Jag har förmånen att läsa mycket i ämnet personlig utveckling.
Tankar som slår mig är att det är en otrolig konst att vara lycklig….
Lycka är nog olika för precis alla, väljer vi partner baserat på att man har ungefär samma kriterier på lycka?
Hur mäter vi lycka?
Har någon lyckats om den har status, utseende & god ekonomi?
Jag läser ibland olika bloggar & det slår mig hur olika lycka mäts.
Vissa uppfattar jag att de är lyckliga över dagens dyra shopping, en annan är lycklig över att hen lever emot alla odds.
Jag har lätt att glädjas för andras framgång, följer, inspireras & beundrar.
Igår kom Nick hem till mig, jag kände mig ynklig & behövde en vän. Det är lycka för mig. Vi lagade mat & åt gotta i soffan, jag somnade tryggt av hans närvaro… Den ultimata lyckan för mig är att bli ompysslad, släppa kontrollen & en god vän tar över för en stund.
Idag har jag läst & skrivit hela dagen lång… Tog en biltur på kvällen med Kärleken för att besöka kaknästornet men oturen slog emot oss, de har bytt till vinter- tider nu. Öppet till 21 alla dagar utom söndagar.
En annan dag ska vi göra ett nytt försök att se Stockholm i skyn.
Jag pratade länge med en älskad vän idag & han peppade mig att det aldrig är fel tillfälle att göra något kul… Veckorna ska fyllas med mys, bus & glädje var hans recept på lycka.
Inatt fick jag ett samtal av en vän som var ute & festade i de gladaste stunderna lät det som:)
Jag skrattade & kommer knappt ihåg vad jag sa nästan sovande. Jag gillar samtal ifrån festen på nätterna, när jag inte orkar så får jag smaka lite på festen ändå. Jag minns att jag nästan hoppade i något glittrande & tog bussen ner på stan…. Men med sovränder på kinden & håret som såg ut som att jag borstat mig med en elvisp somnade jag om med ett leende.
Detta med sovränder i ansiktet är relaterat till ålder i mitt fall, när jag fyllde 30 så började min karriär att gå till jobbet med sovränder i ansiktet. Fy så länge de tar innan de försvinner numera.
Kanske skulle man uppfinna en kräm? Eller en tidsmaskin.
Då skulle jag alltid vara 28 år!
Det var bra att vara 28… Jag orkade allt hela tiden, lagade nya recept, hade bjudningar på löpande band & såg ut som en nyponros när jag vaknade…. Ungefär 🙂
Söndagens bikt:
Jag är beroende av japp hasselnöt.
Ibland blir jag livrädd för stora hundar.
Jag har svårt att förstå hur vissa småbarnsföräldrar & föräldrar med större barn också ser ut att slutat bry sig om sig själva. Bort med mysbyxor & flottig tofs, fram med en fin klänning & hår i vinden.
Jag blir själaglad i smyg när jag får visa ID på Systembolaget snart 34 år fyllda.
Det händer då & då;)
Jag längtar just i denna stund tillbaka till NK- saluhall… Jag bara älskade när Anders ostmästare berättade om hur korna betade klöver 3 ggr dagligen för att ge smak till mjölk att göra ost av, tror det var något i den stilen. Han är en man med mycket matnyttigt.
Jag har mycket lättare att lära mig nya saker när smak & doft är med i bilden. jag älskar mat, avskyr pepparrot, senap & wasabi.
Sist i söndagens bekännelser:
Jag vet inte hur man använder ordet ”belägg” på ett korrekt vis… Vet inte riktigt vad det betyder, ska fråga någon klok kollega imorgon.
Styrka, kraft & liv
!
No Comments