Monthly Archives

augusti 2016

Drangelskan Unplugged

Sparreholm och Arena Festivalen 2016

IMG_2968

Så har jag då mitt premiärdeltagande i Arena på Sparreholm bakom mig. Det var en fantastisk känsla att åka dit med ett team av familj och elever runt konceptet; Att rida hästen på ett sätt som gagnar den. Att söka det som utvecklar just det specifika ekipaget och hitta den mix av övningar  som just den hästen och den ryttaren behöver för att utvecklas till ett starkt och harmoniskt ekipage.

IMG_3180Fantastisk support

Med i Team Drangel, var barnen Camilla och Vera, Veras pojkvän Lykke och Malin Johansson vår mesta medryttare som också har gått vår utbildning till Diplomerad ridlärare i Integrerad ridkonst. Alla hade sina roller klara för sig och skötte sina uppgifter med bravur. Och så labrador Lexi förstås som hade siktet inställt på att ta hand om alla i publiken som behövde hjälp att hyfsa matsäcken. Jag bröt upp mitt i min årliga semester och lämnade båten och mannen mitt i Östersjön för att bege mig till Flen.Vädret var på topp och gjorde att vi kunde ligga i och bada i den lilla sjön vid slottet hur länge som helst.  Den sörmländska naturen, slottet och miljön runt ridanläggningen, både det gamla stallet och det nya samt den sammetslena julinatten. Bedårande!

Tappra i värmen

Mina elever som alla har gått vår utbildning till Diplomerad ridlärare i Integrerad ridkonst valde att komma och rida med egna eller på lånade hästar. De var så tappra i den dallrande hettan. 30-32 grader varmt var det. De såg ut som att det inte bekom dem alls. Ett ekipage var helt nytt för mig. Abe med sin ryttare Kikki Haraldsdotter. Modigt att rida inför publik första gången för ny instruktör. Friesern Abe var dock allt annat än modig under sitt första pass på ridbanan. Kikki meddelade att han mycket väl kunde avgå…det hade han gjort förr. Men vi fick till det ganska bra. Inget piffande eller puffande utan bara fokus på att lägga nya nervkopplingar i hans stressade huvud. Kopplingar som förmedlar lugn och ro och en möjlighet att lyssna på sin ryttare. Det klarade de båda bra till sist. Härligt!

IMG_3091

Centrets hästar

Malin Johansson, Ulrika Dahlgren och Erika Sörqvist satt upp på centrets hästar och det var väldigt roligt att se dem på ”nya” hästar. Det krävs ju visst mod för att sitta upp på en helt främmande häst och känna tillit till processen även i en miljö med åskådare. Men de klarade det alldeles förträffligt. Två valacker och en hingst av rasen lusitano fick de att rida på. Det var spännande att se hur väl det vi gör med att rakrikta hästen och få den att engagera sin undersida fungerade på dessa hästar. De profiterade också alla tre bra av att få en liten påminnelse om att ”hålla naveln” . De gick efter det betydligt bättre och mer i flexormönster.

Placera, lätta driv

Anna Danielsson tog med sig sin fina Spirit som först verkade lite matt i värmen men som sedan tog sig betydligt och uppvisade en mycket starkare bål vilket gav en siluett med näsan längre framburen. Väldigt roligt att se den hästens utveckling från klarhet till klarhet men utan att forcera något. Bara placera, lätta och driv och sedan låta veckor bli till månader och sedan år. Keep up the good work!

Jeanette Jonsson dammade av knabstruppern Röd oktober eller Totta och det var lika spännande här att se hur lätt det är att få ställning i ganaschen till den svåra sidan när man sitter till utsidan, håller upp sitt inneröra och lirkar med omvriden innerhand. Klara förbättringar i sitsen hos Jeanette trots två barn på relativt kort tid. Bara att fortsätta och vardagsgneta med glädje och inlevelse.

IMG_3066

Hela vägen från Norge

Haldis Snortheim kom hela vägen från Espa i Norge och Maria Strömquist hela vägen från Ekerö med sin fina Marqiz för att det båda skulle få lära känna varandra. Haldis hade opererat foten så den var i gips men rida gick nästan ännu bättre trots det. Kanske ett hett tips; gipsa ena foten gott folk! Haldis är van vid dölehästar så det blev en väldigt bra matchning med dessa två. Det syns inte men en häst som är så tung och så överrörligt är oerhört utmanande att rida föra tt få rätt muskeltonus i den. Men det klarade Haldis med den äran. Jag säger bara rid kungligt!

