När kartan blir viktigare än terrängen

Apropå helhet. Jag hamnade på en tråd av en händelse. Där diskuterades intensivt och ivrigt öppna, på engelska shoulder in och förkortat på denna tråd SI. Fast det kändes lite som IS nu när jag tänker efter. Lite totalitärt. Inser att det var dumt av mig att ens blanda mig i leken.

Samtalet gick ut på att ställa en fråga som egentligen inte var någon. Du vet sådär.. är det inte så att..och så säger personen i fråga hur det är enligt dennes uppfattning, IMO, hette förkortningen på engelska. Självklarheter i teorin Sen utbyttes självklarheter enligt skolboken om att shoulder in- skuldra in-öppna är just att flytta bogarna in och inget annat och att därför måste innerskänkeln vara fram och ytter bak. Vilket jag fann så intressant eftersom hästen ju inte kan tilltalas på intellektuellt eller boklig nivå, utan bara kan uppfatta våra skänklar sensoriskt, kinestestetiskt.

Sen stötte och blötte några författare hur man kunde rida öppnan och att det var så viktigt att den skedde exakt just så och inte på något annat sätt och att hästen måste träda in med bakbenet till tyngdpunkten och bara det inget annat. Och så for det liksom i mig för jag kände så starkt att jag ville dela med mig av hur viktigt det är att inte ta saker ur sitt sammanhang. Och ja, det var lite korkat att tro att någon i tråden var intresserad av detta.

De ville ju ta saken ur sitt sammanhang. Studera kartan, teorin ingående och göra justeringar och kloka och insiktsfulla ändringar i kartan. Terrängen dvs hästen var i det här fallet ointressant. Vad man skulle göra om hästen inte förstod hjälpgivningen togs inte upp. Att man behöver förstärka något, förtydliga något ungefär som man gör i skrift med stora bokstäver, togs inte upp alls. Enligt tron att hästen fattar om du håller skänklarna och din kropp rätt enligt skolboken. Månne att de tror att där sitter några knappar gömda under pälsen eller så. Så jag skrev något om att det viktigaste måste ju ändå vara att hästen ska gymnastiseras och bli atletisk och lyfta sin bröstrygg så att bördan; ryttaren blir lätt att bära. Och att allt annat kom i andra hand.

Mina knähästar Jag fick till svar att det kunde jag ju göra och också hålla min häst som pet; knähund typ. Men att det fanns de som ville komma längre i sin ridning; de här engagerade SI-ryttarna t ex. Så tänkte jag i mitt stilla sinne att detta är säkert såna Facebook-ryttare som rider fantastiskt i teorin och i sina diskussioner men inte så käckt i verkligheten. Så jag gick in på vars och ens sida. Och jag de flesta hade inga ridbilder alls. Inte så många hästbilder heller för den delen utan var bl a fotbollsentusiaster. Ser inget hinder att vara både och. Men, jag fick min lilla fördom bekräftad.

Många av dem som rider bra på facebook och tänker stora teoretiska tankar har ingen realitet kopplad till det. En av dem; han som hötte åt mig ordentligt hade många ridbilder som alla bekräftade att hästen gick med sänkt bröstrygg. Säkert korrekt framför lodlinjen men med sänkt bröstrygg. Så vad han nu än gjorde för korrekta SI (öppnor) så inte gagnade hästens kropp. Bara den klassiska ridlärans ridiga uppfattning om att det finns en, statisk position som är det bästa för hästen alltid. Strider mot biomekaniken Meine Gute! Det strider ju mot all biomekanik som finns på hela jorden, på alla arter.

Tänk dig ett terrarium fullt med ormar som ligger i ringelpositioner med små ställningar fästade vid deras kroppar för att det är så här en orm ska ligga. Well, well! Dags att lugna ner sig. Jag gjorde ett inlägg och fick direkt på pälsen som knähästs-innehavare och okunnig. Och en av de andra trådmakarna skrev också tack till den som tufsade till mig.

Men det känns betryggande också på något vis för det bekräftar allt som nobelpristagaren i ekonomi, psykologen Daniel Kahneman skriver i sin eminenta bok: ”Tänka, snabbt och långsamt” Även om vi får kännedom om terrängen och hur den är beskaffad så skiter vi i det. Vi vill nämligen bli förförda av kartan och tron hellre än att bli konfronterade med fakta om verkligheten. Jag är ju i många avseenden likadan även om jag jobbar på att vara det så lite som möjligt. Jag har ju ett system 1 och är bara människa. Eller knä-hästs innehavare.

Och det kan jag säga att jag är så glad att mina små knähästar är så mycket rörligare i sina bröstryggar, iallefall enligt hästfysiotherapeuten! Övningarna för att förbättra rörligheten där, utförda men händerna med maglyft på backen har lönat sig. Så rörligheten och friheten i bogarna i piaffen och galoppombytena är så mycket bättre på våra knä-hästar. Glädjande!

Rid effektivt gott folk! Biomekanisk mer meningsfullt med mer rörlighet och kraft och nosen nästan bakom lodlinjen. Alas!