstår att det är just detta arbete som måste förändras. Vi är liksom bringade att stå i ständig utveckling inom vår olika professioner och intressera oss för hela bilden. Eller stoppa huvudet i sanden och inte reagera på att 75 % av alla hästar som genomgår en besiktning inför försäljning är halta. Apropå, min häst har aldrig varit halt. Har den någonsin blivit undersökt?

Kommer förhoppningsvis till Drangelska

När Kerry sedan på söndagen äntligen fick hålla sin föreläsning om fascians betydelse och även visa på hästarna hur han arbetar så fick jag mitt lystmäte och jag lärde mig massor. Det gav mersmak. Får jag som jag vill så kommer han hit .

Stor suck

Söndagen inleddes med en i mina öron helt värdelös föreläsning av Christian Carde. Jag var förvarnad. Alla hans powerpoint bilder var citat från andra utbildare eller någon paragraf från Internationella Ridsportförbundet. Det var komplett malplacerat. Här fanns en publik med veterinärer och therapeuter och kanske någon mer licensierad tränare utöver undertecknad. Milt uttryckt var det en katastrof. I programmet skulle han tala 30 minuter men han tog en timme av vår dyrbara tid. Det var så förfärligt, arrogant och outhärdligt. Jag hade inte åkt över halva Europa för att lyssna på självklarheter och paragrafer och titta på bevingade ord av andra stora mästare. Faktum är att för att inte koka över så gick jag helt enkelt ut och fotade körekipage och talade med några av arrangörerna istället.

En Linda look-a-like

Manolo Mendez fick inte så mycket utrymme som jag hade önskat. Men, det räckte för mig. Det var precis som jag trodde. Det var som att jag satt och tittade på Linda Tellington-Jones fast i manlig skepnad. Sen kom jag på att de t om är väldigt lika varandra i profil. Ingenting av det han gjorde var nytt för mig. Möjligen att hans spö är längre än vårat. Någon sorts lätt bambu. Det var ljuvligt att se även om jag inte lärde mig något nytt. Men vilken bekräftelse jag fick!

Vi gör redan depåstopp

Det där gör vi redan kan jag nu lugnt säga till mina elever. Skillnaden är att Manolo integrerar det i ridpasset i större utsträckning än vad vi gör och med en självklarhet. Lite som för att citera Anja Beran i andra sammanhang: ”Because it works,  because it is the only thing that works”. Vi lär våra elever att göra depåstopp. Mitt i arbetet stannar man och ttouchar hästen på ena höften eller gör lite pytonlyft på ett ben. Eller gör Anneli-snurren. Sen fortsätter man att longera, eller långtygla eller rida eller arbeta vid handen. Depåstoppet måste inte var långt.

Depåstopp under ridpasset

Men det är mycket mer meningsfullt att göra detta arbete i det andra arbetet. Istället för att göra enbart ledövningar eller ttouch och rida en annan dag. Dessa depåstopp praktiserar vi sedan många år. Intet nytt under solen då mao. Jo, det var så skönt att se en man som ändå har varit med och startat kungliga ridskolan i Jerez, som ridit tjurfäktning och mao dödat tjurar från hästryggen, som behärskar piaff, passage och piruetter, är över 50 år och jag upprepar man som tar sig tiden att ”pilla och dutta” och leda runt hästen i skritt och lite här massera och lite där peta. Som har modet att göra det. Varför? Because it works! Because it is the only thing that works!

Utbildade mig hos Linda T-J

Jo, vi har gjort det i många år. Jag utbildade mig hos Linda Tellington-Jones 1986-89. Reste med henne. Sen kan man ju reflektera över att det får genomslag nu, också i Sverige när han kommer hit för att han är just man. Om en kvinna duttar och pillar och är inkännande och ger hästen tid, dagar, veckor, månader så har det, fram till idag varit lite töntigt och fånigt och inte redigt och effektivt. Nu är det en man som gör det. En som vi kan beundra, vi kvinnor. Liksom lite tillbedja. Åhhh och ahh!

Linda gjorde det här när Manolo var 25 år och red tjurfäktningar…

Jag njöt med i alla fall i fulla drag av att bli stärkt i det jag redan gör. Blir glad över att det är fler som gör det. Fler som har varit på hög nivå, spanska ridskolan i Jerez och insett att det krävs mer, nämligen arbete vid handen, beröring på ett professionellt och inkännande sätt med hjärta och handlag, longering, mm. Hållbar ridning och hållbar rehabilitering var ledorden, på hästens villkor. Det är precis det vi gör och har gjort länge! Så skönt att få sitta på läktaren och titta på två män som gör och vill detsamma. Och som är bra på det! Sen var det lite svårt att förstå ibland. Och jag har ändå språköra.. men det tog mig  2-3 minuter att greppa att ”flucha” betyder flying change of leg! Kom hem och insåg att efter att ha varit i samma rum som någon som också bekänner sig till organiskt och dynamiskt arbetssätt men kanske inte så ohämmat som han så fick jag svårt att hålla tiden och det organiskt dynamiska tog överhanden och vi var försenade till lunchen. Men kors i taket vad bra det blir då. När skeendet och processen får styra.