IMG_2995

Mäktig utveckling

Lovisa Ahlgren kom från Mälardalen med Grabben. När Lovisa gick utbildningen hos mig så var jag tveksam till om Grabben verkligen var frisk nog att ridas. Vi kom fram till att denna jättehäst av lettisk halvblodsras som släpade sina bakben behövde uppvisa, på ganska kort tid att han blev bättre. Att det gick åt rätt håll. Eller total veterinärundersökning. Han hade ett bekymrat ansiktsuttryck, hoppade in i traven, släpade sina bakben och såg i galoppen ut som att han skulle stupa. Jag var mest orolig för Lovisas säkerhet. Rådet var att rida mycket ute, framåt och helst i galopp! Nu fick jag se en helt annan Grabben. Stark med öronen framåt strålade han. Lovisa kunde inverka och placera, lätta och driva och fånga upp igen i både skritt och trav med bravur. Och Grabben uppvisade en ren och bärig galopp utan minsta tecken på att stupa. Grymt!

Läraren i mig

Så skulle vi då visa upp oss. Det är liksom inte min grej. Jag är lärare i varje centimeter av min kropp. Jag vill så gärna förmedla att det går att utbilda hästen så att det gynnar hästen att vi rider den både kroppsligt och mentalt. Så att det liksom inte bara är vi som har roligt medan hästen tiger och lider. Så jag valde långtygling med Malin som speaker. Dels för att jag blir så andfådd pga trubbel med järnbrist och dels för att jag varit så förskräckligt förkyld dagarna innan. Jag ville visa hur bra det är för alla inblandade att rakrikta hästen på långtygel. Hur fint det skolar ryttarens hand. Hur lätt det är att lära sig se hur hästen är rak. Hur mycket lättare det är att påverka när man inte sitter på och blir en del av problemet. Vilket fint samspel man bygger upp när man går så axel vid höft med sin häst i bästa ”du och jag Emil-anda”. Jag är lite osäker på om det framgick. Det är svårt att se vad som händer. Bäst ser man när man går just vid hästens höft. Taboo visade sig från sin bästa sida och var med på noterna. Och Malin speakade för allt vad tygen höll. Sen visade vi lite ”depåstopp” också och hur man genom de kan påminna hästen om vilka muskler den behöver engagera och använda för att kunna bära ryttare på ett gynnsamt sätt. Men som sagt det var ingen flashig musik och inget klappa med och show. Utan bara basic-work. Det där som bygger upp god ridning.

13879373_1585591655069937_3555639007585544873_n-2

Vera visade Taboo

På lördagen skulle så jag prata och Vera rida Taboo. Det kändes som ett bra upplägg. Återigen ingen musik som påverkar till att klappa i takt eller sätta känslor i gungning. Utan bara basic-work. Det som leder fram till piaff, passage och byten i bärighet. Vera visade också att vissa hästar som t ex Taboo har lite lägre grundtonus och inte så stort behov av att slappna av som en hetare häst behöver. Istället behöver han trycka på lite och få mer kontakt med handen för att kunna engagera sin undersida. Om du sätter din hand emot en dörrkarm och uppmanas att spänna dina armmuskler genom att trycka handen mot karmen och karmen skulle försvinna. Vad händer då? Jo din arm bara faller iväg. Taboo behöver lite kontakt med handen och ibland att handen står lite. På tyska säger vi att man låter handen stå så att hästen kan trycka upp sig lite mot den. Få tonus i bålen. Just i hans fall så hamnar han då lite bakom lodlinjen. Det är inte samma sak som bakom handen. Fast många blandar ihop de två. I den här positionen kommer han upp i bröstryggen bakom manken och får mer kraft i sina bakben och sin underlinje och blir stark och bärig. Vi är ganska långa och stora i vår familj så vi har ju med oss mycket vikt upp på ryggen och då blir det ännu viktigare att hästen är bärig. Vera visade också lite kortningar och längningar och några byten i rad. God grundridning utan hokus-pokus. Hon travade över några bommar och hoppade ett lågt hinder. Vi hade bestämt att om Taboo kändes bekväm och trygg så skulle Vera så ta av sadel och träns och göra samma sak; skritt, trav, galopp, byten och hopp utan utrustning. Hon använder inte något särskilt system utan samma hjälper som med utrustning förmedlat via ett rep runt halsen.

IMG_3210

Ridning som gagnar hästen

Man kan få hästen att utföra alla möjliga konster utan bålstabilitet men i längden gagnar det inte hästen. Det kändes väldigt bra att få visa vardags-ridning långt ifrån musik och vackra kläder som sätter känslorna i svallning. För det är inte starka känslor som bygger en stark ridhäst. Utan gediget och ihärdigt vardagsgnet. Tack Åsa Wallin och Sparreholm med Anna Karinen i spetsen för att ni ville bjuda in mig att visa det! Tack alla kära elever och numera kollegor för att ni kom och visade er! Förhoppningsvis fick ni också något ”nytt ben” att gnaga på. Tack också till Team Drangel för att ni var ett ovärderligt stöd och grymma roddare med allt som skulle fixas innan, under och efter. Om vi får inbjudan till nästa år så hoppas jag att ni kommer igen och tar med er fler hästvänner som vill veta mer om vårt ospektakulära men väldigt effektiva sätt att utbilda hästen till en stark, sund och glad ridhäst.